Första testet mot konkurrenterna: Så bra är nya Volvo V60

Premium Behöver du verkligen en V90? Helt nya generationen Volvo V60 har alla förutsättningar för att bli en ny "folkkombi" med tillräckligt utrymme för de flesta och lägre prislapp. Men hur står den sig mot konkurrenterna? Det tar vi reda på i ett stort test.

Bilarna i testet

• Volvo V60 D4 Classic: Grundpris 317.900:–
• Nya Volvo V60 D4: Grundpris 337.000:–
• BMW 320d Touring: Grundpris 401.000:–
• Audi A4 Avant TDI 190: Grundpris 374.000:–

Första testet mot konkurrenterna: Så bra är nya Volvo V60
Volvo V60 är förvillande lik Volvo V90 och det är inget dåligt betyg. Men under testperioden var det få som såg att vi kom med det som kan bli Sveriges mest sålda bil 2019. För lik V90, eller?

Volvo har verkligen lyckats med designen av sin nya generation bilar. Även om det krävs ett ganska tränat öga för att se att det här inte är en V90 utan lillebror V60 utstrålar den samma elegans och självsäkerhet. Men visst ser den lite spänstigare ut? Lite mer atletisk? 

Redan nu kan vi avslöja att testlaget ger segern i "Vill ha-ronden" till nya V60. Snyggast att se på både på utsidan och insidan och därtill har den mest karisma. 

När gamla V60 visades 2010 talade Volvo mycket om sportig design och att det egentligen var en halvkombi. Att lasta rejält var helt enkelt inte så viktigt. Då. Men där hade man fel eftersom den inte hade en chans att konkurrera med de tyska premiumkonkurrenterna när det gällde utrymmen.

Läxan är lärd, bagageutrymmet har vuxit med 99 liter och baksätet har äntligen plats för fullvuxna ben.

Men allt det här behöver man inte vara biltestare för att konstatera. Det vi ska ta reda på är om nya V60 också är bäst i klassen när det är ekonomi som gäller, eller komfort, säkerhet och körglädje.

Under skalet finns samma teknik som i nya XC90 från 2015. Är den fortfarande up to date? Har Volvo gjort rätt prioriteringar när det gäller komfort och sport? Är nykomligen bättre på allt än gamla V60?  Kort sagt – är den bäst?

Läs också testet av bagageutrymmen: Så står sig Volvo V60 mot konkurrenterna när det gäller att lasta mest


Volvo V60

När man ser nya V60 sträcka ut i kurvan ovan undrar man om det inte borde vara dags för lite racing med en Volvokombi igen? Den skulle kunna bli hur cool som helst, det är ett som är säkert.

Sällan har väl en helt ny Volvo väckt så lite uppståndelse!

Här hämtar man ut Volvos senaste familjekombi, direkt på fabriken och med bara sjutton mil på mätaren dessutom – och så är det knappt någon som ser det!

Anledningen är dock rätt självklar: Formspråket är redan etablerat. När V90 debuterade var det många som vände på huvudet, nu tror de flesta att det är ännu en V90 som möter dem.

Vem kan klandra dem. Nosen är väldigt lik storebror även om de större, svarta sjoken runt dimljusen ger ett sportigare intryck. Från sidan syns de kompaktare formerna och den inte fullt så sluttande bakrutan.

Testlaget sammanstrålar för fotografering i Mariestad och vi är alla överens om att V60 vunnit på de nättare måtten och de modifierade linjerna jämfört med storebror. Vår medhavda gammel-V60 blir plötsligt väldigt tam till utseendet och mer pensionär än Classic. Även konkurrenterna från Ingolstadt och München ser ut att betrakta nya Volvon med respekt. Men det ska köras om det också!

Det är onekligen en helt ny känsla att sätta sig bakom ratten i nykomlingen. V60 har blivit 2,4 centimeter lägre och man kliver verkligen ner i den. Den som inte gillar det hänvisas till XC-sortimentet – eller den kommande Cross Countryn.

V90-stolen är monterad ännu närmare golvet i V60 här och körställningen är nu lika sportig och trevlig som i Audi och BMW – minst! Stolen är fast, väl hård enligt vissa, men håller i längden kan vi intyga.

