Vinterkörning kräver ett stort mått av koncentration och vaksamhet. Grepp, eller inte grepp? Is eller bara vått? Är det en älg där borta? Tänk på att ta paus ibland, sträck på benen, ta en kopp kaffe. Det är bra att stanna till, få lite frisk luft och dessutom kunna torka av strålkastarna och se till att lamporna bak är rena från snö.

 

Tre typer av vinterdäck

De som läst våra däcktester vet att vi brukar framhålla skillnaderna mellan vinterdäcken och dela upp dem i tre huvudgrupper: dubbdäck, nordiska friktionsdäck och europeiska friktionsdäck. Benämningen "friktionsdäck" lever kvar av gammal hävd för dubbfria däck, men egentligen är alla vinterdäck en typ av friktionsdäck där man använder samma metoder för att öka greppet på snö och is – oavsett om däcket har dubb eller inte.

Om man inte vill ha dubbdäck står alltså valet mellan dubbfria nordiska friktionsdäck och dubbfria europeiska friktionsdäck. Precis som valet mellan dubbdäck och odubbat finns det inga enkla "rätt" eller "fel" när det gäller valet av friktionsdäck. Men genom att titta på egenskaperna hos de två typerna av dubbfria däck går det att välja rätt, för just din bil och din typ av vinterkörning.

Europeiska vinterdäck är utvecklade för körning i norra delen av europeiska kontinenten. Det innebär blöta vägar, ibland snö och mera sällan is. Tyskland är den stora marknaden och därför konstrueras också europeiska friktionsdäck (kallas även för mellaneuropeiska friktionsdäck) för att prestera bra i höga hastigheter. Europeiska friktionsdäck är i allmänhet högfartsstabila, mycket bra på våta vägar (kort bromssträcka på vått) men är mindre bra på is.

Nordiska friktionsdäck är precis som det låter utvecklade för nordiskt klimat. Det innebär lägre hastighetsklasser än de europeiska friktionsdäcken (eftersom vi har lägre hastighetsgräns). I allmänhet är nordiska friktionsdäck sämre på blöta vägar, men ger i gengäld ett betydligt bättre grepp på snö och is än de europeiska friktionsdäcken.

Generellt kan man säga att de nordiska friktionsdäcken haft en positiv utveckling och blivit bättre på våta vägar, liksom mera stabila i högre hastigheter. För 10–15 år sedan var nordiska friktionsdäck som regel ganska svajiga och inte alls stabila vid undanmanöver – men så är det inte längre.

Om vi håller oss till små och medelstora personbilar finns det alltså allt färre skäl att välja europeiska friktionsdäck, de senaste nordiska friktionsdäcken från premiumtillverkarna ger mycket goda prestanda.

Större bilar, suvar, familjebussar eller motorstarka modeller kan utnyttja de bättre högfartsegenskaperna hos europeiska friktionsdäck. En del av dessa bilmodeller har kanske en ovanlig däckdimension där det finns få eller inga tillverkare av nordiska friktionsdäck. Då måste man välja europeiska friktionsdäck och komma ihåg att det behövs extra försiktighet på frusna vägbanor.

Väljer man europeiska friktionsdäck ska man också vara medveten om att de är som sämst kring nollstrecket – jämfört med nordiska friktionsdäck. När det är rejält kallt, från minus 10–15 grader och nedåt, är friktionen hyggligt bra och bromssträckan skiljer sig inte så mycket mellan europeiska och nordiska friktionsdäck.  Men runt nollstrecket bildas en oljig sörja av vatten och is som kan vara riktigt förrädisk. I sådan väglek kan europeiska friktionsdäck ha dubbelt så lång bromssträcka som bra nordiska friktionsdäck.

Hur vet man då som lekman vilka däck som är nordiska friktionsdäck och vilka som är europeiska friktionsdäck? Tyvärr finns det ingen enkel, tydlig markering av dessa två grupper av däck. Många konsumenter blir "lurade" att välja europeiska friktionsdäck, speciellt när de handlar på nätet och inte tar hjälp av sin lokala däckhandlare.

