Uppdaterad 2019-08-20
Vi har alla en relation till Volvo 240 – vissa gillar den, andra inte. Men faktum kvarstår: det är en extremt framgångsrik Volvomodell som cementerade märkets rykte att bygga säkra, enkla och robusta bilar.
Idag, 21 augusti 2019, är det 45 år sedan det första exemplaret premiärvisades för media och det tänker vi fira med tio faktauppgifter som du kanske inte hade koll på.
Volvo 240, i sina olika versioner som tillverkades i 19 år, skulle bli en exempellös framgång för Volvo och den bästsäljande modellen utan konkurrens. Totalt tillverkades 2.862.573 exemplar av 240 och 260 mellan 1974 och 1993.
Volvo 240 var en vidareutveckling av 140-serien, vilket var var väldigt uppenbart. Framför allt fronten hade ändrats och framvagnen var nykonstruerad med MacPherson-ben och kuggstångsstyrning.
I oktober samma år började Volvo producera den exklusiva 260-modellen med den nya V6-motorn B27 på 2,7 liter och 140 hk. 1981 kom den första serieproducerade kombimodellen med turbomotor, och resten är ju historia som vi brukar säga.
Volvos sportiga ambitioner firade nya triumfer och 240 Turbo skulle bli en mycket vass modell i ETC-racingen. Thomas Lindström och Gianfranco Brancatelli vann European Touring Car Championship för Volvo 1985.
Volvo 240 tillverkades i Torslanda, Kalmar och Gent (Belgien). Det sista exemplaret rullade av bandet i Torslandaverken 5 maj 1993. En livslängd på 19 år är mycket ovanligt och ännu ett bevis på 240-modellens stora populäritet.
Den var först med en riktigt klurig lösning
Under 1970-talet blev utsläppskraven i USA betydligt tuffare. På USA-marknaden, där bilägarna tankade blyfri bensin, fick Volvo 240 med B21-motorn en så kallad lambdasond. Systemet utvecklades av Volvo och Bosch och består av en lambdasensor som skickar information om utsläppen till motorstyrningen. På så sätt kan bränsleinsprutningen kontrolleras mer exakt.
Avgasreningen bidrog tidigare till att motoreffekten ströps. Lambdasonden var mycket viktig för att bibehålla effekten även med avgasrening.
Konceptbilen hade enormt underbett
Volvo 240 fick en hel del designdrag från konceptbilen VESC, som hade bilvärldens kanske största underbett. Stötfångarna gjordes enorma för att de åkande skulle överleva en frontalkollision i 80 km/h. Om bilen krockade tvingades motorn ned under kupégolvet.
Konceptbilen VESC hade också deformationszoner, låsningsfria bromsar och en backkamera (!).
Läs mer: Volvos tio mest spektakulära konceptbilar – vilken är din favorit?
Den är vanligare än du tror i filmvärlden
Volvo är faktiskt det 13:e vanligaste bilmärket i filmernas värld, enligt sajten Internet Movie Cars Database, och 240 är den vanligaste Volvomodellen på film. Den förekommer på 1.016 olika ställen enligt IMCDB och hamnar därmed före konkurrenten Saab 900.
I bilden här ovan kan du se några av alla filmer som innehåller åtminstone en Volvo 240.
Läs mer: Här är tidernas populäraste filmbilar
Läs mer: Populäraste filmbilen är… gissa?
På slutet var den näst intill antik
Volvo fortsatte sälja 240 ända fram till 1993 – hela 19 år efter premiären. Det är ungefär som att Volvo idag skulle sälja första generationen S70 och V70.
På slutet fick Volvo 240 tilläggsnamnet Classic, som många Volvomodeller, och vid ett tillfälle såldes den parallellt med både 740/760, 850 och 940/960.
Den blev en av Volvos största succéer
Volvo byggde totalt 2.862.413 exemplar av 240 vilket gör den till märkets största framgång någonsin. Den 5 maj 1993 rullade det sista exemplaret av bandet i Torslandafabriken, en 245 Classic.
Så sent som 1999 var Volvo 240 Sveriges vanligaste bil. 2003 var 240 den näst vanligaste bilen efter 740.
PG Gyllenhammar fick en Turbo före alla andra
Den legendariske Volvochefen Pehr G Gyllenhammar hade både en 244 Turbo från 1979 (som var specialbeställd, eftersom modellen egentligen inte gick att köpa förrän ett år senare) och en 262 Coupé (där den sexcylindriga motorn var utbytt mot en trimmad turbofyra med 180 hästkrafter) från 1981 som tjänstebil.
Båda lackerades röda i en färg som inte var tillgänglig för andra köpare. Inredningen är lika röd den och specialtillverkades i Volvo PV:s eget sadelmakeri. PG Gyllenhammar hade alltid en påse geléhallon i dörrfickan.
Journalisterna fick provköra i… Borlänge
Idag är det inte ovanligt att biltillverkarna bjuder motorjournalister på resor till Saint Tropez, Rom eller Barcelona. I vissa fall går resan till och med till USA eller Kina.
Men den 21 augusti 1974 flögs världens motorjournalister istället med chartrat plan från Torslanda till Borlänge där ett gäng 244 GL väntade på dem. Samtliga exemplar hade orange lackering och orange interiör.
DDR hade en alldeles egen version…
Den östtyska marknaden fick en egen version av Volvo 244 som döptes till DLS. Den var lite av ett hopkok med front från Volvo 264 på karossen från en 244. Östtyskarna fick en 100-hästarsmotor och en fyrväxlad låda.
Köparna fick betala 42.000 mark för den exotiska lyxsedanen. Registreringsskyltarna började med bokstäverna IBM, vilket de kvicktänkta berlinarna översatte till ”Ich bin Millionär”, eller ”jag är miljonär”. Fem färger fanns att välja på. Samtliga bilar byggdes i Volvos Kalmarfabrik.
Foto: Thomas Doerfer/Creative Commons/Wikimedia
Källa: Svammelsurium, Volvo244DLS.de
…och partitopparna åkte lyxig Volvolimousin
Att kunna köpa en Volvo 244 DLS var i princip otänkbart för de allra flesta – de hade helt enkelt inte råd. Men för ett fåtal partitoppar dög inte heller ens den modellen. Här behövdes något vräkigare.
Lösningen blev limousinen 264 TE, där förkortningen står för Top Executive. Mer än hälften av alla byggda 264 TE gick till Östtyskland. Bilarna förlängdes med 70 centimeter för att fyra politiska höjdare skulle kunna sträcka ut benen i baksätet.
Den toppade 300 km/h
Med rätt utväxling i bakaxeln kunde en Volvo 240 Grupp A toppa 300 km/h. Men på de flesta tävlingsbanor hade man en betydligt lägre topphastighet. Vår Le Mans-vinnare Stanley Dickens tävlade med Volvo 240 Grupp A under 1983.
Volvos framfart på tävlingsbanorna i början av 1980-talet väckte mycket avund hos de andra ETC-teamen. Volvoteamen blev därför ständigt anklagade för fusk och granskades hårt av internationella bilsportförbundet FISA. Bara vid ett par tillfällen lyckades FISA:s kontrollanter hitta fel på Volvo 240 Grupp A.
Foto: Lothar Spurzem/Creative Commons/Wikimedia