Bakljusens mönster har blivit mer XC60 än V90. Lustigt nog har V60 (och XC60) LED-lampor till rubbet, även blinkers. Så icke V90!

Den svampiga eran är definitivt förbi. Ska man plocka kunder från nämnda tyskar gäller det att svara med samma mynt, verkar Volvo resonera på flera områden. Exempelvis chassit.

Vi kör den adaptiva extravarianten, som trots det är så mån om att behålla karosskontrollen – vilken är suverän i alla lägen – att den sällan slappnar av riktigt. Vägnärvaron finns alltid med och speciellt vid lite större gupp biter den korta (känns det som) fjädringen ifrån liknande Audis sportchassi.

Totalkomforten blir ändå delad etta bäst med den mjukt fjädrande BMW tack vare testets lägsta ljudnivå. Allt är snyggt avskärmat och ljudbilden skulle kunna vara hämtad från en bilstorleksklass ovanför. Baksätet är kompromissat lågt – men man är på den punkten i gott sällskapa i detta test.

"Äntligen har V60 fått ett bagageutrymme värt namnet"

Utrymmet i baksätet är så pass mycket bättre än i föregångaren att fullvuxna personer ändå sitter bättre nu än i V60 Classic – som egentligen har bekvämare sits. Riktigt långa bör dock ta sig en funderare innan panoramaglaset beställs. Takhöjden är okej, men några större marginaler finns inte. På tal om plats bidrar de rakare linjerna och den större fotplattan för förarens vänsterfot till mer storbilskänsla än i föregångaren.

Äntligen har V60 fått ett bagageutrymme värt namnet. Volymen är inte i Passat/Superb-klass, men står sig mot dessa lite sportigare motståndare. Tyvärr görs en mer halvhjärtad insats vad gäller flexibiliteten. Vinklingsbart bakre ryggstöd, 40/20/40-delning och möjligheten att få ett fällbart (framåt) ryggstöd på passagerarstolen kan du glömma. Men eldriven baklucka som lyder en fotviftning är ett välkommet tillskott förstås.

Vad nu, insynsskyddet har ju stannat uppe och skymmer sikten? Till skillnad från hos de tyska konkurrenterna (och V90) går skyddet inte att få elektriskt/automatiskt i V60. Du får komma ihåg att stänga det själv.

Provsittare Jens har betydligt mer plats i baksätet här än i föregångaren. Utrymme och sittställning liknar nu konkurrenternas. Men man sitter tyvärr minst lika lågt som i BMW, vilket inte direkt gagnar lårstödet. Audi är aningen bättre på den punkten.

En mer lättgående styrning, mer avancerat chassi och bredare spårvidd (trots att bilen är smalare) bidrar till en ny, modernare och trevligare körupplevelse i nya V60 kontra föregångaren. Det gäller framför allt runt stadens vinklar och vrår tack vare den lättare styrningen – som kan göras ännu lättare genom att välja "Rattmotstånd låg" i menyerna (extrautrustning).

På kurviga vägar ligger nykomlingen riktigt stabilt. Först riktigt provocerande manövrar med ratt och pedaler får den ur balans och då sker det succesivt och säkert. För majoriteten av kunderna räcker körglädjen till mot Audi och BMW.

För er som vill veta höjde vi tempot lite till en stund och reflekterade extra noga över saker som feedback och känsla. Nej, om det gäller det där sista är V60 fortfarande inte bästa valet. Vägkänslan är inte riktigt där, styrservon jobbar inte obemärkt (men blir klart bättre i lättaste läget) och växellådan undrar om du verkligen måste ha SÅ bråttom. Till slut spelar den tyngsta tjänstevikten också in, även om den för all del är bra maskerad.

Plattformssystemet ger inte bara fördelar när det gäller att ta fram nya modeller. V60 är bara omkring 20 kilo lättare än motsvarande V90 och 115 kilo tyngre än V60 Classic med samma motor i detta test. Det tolkar vi som att vissa komponenter tvingas till att bli för grova i V60 för att skalfördelarna inte ska försvinna.

Vikten påverkar förbrukningen och trots fyrhjulsdrift ville både Audi och BMW ha något mindre diesel än framhjulsdrivna V60 – som alltså passerade hundra mil först vid mättillfället, ska sägas. Vår V60 Classic hade gått 3 000 mil, men hela differensen i förbrukning kan nykomlingen knappast skylla på det. Generationsbytet verkar ha gett en betydligt noggrannare färddator. Bra det.

