Miljöbränslet
etanol kan framställas på flera sätt. Den största produktionen har hittills
funnits i Brasilien där man utgår från sockerrör. Men sockerrör liksom vete,
majs och andra livsmedelsgrödor konkurrerar med annan produktion på den
begränsade, odlingsbara jorden.
Den konkurrensen
med livsmedel kunde man slippa genom att framställa etanol ur cellulosa och det
pågår pilotprojekt i Sverige på detta område, bland annat av NBE Sweden (klicka
för att läsa mer). I USA är Coskatas fabrik ett av de mera kända projekten
(klicka för att läsa).
Framställning av
metanol från svartlut ska ske hos Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik (följ länken
och läs mer genom att klicka). Svartlut är en restprodukt från
cellulosaframställning men nackdelen med metanol är att den bäst lämpar sig för
inblandning i bensin då metanol är mycket giftig.
Men kanske blir
det ändå ett litet genombrott för etanolframställning ur cellulosa. Med hjälp av
en ny sorts genmodifierad jäst har nämligen Toyota lyckats öka produktiviteten
av cellulosabaserat etanol. Vid sidan av biltillverkningen lägger Toyota stora
resurser på forskning och utveckling av tekniker som skulle kunna medverka till
en lösning av olika miljöproblem, såväl när det gäller framtida drivkällor som
andra miljöfrågor.
Den nya jästen
används i jäsningen av sockerarten xylos, som annars är mycket svår att utvinna
med vanliga jästsorter. Toyota vill med hjälp av den effektivare jäsningen, så väl
som med andra metoder, kunna utveckla en cellulosabaserad etanol som inte är
dyrare att framställa än andra flytande bränslen. Målet är att i samarbete med
energibolag kunna introducera cellulosabaserad etanol på marknaden omkring år
2020.
Ett annat miljöprojekt
som Toyota också studerat innebär att man minskar effekterna av så kallad urban
uppvärmning, dels genom ”gröna parkeringsplatser” men också med ”gröna
ytterväggar”.
På gröna
parkeringsplatser ersätts asfalten av kuber tillverkade av återvunnen plast
(från bilstötfångare) mellan vilka det växer speciellt tåliga grässorter.
Lösningen innebär att yttemperaturen en solig dag uppgår till +35 °C, jämfört
med +50 °C för asfalt.
De gröna
ytterväggarna är ett system där en byggnad förses med speciella vertikala
metalltrådar, som klätterväxter lätt kan fästa på. Växterna bidrar till
isoleringen, både mot kyla och – framförallt – mot solinstrålning. Toyota
räknar med att de gröna ytterväggarna under soliga sommardagar kan minska
energibehovet för luftkonditionering med omkring 25 procent.
Urban uppvärmning
(”Urban Heat Island”), är ett fenomen som betyder att det oftast är varmare
inne i städer än i omgivningarna. Det beror på att både husen och trafiken
avger värme och att asfalterade ytor absorberar solvärme.