Del 2: 15 fantastiska Volvo-bilar som aldrig blev mer än koncept

Del 2: 15 fantastiska Volvo-bilar som aldrig blev mer än koncept

I lördags inledde vi artikelserien om Volvos konceptbilar, hela vägen från den första som visades 1933 till tjusiga Volvo Concept Coupé som presenterades 2013.

Volvos första konceptbil Venus Bilo byggdes alltså redan 1933 och det var med en strömlinjeformad kaross för minsta möjliga luftmotstånd.

Senare konceptbilar visade både ny teknik, prestanda och inte minst säkerhet. I det här andra avsnittet, i serien med tre delar, berättar vi om ytterligare fem konceptbilar. Från "kvinnobilen" Volvo YCC 2004 och ända tillbaka till den extremt framsynta Volvo LCP från 1983.

Gemensamt för de här konceptbilarna är att de aldrig blev serieproducerade i sitt ursprungliga skick, men många av idéerna förblev inte bara fantasier utan omsattes verkligen i praktiken.

Ett tydligt exempel på det är Volvo SCC från 2002 som visade upp ett 15-tal innovationer på säkerhetsområdet, sådan som sedan kom i serieproduktion.

 

Del 1: 15 fantastiska Volvo-bilar som aldrig blev mer än koncept

 

 

Volvo YCC, gjord av ett team med enbart kvinnliga projektledare, visades 2004.

Volvo Your Concept Car, YCC – "kvinnobilen" 2004

Få konceptbilar har blivit så medialt uppmärksammade som Volvo Your Concept Car – YCC – eller "kvinnobilen" som den kallades. Konceptbilen turnerade runt i världen under 2004 och 2006 fick bilen priset "Swedish Design Award".

I början av 2005 belönades YCC-teamet av branschtidningen Automotive News Europe som utsåg gruppen till "Årets kvinnor i bilindustrin". Ett tungt erkännande i en bransch som dittills varit helt dominerad av män.

Vad som är kvinnligt och manligt inom bildesign är en fråga som man kan diskutera länge. Volvo var också noga med att betona att man i projektet YCC inte uteslutet några män:

"Vi har inkluderat kvinnor, inte exkluderat män," förklarade Camilla Palmertz 2004, en av projektledarna i YCC. "Vår arbetstes var att om du motsvarar kvinnors förväntningar så överträffar du mäns."

I Volvo YCC var till exempel förvaringslösningarna viktiga. Det skulle finnas gott om ställen att stuva in allt som en familj behöver, allt ska vara lätt att komma åt och lasttrösklarna låga.

Måsvingedörrarna må vara spektakulära, men de konstruerades för att det var den mest praktiska lösningen – något som ju Tesla Model X också använder på sina bakdörrar.

Att Volvo YCC har snygg design och fina detaljer var inte heller någon tillfällighet. Som projektledaren Eva-Lisa Andersson uttryckte det:

"En bil är en väldigt teknisk produkt. Men ditt köpbeslut är baserat på känslor."

En riktigt lyxig kombi? Volvo visade framtidens möjligheter med VCC, 2003.

Volvo Versatility Concept Car, VCC – "framtidens kombi", 2003

Volvo förknippas med sina kombimodeller och visst vore det kul med ett superlyxigt landsvägslok med plats för den stora familjen? En sådan modell fanns faktiskt – Volvo VCC, "Versatility Concept Car".

Volvo VCC var ett riktigt stort kliv för designteamet, då den utan att skämmas deklarerar att Volvo är ett lyxbilsmärke. Något som vi svenskar kanske har lite svårt att inse, men som man märker tydligt i utlandet.

Vad som inte framgår riktigt på bilderna är att Volvo VCC byggdes i aluminium och kolfiber för att få ner vikten till låga 1.300 kilo. Instrumentpanelen bestod av en digital skärm, något som var djärvt och nytänkande 2003. En annan nymodighet var stopp/start-systemet med en specialanpassad insprutning som snabbt startade motorn.