"Nya V60 är bra men brädar inte de bästa konkurrenterna"

V90 eller V60? Det skarpa vecket som börjar i bakdörren är lillebror ensam om. En mer upprättstående bakruta likaså. Nya V60 har korta överhäng och ser trevligt kompakt ut!

För 16 740 kronor finns en stylingsats bestående av extra aerodynamiska komponenter på frontspoiler, trösklar och akter. Därtill ingår slutrören ovan.

Men visst köper den högre vikten mycket gott. Den exklusiva interiören missar ingen och sittande i den välmatade Inscriptiontestbilen tycker vi nog att Volvo har mellanklassens mest luxuösa insida på marknaden. Visst, Audi gör inte ett felsteg vad gäller raka sömmar, glipor och annat. Men när det gäller kombinationen av den typen av kvalitetsintryck samt materialval för både ögon och fingertoppar, ja då är V60 svårslagen.

I vikten ligger också klassens mest kompletta arsenal av säkerhetssystem och hjälpmedel. Allt är inte standard, men det finns att få. Volvos senaste finess "Oncoming Lane Mitigation" är först ut i V60 och innebär att bilen kan räkna ut situationer när en kollision blir oundviklig. En automatisk och därför tidigare påbörjad tvärnit minskar då krockvåldet och ökar överlevnadschansen.

Nya V60 är bra men brädar inte de bästa konkurrenterna rent egenskapsmässigt. Men den är riktigt bra i det mesta och kryddar med en vill ha-känsla av sällan skådat slag om du frågar oss. En stor fördel har V60 i att prisbilden är klart konkurrenskraftig. Det blir inte sämre av att riktigt välutrustade Editionversioner erbjuds. Enligt Volvo är de inte tillfälliga utan "har kommit för att stanna".

Mikael Johnsson

Design har blivit en av Volvos starkaste grenar. Integrerade, delade, dubbla slutrör ingår i stylingsatsen. Att den skarpsynte ser var avgasrören egentligen slutar är vardagsmat idag.


Volvo V60 Classic

Det skiljer bara två tum i fälgstorlek mellan bilarna men oj, vilken skillnad det gör både för komforten och för utseendet. Är 17 tum den gyllene medelvägen?

V60 Classic åldrades väldigt fort det ögonblick den ställdes mot sin ersättare. Allt från stolskomfort till kupéutrymme och köregenskaper fick sig en törn. Visst, V60 Classic kan fortfarande hänga med sina nyare konkurrenter men den vinner få poäng här förutom i ekonomironden. 

Innan produktionskapaciteten för V60 II hunnit komma upp i de nivåer som man önskar erbjuds V60 Classic parallellt med följande motorer: D3 (även i Cross Country-utförande), D4 och D4 AWD (med 2,4-litersfemman), T3 och Polestar samt de två laddhybriderna D5 och D6. 

Vi hade turen att Volvo kunde ordna en framhjulsdriven D4 åt oss för bästa jämförelse. Tänk att samma drivlina kan upplevas så olika, allt från hur växelväljaren känns att föra i sin kuliss till hur bilen svarar på gaspådrag. Stående pedal i nya mot hängande i Classic. Det är inget fel på V60 Classic men upplevelsen är nästan alltid bättre i V60 II. Fattas bara!

Baksätet är välstoppat med mjuk dyna och mjukt ryggstöd men 186 centimeter Jens sitter något trångt, både för ben och huvud.

Men det är ändå den bekanta känslan man får av att ratta en V60 Classic som ger en trygghet. Den har aldrig varit någon folkhemsbil som V70 även om den är samma andas barn. Understyrd, säker, präktig. De rundade, ofarliga exteriörformerna med en lite barnslig interiör känns väldigt tillgänglig. Lite jante, sådär.

På utrymmesfronten är V60 mest för de som sitter fram. Baksätet är av tajtaste slag och en normallång person får knö in sig via ett litet insteg men väl på plats sitter hen okej. Den höga sittställningen med en liten "grop" för rumpan och den mjuka stoppningen med en fin lutning på ryggstödet kompenserar väl för det trånga utrymmet.