Generellt kan man säga att nordiska, dubbfria friktionsdäck är konstruerade för lägre hastighetsindex. Det markeras med en bokstav i dimensionen, till exempel 205/55-R16 H, där den sista bokstaven "H" står för hastighetsindex 210 km/h. Europeiska friktionsdäck brukar vara byggda för H, V (240 km/h) och W (270 km/h). Nordiska friktionsdäck är däremot konstruerade för lägre hastigheter som hastighetsindex Q (160 km/h), R (170 km/h), S (180 km/h) och T (190 km/h). Hastighetsindex indikerar ett område som däcket fungerar bra i, tillfälliga överträdelser innebär inte att däcket förstörs eller presterar dåligt.

Vi repeterar: det är vid nollstrecket som väglaget är som farligast, speciellt för de dubbfria europeiska friktionsdäcken. Fem plusgrader är inte farligt, inte heller tio minusgrader eller mer. Men vid nollan måste du vara extra försiktig!

"Mud and Snow", det vill säga lera och snö. Men M+S är inte detsamma som att däcken är godkända som vinterdäck

På vinterdäck, liksom så kallade "all season-däck" brukar det finnas en symbol som innehåller bokstäverna M+S. Det står för "Mud and Snow", det vill säga lera och snö. Men M+S är inte detsamma som att däcken är godkända som vinterdäck i Sverige och det säger ingenting om hur bra de är vid skandinaviska förhållanden.

 

All season-däck kan du glömma

Visst vore det skönt att slippa skifta hjul på våren och hösten? Köra med samma däck året runt. De som tycker att denna tanke är lockande har förmodligen redan hittat "all season-däck". Ibland kallas de för allvädersdäck, allrounddäck eller åretruntdäck. Dessa däck utlovar bra egenskaper på både sommaren och vintern – vilket lett till ett ökat intresse de senaste åren. Vissa företag ser sin chans att spara en krona eller två på att slippa skifta hjul två gånger per år och låter firmabilarna rulla på all season-däck.

För det första kan vi konstatera att historiskt sett har åretruntdäck varit riktigt, riktigt usla en svensk vinter. Ungefär som sommardäck med lite grövre däckmönster. De flesta har sitt ursprung i USA där lång livslängd är den absolut viktigaste egenskapen hos däck och därmed har de också varit stenhårda i slitbanans gummiblandning.

Men de senaste tio åren har det varit en snabb utveckling hos de europeiska åretruntdäcken. Kunskaperna från allt bättre sommar- och vinterdäck har blandats ihop till en mix som funnit många nöjda användare nere i Europa. I länder som exempelvis Storbritannien har man som regel bara rikligt med snö vart femte år och då endast under några veckor. I övrigt är det mest vått och en del snöslask under "vintern". Då kan all season-däck vara ett bra val.

De bästa all season-däcken närmar sig de egenskaper vi hittar hos bra europeiska, dubbfria däck. Våtgreppet är bra, bullret lite högre än hos sommardäck eftersom däckmönstret är rätt öppet och de rullar inte lika lätt som de bästa sommardäcken. Vinteregenskaperna är dock inte alls lika bra som hos nordiska friktionsdäck eller dubbdäck.

Om vi tar ett av de bästa däcken i denna kategori, Goodyear Vector 4Seasons, som exempel ser vi att det är märkt med "M+S" (gjorda för "Mud & Snow", lera och snö). Men trots att däcket presterar bra i sitt segment är det inte godkänt som vinterdäck av Transportstyrelsen. Att använda ett sådant här däck på vintern i Sverige är alltså inte bara olämpligt utan också olagligt. Skulle det hända en olycka och ditt försäkringsbolag upptäcker att däcken inte är godkända för vinterbruk kan ersättningen dras in och du får själv bekosta alla skador. Vilka däck som är godkända kan man se på sajten STRO.se (klicka för att läsa mer).

 

Klicka för att läsa mer:

• Tio tips när du ska välja vinterdäck

• Slitna däck är dåliga däck. Så vet du när det är dags att byta

• Därför ska du ha koll på däcktrycket

• Bra att veta: Undantag från vinterdäckslagen