Transmissionen på Volvo VCC var en blandning av manuell låda och automat. För att jämna ut växlingarna användes en elmotor som drevs från ett separat batteri, vilket gjorde konceptet till en hybridbil. Men det ordet var knappt uppfunnit 2003.

Designmässigt går det inte att spåra så mycket från Volvo VCC till dagens 90-serie. Men den självsäkra, lyxiga känslan som VCC utstrålade 2003 finns definitivt med i dagens formgivning av Volvos modeller.

 

Volvos kanske viktigaste konceptbil någonsin, SCC, visades 2002.

Volvo Safety Concept Car, SCC, 2002

I efterhand är inte Volvo SCC en av de konceptbilar som sticker ut mest – men frågan är om inte Safety Concept Car är den som betytt mest för Volvo?

Volvo SCC presenterades 2002 och visade då upp säkerhetsteknik som nästa kändes som science fiction. Men det mest häftiga var att tekniken inte var "hitte-på" utan gick att omsätta i verkliga säkerhetssystem. När Volvo tio år senare, 2012, gjorde en tillbakablick stod det klart att ett 15-tal av de innovationer som fanns i Volvo SCC sedan blev verklighet.

Med konceptbilen SCC etablerades Volvos säkerhetstänkande och forskningen tog fart:

"När vi började arbeta på konceptbilen i slutet av 1990-talet var Volvo fortfarande i första hand känt för att göra familjebilar som utformats för att skydda de åkande i en eventuell kollision," förklarade Östen Strandberg 2012, som var ansvarig för utvecklingen av Volvo SCC.

"SCC innebar startskottet för en ny strategi som ökade säkerheten för de åkande, där bilens viktigaste säkerhetsuppgift i första hand är att hjälpa till att undvika farliga situationer och olyckor."

"Med vår körbara Safety Concept Car visade vi att alla dessa smarta tekniska lösningar för att förhindra en kollision låg inom räckhåll. Man kan lugnt säga att framgångarna med SCC-projektet startade Volvo Personvagnars banbrytande insatser på området för aktiva säkerhetssystem," sa Östen Strandberg.

Men det var en uppmärksammad detalj som inte fick följa med till serieproduktion. A-stolparnas genomskinliga fackverk, inte helt olikt Eiffeltornet, fick ge vika för en mera konventionell konstruktion med höghållfast stål. Men det är väl inte för sent att ta upp den finurliga idén igen, Volvo?

Nedan finns en lista med all den teknik i Volvo SCC som sedan blev verklighet i dagens Volvomodeller:

  • Kollisionsvarning – i dag den tredje generationen med Pedestrian Detection, kollisionsvarning och full autobroms. Dessutom monteras nu det banbrytande låghastighetssystemet City Safety som standard i flera av Volvos modeller.
  • Information som projiceras på vindrutan – i dag är vindrutedisplayen en del av kollisionsvarningssystemet.
  • Teknik som övervakar "döda vinkeln" och varnar föraren. I dag kallas det systemet BLIS (Blind Spot Information System).
  • Varningssystem som varnar föraren om bilen oavsiktligt kör över en filmarkering. I dag kallas de systemen för Lane Departure Warning och Driver Alert.
  • Farthållare som bibehåller ett inställt avstånd bakom framförvarande fordon. Det nuvarande ACC-systemet (ACC, Adaptive Cruise Control) fungerar hela vägen ner till stillastående i bilar med automatväxellåda.
  • Blinkande bromsljus under hård inbromsning – kallas i dag Emergency Brake Lights.
  • Säkerhetskameror – i dag finns det integrerad backkamera och en kamera som monterats i grillen som ger föraren 180 graders synfält (tillbehör). En kamera är också en viktig komponent i systemet Pedestrian Detection och kollisionsvarning.
  • Avancerade strålkastare som följer vägens kurvor när bilen svänger - i dag aktiva kurvstrålkastare.
  • Vidareutvecklat HMI (Human Machine Interface) - kallas numera Volvo Sensus.
  • Baksäte som kan justeras i höjdled. Finns i dag i de integrerade barnkuddarna, inställbara i två steg.
  • Skydd för fotgängare – i dag finns det systemet som en energiabsorberande frontstruktur och motorhuv och i Pedestrian Detection.
  • Ratt som kan justeras i höjd- och längdled – i dag monterat som standard.
  • Passiv upplåsning och motorstart – i dag Keyless Go.
  • Kommunikation med bilen via mobiltelefonen – i dag med en applikation för mobiltelefoner som introducerades under våren 2011.