Majoriteten i testlaget föredrar faktiskt baksätet i Classic över det i nya V60.

Det kränger mycket med standardchassit och 16-tummare. V60 Classic kan erbjuda fyra olika chassisättningar utan att ett enda av dem är adaptivt: Polestar Performance, standard, Touring och Sportchassi.

För barnstolsanvändare har V60 nu fått fasta hylsor till Isofix-fästena. Tack.

Bagageutrymmet är måttmässigt litet, även med kompaktklassmått mätt. Classic lastar som en VW Golf, även med fällda säten. Dock är utrymmet så pass välplanerat att den med störst enkelhet klarar vårt flyttlådetest. Brett mellan hjulhusen och helt plant vid fällning. Det är sådant som räknas även om lucköppningen är minst i testet. 

Vid vardagskörning pendlar Classic mellan habil glidare och lite stökig stadsbil. Styrningen i låga farter är trögvevad och seg och all rangering som man behöver göra med krypkörning, fickparkering och dylikt blir lite tröttsam.

I fart vaknar däremot styrningen och blir mycket trevligare och får en tydligare vägnärvaro, om än med en del filter. Chassit, med sin standardfjädring, är lite osofistikerat slamrigt men ändå med en mjukhet och mycket av dämpningen räddas av däckens höga profil. Speciellt rullkomforten är synnerligen god på dessa däck. 

Det var länge sedan man behövde använda muskelkraft för att stänga en baklucka. V60 Classic är väldigt basic. Elbaklucka går inte ens att beställa!

Vid aktiv körning är bilen framtung och chassit häver sig en del vid skarp kurvtagning. Automatlådan är oftast mjuk men kan ibland rycka till efter en inbromsning och påföljande gaspådrag. Lite för eftertänksam ibland.

Instrumenteringen är digital men upplevs ändå daterad. Framför allt är det bökigt att behöva använda sig av knapparna på blinkersspaken för att växla mellan olika lägen där A4 och nya V60 har dem på ratten. Snyggt är dock att Sensus kan skötas med rattknapparna så man slipper sträcka sig till mittkonsolens bortre hörn. 

V60 Classic har levt ett gott liv och gör inte bort sig i vårt test. Tvärtom hänger den med riktigt bra i både IQ och TQ, det är när man kommer till att köra och uppleva Classic som den verkligen får problem. Nya V60 är en riktig karismabomb och en klar förbättring i jämförelse. Men är man bara ute efter en bra deal ska man definitivt kolla in V60 Classic. 

Jens Trulsson


Audi A4

Vår testbil (i Florettsilver metallic, för 10 000:–) har S line-paket som kostar 29 000 kronor, vilket innebär lite vassare utformning av front och akter, samt även tröskelbreddare. De svarta fönsterlisterna kostar ytterligare 6 700 kronor, och de svarta backspeglarna 1 300.

Har du redan bläddrat framåt i detta test och tjuvtittat på betygen, vet du hur detta slutade. Men för dig som suger lite grann på den karamellen ska vi berätta hur vi kom fram till resultatet. Och varför det gick som det gick för den nu två år gamla A4:an. Och vi kan redan nu avslöja att det gick bra. Väldigt bra.

Som vanligt när det gäller Audi är det minst sagt solida kvalitetsintrycket bland det första man slås av. Dörrtjoff, material, känslan i knappar och reglage, allt känns ytterst påkostat. Vår testbil är dessutom extrautrustad med S line-paketet som gör den lite mer aptitlig att titta på, med diverse smådetaljer både exteriört och interiört. Det allra läckraste är nog 19-tummarna från Audi Sport, de förhöjer hela bilen i vårt tycke. 

Vi ger oss iväg och på rull är det återigen S line-paketet som pockar på uppmärksamheten, men den här gången är det inte på ett positivt sätt. Sportchassit är riktigt fast. Det finns såklart bra saker med ett fast chassi (stabilitet, karosskontroll), men när man bara finkör är A4:an väl hård. Sämst i gänget, så det blir bara medelbetyg i det momentet. 

Bästa baksätet i detta gäng, men inte med speciellt stor marginal. Auditypiskt fast stoppning i både sittdyna och ryggstöd, hyfsat lårstöd och godkänd ryggstödsvinkel. Lite högre sittposition hade gett ännu bättre betyg.

