TEST: Fyra småbilar – är nya Peugeot 208 katten eller råttan i leken?

Bilarna i testet:

Ford Fiesta 1,0 Ecoboost
Kia Rio 1,0 T_GDI
Peugeot 208 Puretech 130
Renault Clio TCE 130

Innan vi slänger oss in i testet av de här småttingarna med motorer på 120 till 131 hk vill vi uttala vår största respekt för damerna och herrarna i PSA-koncernen: Det krävs ett stort mått av självförtroende att skicka ut 208 på marknaden, eftersom den är så viktig för koncernen. Och just självförtroende saknar den inte.

En rejält modellerad motorhuv, en jättestor grill med kromat lejon och sabellika varselljus plus ständigt aktiverade LED-bakljus med blanksvart parti emellan – allt detta ger 208 en flärd som vi annars bara sett på den exklusivare 508.

Och lika fräsig är den på insidan. Här finns en ny i-förarplats som erbjuder mycket men som också kräver en hel del inlärning. Den enda i gänget som är likvärdig är den lika franska ärkerivalen Renault Clio. Kia Rio som vi fått med i detta test verkar lite gammalmodig – trots GT-plast. Detsamma gäller Ford Fiesta som i kraft av att vara först i alfabetsordningen får inleda testet.

Ford Fiesta

Skoj med liten Ford. Tillsammans med Kia Rio är den 4,04 meter långa (?) Forden de billigare alternativen. Man får en 100-hästars Fiesta 1,0 Ecoboost i Titaniumutförande för 175 450 kronor. Då ingår 16-tumshjul, LED-strålkastare, p-sensorer, klimatanläggning, farthållare och infotainment med åttatumsskärm (Sync 3) liksom DAB+ i utrustningen.

Man får däremot leva med det omständliga menysystemet i Sync 3 och en endast genomsnittlig kvalitetskänsla. Det får man ursäkta, speciellt då den har bekväma sportstolar med bra sidostöd. Det finns förvisso inte i vare sig i Clio eller i den fina 208.

Sidogrepp för övrigt – det kan föraren och hans sidopassagerare ha nytta av. Som vanligt gläder oss Forden med 17-tumshjul, finkänslig och direkt styrning samt ett imponerande väl avstämt chassi. Fiestan är inte bara en rolig kurvkramare utan står också för den bästa fjädringskomforten.

Den muntert ljudande enliters bensinturbon (i testet på 125 hk och 170 Nm) svarar rappt på gaspådrag, drar glatt upp på höga varv och levererar prestanda väl i nivå med den starkare 208 (131 hk och 230 Nm).

Fords Ecoboost förtjänar också beröm för den låga testförbrukningen (6,7 l/100 km). Det visar sig även på den 275 km långa ecorundan där den är mycket snål. Då nöjer sig Forden med 4,9 l/100 km, Kian drar i sig 0,6 l/100 km mer. Men det räcker inte riktigt för att ge Fiesta testsegern. Därtill är den lite för trång i kupén, och bagageutrymmet på 292 liter är i minsta laget. Den saknar också förarassistansprogram som standard.

Kia Rio

Mer rymd i Kia. Lite bättre ställt är det med Rio. Den har aktiv filhållningsassistans, döda-vinkeln-varnare och nödbromsassistans med fotgängarigenkänning som standard i Rio 1,0 T-GDI GT Line med ett pris från 186 500 kronor. Men poängen blir dock begränsad då viktig och relevant extrautrustning som adaptiv farthållare och xenonstrålkastare inte ens går att få mot pristillägg. Här finns definitivt ett uppdämt behov. 

Betydligt bättre klarar sig den konservativt utformade Rio när det gäller utrymmen. Den 4,07 meter långa bilen är märkbart luftigare än konkurrenterna, både fram och bak.

