Det blir ju inte alltid som man tänkt sig. Det fick chefsdesigner Marcello Gandini på designhuset Bertone erfara när han stolt tågade upp till Volvodirektörerna i Torslanda, med skisserna till konceptbilen Tundra i en stilig portfölj.
Det här borde ju vara klappat och klart på nolltid, tänkte han. Kanske kunde han hoppas på serieproduktion redan inom ett år?
Men trots att Volvo redan jobbat med Bertone i form av 262C blev det blankt nej från de piprökande beslutsfattarna i det mahognyinredda styrelserummet.
Så lätt gav dock inte Marcello Gandini upp. Tre år senare dök en produktionsfärdig version av experimentbilen Tundra upp i form av Citroën BX. Men vad hände egentligen? Och vad gick Volvo miste om när Tundra fick tummen ned?
1970-talet var som bekant en tuff tid för biltillverkarna. Oljekrisen spred sig snabbt och de amerikanska biltillverkarna togs fullständigt på sängen av det nya reglementet. Feta V8:or och bakhjulsdrift ersattes i ökande grad av fyror och sexor samt framhjulsdrift.
Även Volvo gick i nya tankebanor. I samarbete med Daf lanserades Volvo 340 – och mycket kan man säga om den, men särskilt futuristisk design hade den kanske inte. För att väcka uppmärksamhet behövdes något läckrare, något som bröt med traditionerna lika mycket som Rover SD1 gjorde när den fick kunderna att sätta sitt Earl Grey-te i vrångstrupen.
Uppdraget att ta fram ”något läckert” med utgångspunkt i Volvo 343 gick alltså till Bertone, och resultatet blev Tundra.
Tundra var långt före sin tid. Marcello Gandini designade Lamborghini Miura när han var 28 år gammal – en bil som av många anses vara den bästa och första superbilen någonsin. Och han följde upp det hela med att också designa Countach några år senare.
Lika extrem blev inte Volvo Tundra, men den var fortfarande extremt futuristisk. Bilen skulle i första hand inte vara vacker, utan leka med olika geometriska former.
Marcello Gandini struntade blankt i Volvos designarv och designade en tredörrars halvkombi med stora 360-graders fönsterrutor och ett flytande tak – något som idag finns på exempelvis Kia Soul och Mini Coupé.
Fronten är något alldeles extra. Grillen är asymmetriskt placerad längst ned till höger och den kompletteras av tidstypiska popuplampor. Bakljusen består av en enda ljusramp.
Interiören är ungefär så långt från en Volvo 240 du kan komma: snyggast är förstås den digitala hastighetsmätaren, en föregångare till dagens digitala instrumentpanel. Volvo Tundra hade en fyrcylindrig 1,4-litersmotor på 70 hästkrafter.
Men det blev alltså blankt nej från Volvos sida. Tundra var för modern och den skulle inte bli särskilt lättsåld.
Marcello Gandini rotade runt i kundkartoteket och upp dök kontaktuppgifterna till Citroën.
Här har vi en futuristisk experimentbil som är för modern för de flesta, tänkte Marcello Gandini. Om någon kommer nappa så är det ju Citroën!
Bertone visade upp en uppdaterad version av Tundra för Citroën. Efter en designtävling där också Citroëns egen designavdelning deltog fick modellen grönt ljus för serieproduktion. Resultatet blev BX-modellen som såldes i 2,4 miljoner exemplar under åren 1982–1994.