Man sitter dock otroligt bra i sportstolarna fram, de har markant skålning men är ändå tillräckligt breda för oss fullvuxna nordbor. Dessutom har de väldigt goda justeringsmöjligheter i alla ledder vilket betyder att alla kan hitta en optimal körställning. 

Baksätet är också bra i den här klassen, även om sitsen och framför allt ryggstödet kan upplevas som väldigt hårt stoppat av vissa. Detta är dock inget ovanligt numera, den enda bilen med mjukare stoppning i baksätet är gamla V60 som snart slutar säljas. Utrymmesmässigt är A4 på par med BMW framtill och i baksätet skiljer det bara ett fåtal centimeter i höjd- och längsled.

Längst bak är lastvolymen godkänd för klassen, trevligt är dock att baksätet går att fälla från bagageluckan (så man slipper "gå runt") och att det har 40/20/40-delning. Plant blir det dock inte. Där är det gamla V60 som visar var skåpet … stod.

Testbilens glanssvarvade 19-tummare i matt titanlook från Audi Sport är tillval för 15 800:–. Snygga, men rullkomforten blir bättre med högre profil på däcken.

Dimljus? Nej, bakom dessa "atrapper" sitter sensorerna för de aktiva säkerhetssystemen.

Körmässigt är A4 en ren fröjd, här betalar sig sportchassit och 190-hästarsdieseln är stark och samtidigt mycket mjukare i gången än de övriga i testet – och resten av klassen. Väguppträdandet är klippstabilt i alla lägen och styrningen är riktigt bra. Detsamma gäller dubbelkopplingslådan som opererar snabbt och effektivt. A4 är faktiskt den roligaste bilen att köra, oavsett om man kör aktivt eller mer vardagsmässigt. 

Om man bortser från miljö & energironden (där vi är väldigt stränga mot bilar med förbränningsmotorer) får A4:an inget betyg under 3,0. Det betyder att bilen i stort sett är utan svaga punkter, totalt sett. Och tittar vi på våra tre delmoment IQ, TQ och EQ så är A4 i topp i allihop. Full pott i säkerhets- och vill ha-ronden samt riktigt fina betyg i ronderna Teknik, Aktiv körning, Vardagskörning och Design gör att A4 till och med slår nykomlingen Volvo V60 på fingrarna.

Så äger du en A4 borde du vara nöjd med ditt val. Och äger du någon annan mellanklassare borde du överväga denna testvinnare.

John Argelander


BMW 3-serie

3-serien får en klart tuffare front med M Sport-paket. Större luftintag, djupare frontspoiler, mer markerade sidokjolar och svarta rails på taket. Ser bra ut och ger den gamla bilen mer visuell närvaro ute på vägen.

En helt ny 3-serie är på gång senare i år men gamlingen hänger faktiskt med hyggligt bra fortfarande. Man känner sig lätt hemma i den väl fungerande och ganska konventionella förarmiljön. Den innehåller en hel del knappar, vilket gör den lättskött även om det inte upplevs särskilt modernt längre, speciellt jämfört med den nya, jämförelsevis rena Volvoinredningen.

Det märks redan från början att 3-serien är en förarens bil. Körställningen är i det närmaste klockren. Inställningsmöjligheterna är rejäla och enkla för såväl stol som ratt. Både större och mindre förare hittar lätt en bekväm sittposition. Sportstolarna med sin fasta stoppning och sina kramiga sidostöd upplevs dock åt det mindre hållet och är även smalast bland sätena i det här testet.

De pigga köregenskaperna är fortfarande ett av bilens starkaste kort. Chassit är välbalanserat och levande. 3-serien känns inte lika superstabilt planterad som vår A4 med sportchassi vid aktiv körning, utan är rörligare och dansar mer genom böjarna, vilket blir roligare och mer inbjudande.

Aningen låg dyna, vilket påverkar lårstödet negativt. Stoppningen är ganska hård och sittkomforten blir därför bara okej.