Bagageutrymmet sväljer skapligt med gods med sina 325 liter. Liksom i Fiesta kan man stuva platta saker under lastrumsgolvet, även insynsskyddet går in där. Någon har till och med tänkt på en hake för att hålla det uppfällda lastgolvet på plats.

Över huvud taget ligger Rio långt fram när det gäller funktionalitet. Det finns gott om avläggningsytor och fack. De klassiskt utformade instrumenten är utmärkt avläsbara och knappar och reglage smart placerade.

Infotainment och navigation regleras underbart enkelt tack vare två vridknappar. Även mobilinkoppling går snabbt. Med Kias Connected Services laddar Rio upp all tänkbar information utan kostnad. Det gäller i sju år, lika lång tid som nybilsgarantin – det kan ingen annan erbjuda.

Fullt lika begeistrade är vi däremot inte av köregenskaperna. I grunden är chassit mjukt avstämt. Ändå blir Kia småstötig på lappad asfalt och chassit gungigt med hörbart oväsen från hjulhusen. Styrningen är dessutom lättgående och inte särskilt precis. Som lök på laxen är den en liter stora T-GDI-motorn törstig och kraftlös trots en effekt på 120 hk. Oavsett om det gäller sprinten 0–100 km/h eller spurt på motorväg hamnar Rio bakom sina konkurrenter. Den gör med andra ord inte riktigt skäl för sin GT Line-dress.

Peugeot 208

Flärdfulla Peugeot 208. Så är turen kommen till den nyaste och dyraste kandidaten i vårt jämförelsetest: Peugeot 208. Med blanksvarta hjulhuslister, dito takspoiler, dubbla avgasutblås och diffusor är den en rolig liten bil. Nu får förstås inte alla varianter den kostymen, det krävs version GT-Line. Kombinerat med den här testade starkaste bensinaren (131 hk) och åttastegad automatlåda hoppar priset upp till 234 900 kronor. 

En rejäl summa, men 208 erbjuder också en hel del. Peugeot fortsätter med en förarmiljö med en liten och lågt placerad ratt och instrumenten placerade ovanför. I Allure-utförande tillkommer ett detaljerat 3-D-kombiinstrument med skärpa och många funktioner, utan att det för den skull distraherar föraren. Det gör däremot den stora, i och för sig välplacerade pekskärmen som till och med styr klimatanläggningen – mindre bra.

Därtill smyckas mittkonsolen med sju snygga direktvalsknappar, men särskilt praktiskt blir det inte. Det uppfällbara facket framför växelväljaren där man kan placera och ladda mobiltelefonen är dock bra.

208 vinner poäng med fina materialval och noggrant detaljarbete. Stolarna som delvis är klädda i konstläder ger bra benstöd. Men precis som i Fiesta och Clio saknas huvudhöjd i baksätet och nackstöden kan inte dras upp tillräckligt. Knävänliga framstolar underlättar åkkomforten bak och man kan ladda två mobiltelefoner via USB-uttag.

Ett snyggt och användbart bagageutrymme stod tydligen långt ner på Peugeots att göra-lista. Lastvolymen är 265 liter – vilket är rätt klent med de 325 respektive 340 liter som Kia och Renault erbjuder. Något ställbart lastgolv finns inte heller, däremot en tunn filtmatta som är tämligen svår att passa in igen om man tagit ut den. Vi väntar oss mer av en komplett nyutvecklad bil som annars ger ett påkostat intryck. Fäller man ryggstöden bak växer bagageutrymmet ändå till 1 106 liter.

Om den 131 hk starka trecylindriga motorn sitter under motorhuven går det undan skapligt. Därmed går vi in på den roliga delen för denna Peugeot. För den går riktigt bra. Den 1,2 liter stora bensinturbon med 131 hk kan man endast få med automatlåda och den arbetar kultiverat trots det ojämna cylinderantalet. Tack vare 230 Nm går omkörningar uppe i fart snabbt och smidigt. Den åttastegade automatlådan från Aisin är också lyckad. Den är inte överdrivet hektisk men växlar snabbt och mjukt. Föraren kan även växla själv med de välplacerade paddlarna om andan faller på. Testförbrukningen på 7,0 l/100 km får anses okej.

