Hej Jens, du är i Kalifornien och gottar dig. Här i Stockholm är det snudd på minusgrader men du glider runt i solskenet i en väldigt speciell bil, Audi A7 Sportback h-tron quattro Concept. Hur känns det?
Jens: Att få köra bil i downtown L.A. är magiskt, att få göra det med en vätgasbil höjer upplevelsen ett snäpp.
Är det någon skillnad mot att köra elbil, kontra vätgasbil?
Jens: Båda bilarna – Audi A7 Sportback h-tron quattro och Volkswagen Passat HyMotion – är elbilstysta förutom ett vinande från insuget till bränslecellen och lite klickande från olika sensorer. Gasresponsen är inte lika direkt som i en elbil trots en batteri-boost. Ingenjörerna jag pratat med säger att det är delvis en mjukvarufråga men också att bränslecellen inte riktigt har maxvrid direkt från noll varv, som en elmotor har.
Hur känns det att köra utan utsläpp alls?
Jens: Jag har aldrig sett så rena avgaspipor på en bil som faktiskt kör för egen maskin. Bara vattenånga.
Men vätgas är väl farligt? Minns zeppelinaren Hindenburg 1937 och alla stackare som dog i branden. Är det samma scener vi snart ska uppleva på vägarna?
Jens: Nejdå, många är oroade för explosionsrisken men en ingenjör jag talade med tycker att bensintankar är betydligt läskigare. Alla gastuber och kopplingar i bilarna är ”over-engineered” för att kunna klara alla möjliga och omöjliga påfrestningar.
Okej, då känns det lite tryggare. Men när kan vi förvänta oss vätgasbilar på vägarna?
En frågeställning som flera biltillverkare brottas med är att de visar upp ”färdiga” bränslecellbilar, redo att ta i produktion. De skulle gå att sälja om det bara fanns vätgaspumpar för att fylla på bränsle. Och vätgaspumparna skulle byggas om det bara fanns tillräckligt många bränslecellbilar… Vem ska egentligen sätta ”snöbollen” i rullning?
Senaste bidraget i den här debatten är alltså den Audi A7 Sportback h-tron quattro Concept som Jens nyss kört och premiärvisas på Los Angeles Auto Show. Namnet ”h-tron” syftar förstås på engelskans ”hydrogen”, vätgas, och konceptbilen delar teknik med Audis elbilar, de som heter ”e-tron”.
Audi A7 Sportback h-tron quattro Concept har dubbla elmotorer och ett batteripaket som kan laddas upp i ett vägguttag, ungefär som Audis e-tron modeller. Men det som skiljer sig är fyra vätgastankar, två är placerade framför bakaxeln och två under bagagerummet. Under motorhuven hittar vi ingen förbränningsmotor utan en bränslecell som omvandlar vätgasens kemiska energi till elektricitet, värme och vatten. Eftersom vatten är den enda restprodukten i systemet består avgassystemet av plaströr i Audi A7 Sportback h-tron quattro Concept.
Det tar ungefär tre minuter att fylla vätgastankarna och systemet kan arbeta upp i en hetta upp till 80 grader. Kallstart garanteras ner till –28 grader, enligt Audi. Tanken räcker för en körsträcka på cirka 50 mil. Systemeffekten är 230 hk och 540 Nm, vilket räcker för att A7:an ska accelerera 0–100 km/h på 7,9 sekunder och nå en toppfart på 180 km/h.
En av fördelarna med vätgas som energibärare i ett fordon är vikten. Ett kilo vätgas räcker för ungefär tio mils körning, vida överlägset dagens batterier till elbilar. Till nackdelarna räknas den energikrävande omställningen från elkraft till vätgas och tillbaks till elektricitet igen. Det krävs också en stor varsamhet vid hanteringen av vätgas, men även biogas och bensin är förenade med brandfara och explosionsrisk. Ett sätt att framställa vätgas är via biogas eller naturgas (fossil källa) men de kan lika gärna användas direkt som drivmedel i en gasbil.