Styrningen är lätt och livlig i händerna på föraren med bra vägkänsla, dock utan att kännas orolig eller nervös. Drivlinan bjuder på rask respons, både hos motorn och den åttastegad automatlådan som lirar harmoniskt tillsammans. Tvålitersdieseln känns stark och har en jämn kraftleverans, men upplevs inte lika förfinad eller angelägen i sin karaktär som Audimaskinen.

Testlaget fortsätter att imponeras av framför allt den smidiga styrningen och den snabba men mjukt växlande automatlådan även vid vardagskörning. 3-serien är på ett behagligt sätt följsamt lättkörd. Volvobilarna ligger i jämförelse en aning efter på grund av en drivlina som inte är riktigt lika mycket på hugget eller lika mjuk.

Åkkomforten är god och BMW fajtas här med nya V60 om topplaceringen i gänget. Stolarna och sittställningen är som sagt utmärkta. Trots att testbilen är utrustad med M Sport-paket har den ett standardchassi eftersom det inte går att få sportchassi i kombination med fyrhjulsdrift till 3-serien.

Fjädringen är visserligen ändå åt det sportiga hållet men sväljer ojämnheter mjukare och jobbar med längre fjädringsrörelser än både Audi och nya V60. 

Som del av förvaringspaketet för 1 500 kronor ingår en praktisk avdelare som trycks ner i hål i bagagegolvet. Den är dessutom försedd med spännband för att säkra mindre föremål. Den
förvaras i ett dedikerat fack under golvet.

När man väljer M Sport-paket strösslar BMW bilen med små M-märken, till och med på stjärnekerfälgarna som är unika för paketet. Kostnad? 41 000 kronor.

Ljudnivån är klart godkänd men nya Volvon är bättre dämpad och behagligare för öronen. Mest noterbart är att när man kommer upp i motorvägshastighet börjar det tränga in en del mörkt däckbuller.

Det område där 3-seriens ålderstecken märks allra mest är säkerhet och självkörande hjälpmedel. Autobroms är fortfarande inte standard och det är riktigt dåligt, speciellt med tanke på att det endast kostar 5 300 kronor extra. Bland de hjälpsystem som erbjuds finns bara adaptiv farthållare och filbytesvarning med vibrationer i ratten bland tillvalen, men ingen aktiv filhållning. Här ligger Hisingens senaste vagn långt före med mycket mer omfattande säkerhetsutrustning och avancerade tillval.

Även om åldern bitvis blir uppenbar är dock BMW 3-serie fortfarande en trevlig vagn som hävdar sig väl. Eftersom den är på väg att ersättas finns möjlighet att göra fina klipp och få väldigt mycket bil med bra rabatt. Det är kanske dess allra starkaste kort just nu.

John Eriksson

Nya V60 är trevligare än föregångaren på vägar som dessa. Lika rolig som Audi A4 eller BMW 3-serie? Inte riktigt (men säkert fullt tillräckligt enligt många).

Nya Volvo V60 och Volvo V60 Classic.

Audi A4 och BMW 3-serie.


Bästa erbjudandet – en V60 Classic?

Rabatter och privatleasing lockar alltid och Volvo brukar vara mästare på att sälja utgående modeller till frestande pris. Men stopp och belägg – mellan nya och gamla V60 D4 Auto Momentum skiljer det bara 29 000 kronor.

De pengarna är väl investerade i trivsel, körglädje och faktiskt även ekonomiskt. När det är dags att sälja kommer du få bra mycket mer betalt för den nya generationen. Så vårt råd är att pruta mycket hårt på gamla V60 Classic eller gå vidare. Volvo vill på sin hemsida ha 327 000 för D4 auto Momentum. Men hos Bra Bil i Göteborg hittar vi en ny V60 D4 Momentum för 393 200 kronor! Helt galet. Hade det stått 293 200 så kanske …

Då blir vi mer intresserade av BMW 320d "Classic"! 3-serien kommer i ny generation nästa år och gamlingen kan man få för 343 700 kronor inklusive Connectedpaket, automatlåda och M-paket. Det är mycket mer bil än gammel-Volvon! Vill man privatleasa kostar det 4 306 kronor per månad i 36 månader.

Audi A4 2,0 TDI 190 S-Tronic med automatlåda kostar med Prolinepaket 363 700 kronor mot originalpriset 392 800 kronor. Men frågan är om Audin är värd 20 000 mer än BMW? Något privatleasingerbjudande för A4 finns inte.