Numer passar även styrning och chassi väl ihop med drivlinan. Irritationen över föregångarens hyperaktiva styrning är ett minne blott. Istället ligger 208 lugnt och stabilt på rakorna, styr in med bra känsla och kan ta kurvorna precist. Därför glider Peugeot mellan slalombanornas koner smidigare än de andra.

Fjädringen är sportigt stram men sväljer ändå vägskarvar bra och ger på det hela acceptabel åkkomfort. I absolut topp är för övrigt de lättdoserade och effektiva bromsarna. 33,9 meter för en fullbromsning från 100 km/h är värden på sportbilsnivå.

Renault Clio

Mer substans i Clio. Med 35,1 meters bromssträcka behöver inte heller Renault skämmas. Än bättre är Clio när det gäller acceleration. Den 131 hk starka fyrcylindriga motorn är både dragstark och tystgående. Trots att den är tyngst i testet (1 303 kg) klarar Clio 0–100 km/h på 9,1 sekunder och till skillnad mot Rio och Fiesta mattas den knappast i högre tempo.

Trots motorstyrkan håller sig bensinturbon borta från mackarna. Testförbrukningen ligger bara 0,1 liter över den snåla Fiestans. Tråkigt nog är dubbelkopplingslådan som går i par med TCe 130-motorn en smula ryckig i starten. I övrigt växlar den bra och avslappnat.

I stort sett har Renault inga andra svagheter. Precis som 208 har den en väl sammanhållen design och en sevärd interiör. Den är dock lite mindre excentriskt utformad. Föraren kan glädja sig åt lättavlästa instrument och att det snabbt går att reglera klimatanläggningen med vred. Pekskärmen på högkant är superskarp och navigation och infotainment ställs in utan problem.

Kupéutrymmena är generösa fram och lite trängre bak, likt de i 208. Men 340 liters lastvolym och ställbart bagagerumsgolv får man bara i Clio. Prislappen som börjar på 212 900 kronor gör den relativt prisvärd, tack vare generös utrustning. Därmed vinner Renault det här testet – tillsammans med den väldigt prisvärda Fiestan. Det ska dock sägas att Fordens 125-hästarsmotor inte säljs i Sverige, här är vi hänvisade till 100 Ecoboostade hästkrafter.

Peugeot 208 känns mest modern och har många fina egenskaper, men den är förhållandevis dyr och får nöja sig med tredje plats. Återstår Kia Rio på fjärde och sista plats.

Småbilar backar – småsuvar ökar!

Trenden är tydlig, småbilar tappar marknadsandelar medan små suvar generellt har visat på en stigande försäljningskurva. Kias försäljning visar detta tydligt. Men äldre bilmodeller tappar också. Det blir spännande att se hur nya Peugeot 208 och nya Clio tar för sig under året. Kan den höjda bilskatten öka intresset för småttingar? Är du intresserad av att läsa tester av de små suvarna? Prenumeranter kan göra det gratis på vår hemsida!

Låt inte snålheten bedra visheten när du ska köpa familjens andrabil!

Det är såklart nya Peugeot 208 som är mest åtråvärd i denna kvartett, den känns klart modernast både exteriört och interiört. Men det höga priset avskräcker, konkurrenterna är helt enkelt mer prisvärda – åtminstone i de testade versionerna. Småbilsklassikern Clio är också ny, och är fortfarande bland det absolut bästa du kan köpa i klassen. Säker, och relativt komfortabel. 

Varning utfärdas dock för Kias krocksäkerhet (utan säkerhetspaket) och Renaults dåliga driftsäkerhet. Det här må vara ”andrabilar”, men låt inte snålheten bedra visheten!