Elbilar har egentligen mest handlat om tre saker: pengar, mod och tajming. Inte räckvidd.
Redan 2009 visade Volvo upp sin lilla C30 Electric. Batteriet hade en kapacitet på 24 kWh – den första generationen BMW i3 som kom 2013 hade bara 22 kWh!
Körsträckan var maximalt 15 mil, realistiskt gick den runt 10 mil. Med lite mer batterikapacitet, fintrimning och en starkare motor hade Volvo kunnat sätta igång försäljningen av en sportig elbil. Men modet fanns inte, bilen hade blivit dyr och försäljningen förmodligen blygsam.
VW e-Golf började produseras 2015 och gick 15 riktiga mil när den introducerades. Räckvidden var alltså inte det stora problemet. Tajmingen då? Tesla Model S kom 2012. Då var tydligen världen mogen för en attraktiv och dyr elbil.
Nu när priserna på batterier gått ner kraftigt och batterikapaciteten ökat är det alltså äntligen dags för Volvo att sälja sin första riktiga elbil och vd Håkan Samuelsson har sagt att ”Vi har ingen ambition att sälja bilar med förlust.”
Elvolvon ska börja säljas nästa höst och Volvochefen har indikerat ett pris runt 50 000 dollar, vilket blir riktigt konkurrenskraftigt. Se separat ruta.
Nya XC40 är som modell en fantastisk succé redan innan den har fått någon elektrifiering. Med dagens produktionstakt ligger man långt över 130 000 bilar per år och det finns stora möjligheter att XC40 blir Volvos nummer ett med alla varianter som är på väg.
Redan i höst kommer XC40 T5 Twin Engine laddhybrid med Volvos nya lilla trecylindriga motor och det är just här som Volvos strategi skiljer sig markant från de flesta konkurrenters.
Volvo ser eldrift som ett motoralternativ bland många och satsar alltså inte på ett speciellt varumärke eller en speciell serie av bilar med unika karosser.
Som kontrast satsar VW hårt på ett nytt varumärke och specialbilar kallade I.D., Audis första elbil är en specialmodell vid namn e-Tron quattro, Mercedes första elbil är en unik bil kallad EQC, Jaguar elektrifierar inte en befintlig modell utan bygger I-Pace som bara finns med eldrift och så vidare. BMW har i dagsläget elbilar under namnet ”i” men i framtiden går man förmodligen ”Volvos väg” och bygger elversioner i vanliga karosser. Som kommande BMW iX3.
Visst kan det vara smart att marknadsföra bilar som tydligt är eldrivna men hur länge till?
Redan 2025 förutspår Volvo att hälften av alla bilar man bygger kommer att vara helt elektriska. För övrigt ska minst 25 procent av plastmaterialet vara återvunnet då.
När man som Volvo betraktar ren eldrift som ett motoralternativ bland många finns det mycket större möjligheter att justera tillverkningsvolymerna än när det bara är speciella modeller som är eldrivna. Den dagen förbränningsmotorbilarna fasas ut skulle man kanske tvingas skrota modeller från programmet även om de är relativt nya.
Det är alltså mycket som talar för att satsa på att elektrifiera vanliga bilar i stället för att ha två separata modellserier.
Volvo har lyckats paketera batterierna mellan hjulaxlarna i CMA-plattformen. Att Volvo delar många grundkomponenter med Lynk & Co/Geely ger givetvis stora besparingar.
XC40 får trecylindrig bensinmotor fram och batterier i ”kardantunneln”. Men inte eldrift på bakhjulen, som på illustrationen som visar en Twin Engine-version.
Men Volvo helgarderar och ”gör en VW” eftersom man har skapat det nya varumärke Polestar, som efter supersportladdhybriden Polestar P1 enbart ska tillverka helt eldrivna bilar. Redan nästa år kommer Polestar 2 vilket av allt att döma blir en sedanversion av nästa generation Volvo S40/V40. Alltså en bil som på många sätt och vis tar upp kampen med Tesla Model 3. Tillverkningen ska ske i Kina och det pratas om en prisnivå från 40 000 dollar. Produktionen lär dra igång sent 2019 och leveranserna i början av 2020.
Fördelen med att göra elbilsspecifika bilar är självklart att utrymmen och design kan optimeras med batterierna i golvet mellan axlarna. Mer utrymmen eller kortare bilar och låg tyngdpunkt.
Volvo och Polestar kommer självklart att dela mycket teknik för att få ner produktionskostnaderna och en hel del tyder på att elbilar inte blir dyrbilar framöver. Enligt finansfirman UBS kommer produktionskostnaden redan 2025 att vara på samma nivå som för bilar med förbränningsmotorer.
Det har kommunicerats att Polestar ska ha byggt 50 000 eldrivna bilar till och med 2023, och stämmer det betyder det att volymerna är blygsamma. Under tre års produktion blir det ett snitt på knappt 17 000 bilar.
I fjol såldes det i jämförelse drygt 30 000 stycken BMW i3 och elbilsboomen har just satt fart.
Men åter till den eldrivna Volvo XC40. Räckvidden ska hamna runt 50 mil och förmodligen blir det två olika stora batteripaket. Enligt vissa uppgifter ska bilen byggas i Volvos nya fabrik i USA, South Carolina, men eftersom Kina är världens största elbilsmarknad finns det också mycket som talar för att den bör tillverkas just i någon av Volvos/Polestars fabriker i Kina.