Så nya Volvo V60 till sist. D4 Auto Momentum kostar 356 900 kronor och paketen är rätt billiga. Däremot är Volvos Care By Volvo-leasingerbjudande saftigt prissatt även om försäkring, vinterdäck och en hel del servicetjänster ingår. 7 149 kronor kostar det, och då bör man verkligen uppskatta att slippa köra sin bil till verkstad.

Bästa köpet rent ekonomiskt på tre års sikt, det tror vi att nya V60 är.

Alrik Söderlind

Läs också testet av bagageutrymmen: Så står sig Volvo V60 mot konkurrenterna när det gäller att lasta mest

Bästa bilen enligt ägarna

I vår stora begagnatdatabas med över 47 000 ägarbetyg finns svaret på vilken av testbilarna som ägarna gillar bäst. Nja, det var inte riktigt sant, nya V60 är för ny för att vara betygsatt. Men vi har utgått från betygen för Volvo V90, jämfört med gamla Volvo V60 och även lagt till testlagets åsikter.

Resultatet är mycket intressant. Högst IQ-betyg enligt ägarna får gamla Volvo V60 som har bra ekonomi och hög garantinöjdhet. Men det är väldigt jämnt. BMW utmärker sig med låg förbrukning och minst problem.

Nya Volvo V60 tappar till gamlingen eftersom nya V90 inte är lika problemfri som gamla V60. Bästa transportbilen – TQ-vinnare – är däremot nya V60. Tystast, bäst förarmiljö och bagageutrymme, samt i topp när det gäller baksäte och fjädring. Gamla Volvo V60 kommer sist i denna gren – för trång. EQ – den bil som ägarna älskar mest är BMW 3-serie.

Överlägset skojigast att köra, roligast motor och bästa köpet. Audi A4 faller igenom på denna rond eftersom "bra köp"-betyget med marginal blir lägst av dessa bilar.

Totalvinnare om vi summerar de tre ronderna, enligt ägarna, blir BMW 3-serie.

Sätt betyg på din egen bil här! 

V60-ägaren tycker till: Jag saknar 20-fällningen!

Med stor nyfikenhet tog jag som V60-ägare (har en -17 T3 privat) nykomlingen på en tur. Men först beundrade jag proportionerna, vilket lyft! Den, liksom V90, ser bakhjulsdriven ut. Kolla plåten mellan framdörr och framhjul. 

FWD-bilar ser ju annars ut som ett krockprov. Jag gillar också fjädringen, den är inte lika bråkig som föregångaren – och då har jag ändå specat min med komfortchassi (där snackar vi besvikelse, så det var lite öppet mål för V60 II där förvisso).

Så långt checkar V60 II alla mina boxar. Men, de nya SPA-framstolarna är knöliga och hårda, jag måste få prova standardsätena och omvärdera. Dessutom saknar jag 40/20/40-fällningen av baksätet. Jag fäller min ”20:a” svinofta, älskar den!

Fredrik Langendorf

Grattis Sverige – men det kan bli ännu bättre

Volvo V60 kommer med största sannolikhet att bli Sveriges mest sålda bil nästa år. Lite billigare och nättare än storebror V90. Minst lika snygg och absolut tillräckligt rymlig. 

Jämfört med gamla V60 är den ett rejält kliv uppåt på nästan alla sätt och vis och här vill vi faktiskt komma med en varning. Gamla V60 Classic är absolut inte värd de pengar som Volvo vill ha. Pruta stenhårt, eller ännu hellre – köp en annan bil.

Det är inte så att gamla V60 är dålig, men ska man köpa en ny bil och ta smällen med andrahandsvärdet bör det finnas goda anledningar. Som högsta möjliga säkerhetsnivå eller habegär. Och det är här som nykomlingen briljerar och prisnivån är dessutom riktigt lockande när vi jämför med de tyska konkurrenterna. Det är inget snack om att Volvo köper sig marknadsandelar i Sverige.

I Tyskland kostar en Volvo V60 D4 med automatlåda från 45 500 euro, vilket betyder 465 000 kronor. I Sverige kostar samma bil 339 000 kronor. Kommer vi få se en massexport av Volvobilar ut från landet?