 

Volvo Environmental Concept Car, ECC, var extremt modern när den visades 1992.

Volvo Environmental Concept Car, ECC, 1992

Är inte det här en Volvo S80, undrar kanske en del? På sätt och vis, Volvo Environmental Concept Car – ECC ­– var en försmak av Volvo S80 som skulle visas 1998.

Volvo ECC brukar sägas vara Peter Horburys första Volvomodell, men ska vi vara petnoga så var Horbury även med och jobbade på Volvo 480 i Nederländerna innan han gick vidare till Ford. 1991 kom Peter Horbury tillbaka till Volvo och efterträdde Jan Wilsgaard som chefsdesigner.

Volvo Environmental Concept Car var extremt futuristisk för sin tid, ett hybridkoncept med seriekopplad gasturbin (!) och elmotor. Karossen var gjord i aluminium med tydlig V-profil på motorhuven och ett akterparti som sköt upp bakluckan. Det gav breda skuldror över bakhjulen men även långt nerdragna rutor som förbättrade sikten. Luftmotståndet angav till låga 0,23 Cd.

Volvo ECC "hade karaktär" som det brukar heta om lyckad design och i grova drag var det dessa idéer som sedan lyftes över på nya S80, V70 och S60.

Turbinmotorn utvecklades ihop med kollegorna på Volvo Flygmotor. Turbinmotorn kördes på diesel, men kunde gå på de flesta flytande bränsletyper. Nickelkadmiumbatterierna kunde även laddas från ett vägguttag och Volvo hade alltså skapat en laddhybrid redan 1992 – fem år innan Toyota lanserade Prius. Volvo låg tidigt långt fram, men tyvärr gick man inte hela vägen och byggde en seriemodell.

 

Volvo LCP 2000 från 1983 var långt före sin tid – kanske 35 år före sin tid.

Volvo Light Component Project 2000, LCP, 1983

Tittar vi med dagens ögon på Volvo Light Component Project 2000 är det många detaljer och idéer som får "tummen upp". Aerodynamik, lättviktsmaterial och extremt snåla motorer – och då ska man veta att Volvo LCP konstruerades redan i början av 80-talet.

Kanske var Volvo LCP allt för långt före sin tid. Sannolikt 35 år före sin tid. Men alla studier med magnesium, aluminium och plast gav ändå Volvo kunskaper som senare kunde omsättas i serieproduktion. Utvecklingsteamet – med legendaren Rolf Mellde i spetsen – fick ner fordonsvikten till bara 700 kilo och Volvo LCP drog inte mer än 4 l/100 km.

Volvo gjorde också sin hemläxa och analyserade hela kedjan i tillverkningen, så kallad "well to wheel", för att se vilken miljöpåverkan och energiförbrukning det blev. De kunskaperna lade grunden till Volvos miljöstrategi EPS och miljödeklarationen EPI som infördes 1998.

Med lite god vilja kan man se att designen i Volvo LCP fick inspirera 480, som skulle komma tre år senare.

Totalt byggdes fyra exemplar av Volvo LCP, med lite olika tekniska lösningar. Förmodligen var inte marknaden redo för en miljöbil i mitten av 80-talet men sett i den historiska backspegeln kan man inte annat än imponeras över hur framsynta Volvos ingenjörer var.

 

 

Foto: Volvo pressbilder och Getty.

 

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
Jag blir bara mer och mer imponerad av Volvos konceptbilar!
134
17