Däremot är det mycket troligt att Volvos andra eldrivna bil som blir en variant på nästa generation XC90 verkligen kommer att byggas i USA eftersom nästa XC90 ska produceras där. Lanseringen är planerad till 2021. Men hur det blir med produktionsorter har givetvis mycket att göra med om det blir höga skyddstullar mellan Europa, USA och Kina.
Uppgifter från Volvo säger att hälften av alla nybyggda Volvobilar är helelektriska 2025 – så vi ser en väldigt brant försäljningskurva. 2025 lär Volvo med dagens utveckling sälja en bra bit över en miljon bilar årligen – och hälften blir alltså elbilar!
30 procent ska vara självkörande och 50 procent ”prenumererade bilar”– alltså bilar som man hyr i stället för att köpa.
De största förändringarna inom bilindustrins historia ligger bara några år bort och Volvo laddar på som tusan för att ligga i framkant.
Vad kommer Volvo XC40 Electric kosta?
Volvos första massproducerade elbil ska bli en lönsam affär för företaget – trots att priset ska hamna runt ”låga” 50 000 dollar – i dagsläget cirka 437 000 kronor!
Jaguar I-Pace kostar i USA från 70 000 dollar vilket motsvarar 611 000 kronor. Men de priserna är utan skatt och lägger vi till 25 procent hamnar vi på cirka 550 000 för en Volvo XC40 electric och 765 000 för I-Pace. Men i verkligheten i Sverige kostar billigaste Jaguar I-Pace 829 000 kronor.
Det svenska påslaget på baspriset i USA är alltså 1,35 gånger och gör vi samma kalkyl för XC40 betyder det ett pris på 589 995 kronor. Dra ifrån 60 000 kronor i skattebonus så hamnar vi nära halvmiljonen. Sedan återstår givetvis att se hur Volvo väljer att prissätta sin första elbil i Sverige – kanske pressar man priserna lite extra på hemmamarknaden?
Detaljerna är inte offentliga men förmodligen erbjuds det två olika batteriversioner med olika räckvidd.
Tesla har gått ut hårt med ett pris från 35 000 dollar för nya Model 3, men de versioner som säljs nu med ett större batteripaket kostar från 44 000 dollar. Volvo XC40 electric blir alltså inte mycket dyrare än Tesla Model 3.
Varför har Volvo problem med laddhybridleveranserna?
Gå in till Volvohandlaren och lägg en order på exempelvis en Volvo V90 T8, med laddhybridteknik och du får i bästa fall bilen i januari–februari. Det betyder en väntetid på över ett halvår, för den exklusivaste versionen.
De dyraste bilarna brukar betyda den högsta vinsten. Varför är väntetiderna långa?
Förklaringarna är många men har framför allt med batterierna och produktionen att göra. Volvo hade inte förutspått att efterfrågan skulle bli så stor som den är och när man exempelvis vill beställa fler batterier än vad man planerat vill leverantörerna ha mer betalt per batteri. Men Volvo skulle heller betala mindre …
Men de nuvarande batterikontrakten omförhandlas till årsskiftet och då kan den proppen förhoppningsvis lösas.
Samtidigt har Volvo ett lager med batterier vid Torslandafabriken, så i teorin skulle man kunna skruva upp produktionstakten. Men eftersom XC90, XC60, V90 och V60 tillverkas på samma lina går det inte att bygga flera modeller av exakt samma slag i rad.
Om man skulle vilja sätta ihop tio stycken XC90 T8 i följd betyder det att batteripaket, elbakaxel och andra elbilskomponenter skulle behöva matas fram i högre takt än vad som nu är möjligt – det betyder att byggtiden per bil går upp och det har man inte råd till. Fabriken arbetar redan för högtryck.
Det handlar alltså också om fabrikslogistik. Och det kräver god framförhållning när det gäller komponenter från underleverantörerna. Skulle exempelvis batterileveranserna från Korea fördröjas av någon anledning (kapade båtar, storm eller annat) blir det närmast kaos i produktionen. Man måste alltså ha en buffert av batterier (vilket kostar pengar) och extremt pålitliga leveranser. Är man inte hundra procent säker på att man har alla komponenter som behövs i tid drar man medvetet ner produktionsplanerna.
Men vi räknar med att tillverkningen tar fart 2019!
Volvo kunde ha tagit elbilsledningen
På Frankfurtsalongen 2007 visades Volvo ReCharge, en C30 med en 1,6-liters fyrcylindrig motor som kunde gå på etanol och hade två elmotorer monterade direkt på framhjulen. Det mest uppseendeväckande är den uppgivna körsträckan på el: Tio mil!
2011 visade Volvo dessutom en ”BMW i3 REX.” Längst bak i denna C30 fanns en trecylindrig motor på 60 hk som kunde producera ström om batterierna med en uppgiven räckvidd på elva mil skulle vara tömda. Man experimenterade också med en parallellhybrid med en totaleffekt från bensinmotor och el på 300 hk! Tänk om Volvo hade satt några av de här bilarna i produktion!
Volvos uppfinnarverkstad
Elbilar och spännande miljösatsningar är inget nytt för Volvo. Vi har tittat i backspegeln och plockat fram några spännande godbitar.