Men man kan med rätta hävda att prisnivån är högre i Tyskland och den A4 Avant som vi testat kostar i Tyskland 449 680 kronor – i Sverige är kampanjpriset 374 700 kronor.

Så blir det med svag valuta. Men det intressanta är att Volvon är dyrast i gänget i Tyskland och billigast i Sverige.

Men är den också bäst? Tyvärr för Volvos del blir svaret nej. Audi A4 tar hem spelet genom att vara lite bättre på det mesta: motor, växellåda, styrning, infotainment – man har helt enkelt gjort ett lite bättre ingenjörsarbete. 

Skillnaderna är dock inte stora och vi påstår att Volvo medvetet gjort bilen sämre än vad den behöver vara för 99 procent av alla köpare – i en märklig strävan av att vara "sportig". Fasen, det här är en vanlig familjebil, inte en sportkombi – och här hoppas vi att Volvo kan återgå till högsta möjliga komfort när man väl lanserat sitt prestandavarumärke Polestar.

Sammanfattning: Audi vinner

• Nya Volvo V60 är en väldigt fin bil till ett attraktivt pris.

• Audi A4 är lite vassare och väljer man bort sporchassit får man en fantastiskt bra bil – oslagbar i klassen om man ser till egenskaper. 

BMW 3-serie gör absolut inte bort sig på ålderns höst, den kommer bara en poäng från nya V60 när vi räknar samman alla betyg. Och gillar du att köra bil är den vassast. Nästa år kommer en ny generation och då hettar det verkligen till i klassen. Utförsäljningen av välutrustade 320d med fyrhjulsdrift och M-paket för 329 900 kronor är ytterst lockande.

Så har vi det här med känslor som brukar styra väldigt mycket och vår gissning är att Volvo ligger högst på känslobarometern. Vilken av de tre bilarna man än väljer får man en riktigt bra bil. men undvik gamla V60 som nybilsköp.

Vår önskelista: Så kan nya V60 bli bättre

• Sätt i ett par mjukare framstolar.

• Lossa lite på fjädringen.

• Låt styrningen gå i sitt lättaste läge som standard – slappna av och låt bilen blir så bra som den kan vara. För barnfamiljer.

• På tekniksidan skulle vi gärna se att Volvomotorn var snålare – här ser vi fram emot mildhybridversionerna som kommer nästa år.

• Vi hade välkomnat lite svagare laddhybridversioner till rimliga priser.

• När det gäller infotainment och användarvänlighet är Volvos Sensussystem inte heller på topp med krångliga menyer och dåliga kartor. Utvecklingen går blixtsnabbt och det som var coolt 2015 (XC90) börjar kännas lätt daterat nu. Lilla Mercedes A-klass känns väldigt mycket modernare, som ett exempel.

Vilken skulle jag välja och varför?

Jens Trulsson, testredaktör: Jag älskar nya V60. Den är nästan läskigt snygg. Proportionerna är perfekta och den ser bred och läcker ut. Om den bara kändes som en A4 att sitta i och ratta. Men man kan inte få allt och V60 har nog med utstrålning för att få min röst. Ja!

Mikael Johnsson, testchef: Jag har förförts av en Volvo! Nya V60 är riktigt läcker och just nu har den en smekmånadsperiod ett halvår eller så innan exempelvis nya 3-serien kommer. Utseendet är spot on och det gäller såväl in- som utsida. Den ser ju nästan ut som en R-Design redan i original!

John Eriksson, testredaktör: Audin är otroligt kompetent. Dess fantastiska kvalitetskänsla tilltalar, liksom det snygga och smidiga infotainmentsystemet. Men det får bli en ny V60 trots allt. Den är väldigt trivsam och formgivningen, både invändigt och utvändigt, får mig på fall. Dock hade jag önskat en mjukare fjädring.

John Argelander, redaktionschef: Nya V60 innebär verkligen ett lyft för Volvo i den här klassen – precis som V90 är i sitt segment. Nu kan man på allvar slåss med tyskarna. Personligen tycker jag dock att den har för hårt chassi för att den ska kännas som det bästa valet i klassen. Om komforten hade varit på samma nivå som designen och känslan skulle valet varit enkelt. I nuläget väljer en jag Audi A4 – utan sportchassi.