Del 3: 15 fantastiska Volvo-bilar som aldrig blev mer än koncept

Del 3: 15 fantastiska Volvo-bilar som aldrig blev mer än koncept
En italiensk sportvagn? Nej, det är "Volvo Viking", tänkt att ersätta 1800ES på 70-talet. Tyvärr blev det inte mer än ett koncept.

På påskafton inledde vi artikelserien med långläsning om Volvos konceptbilar. Femton bilar som sträcker sig ända från 1933 till tjusiga Volvo Concept Coupé från 2013. Volvo har ju tagit fram betydligt mer än 15 konceptbilar genom åren, men här har vi valt ut de mest spännande.

Volvos första konceptbil Venus Bilo byggdes alltså redan 1933 och det var ett försök att testa publikens reaktion på en strömlinjeformad kaross och ganska modern design.

Idéerna med lågt luftmotstånd hämtades från flyget, där man visste att en hal kropp var minst lika viktigt som en kraftfull motor. De här idéerna låg i tiden och det fanns fler exempel, en av de tidigaste var tyska Rumpler-Tropfenauto ("dropformade bilen", 1921–1925).

Ytterligare två av konceptbilarna i det här tredje avsnittet var "testballonger", byggda för se hur publiken reagerade. Men både Volvo Philip V8 (1952) och Volvo Viking (1972) förblev bara försök och sattes aldrig i produktion.

Senare års konceptbilar från Volvo, som Experimental Safety Car från 1972, hade ett mer uttalat syfte att visa kommande teknik – inte minst på säkerhetsområdet. Sett i den historiska backspegeln kan vi konstatera att Volvo alltid legat långt framme, ibland så långt att marknaden helt enkelt inte var redo för nymodigheterna.

 

Del 1: 15 fantastiska Volvo-bilar som aldrig blev mer än koncept

Del 2: 15 fantastiska Volvo-bilar som aldrig blev mer än koncept

 

Taxi för New York? Jodå, Volvo visade 1977 hur det kunde se ut.

Volvo Experimental Taxi, 1977

Museum of Modern Art, Moma, och olika taxiåkerier i New York utmanade bilindustrin. Hur skulle en specialbyggd, stor och modern taxibil se ut.

Volvo var en av de som svarade på utmaningen när man skapade "Experimental Taxi". Golvet var helt platt och hade plats för rullstolsburna passagerare.

Det byggdes bara en Experimental Taxi och den går numera att beskåda i Volvos museum.

 

Volvo Experimental Safety Car från 1972 visade säkerhetsteknik. Men också design på kommande Volvo 240 (1975).

Volvo Experimental Safety Car 1972

Under 70-talet i USA drev man inte bara krav på allt bättre avgasrening utan också bättre krocksäkerhet. Ny lagstiftning i USA påverkade hela bilindustrin, som givetvis ville fortsätta sälja på världens största bilmarknad.

Säkerhetstänkande var förstås inget nytt för Volvo. Redan 1959 blev Volvo först med standardmonterade trepunktsbälte, även om patentet i grunden var amerikanskt. Men de nya reglerna i USA krävde en helt annorlunda konstruktion på stötfångarna, vilket ändrade designen helt på bilarna.

Volvo Experimental Safety Car visades 1972 men arbetet hade inletts redan 1969. Det första man slås av är förstås de extremt stora och fjädrande stötfångarna. Riktigt så stora blev inte stötfångarna när Volvo 240 kom 1975, men släktskapet är tydligt. En intressant detalj med VESC är att den hade backkamera, något som nu är på väg att bli lagkrav i USA.

 

En modern efterträdare till Volvo 1800ES visades på Parissalongen 1972. Design Sergio Coggiola.

Volvo 1800 ESC Coggiola – eller Volvo Viking

Italienska designern Sergio Coggiola hade arbetat åt karosseriformgivaren Ghia i 14 år, men lämnade och blev fristående konsult 1966. Coggiola var med och skissade på efterföljaren till 1800S, det som senare skulle bli sportkombin 1800ES.

Men även om Volvo 1800ES var modifierad med ett spännande bakparti så var det ändå en konstruktion som grundade sig i Amazon-teknik från sent 50-tal. Volvo behövde en modern ersättare och Sergio Coggiola fick åter uppdraget att skissa på designen.

För att skapa konceptbilen använde Sergio Coggiola samma axelavstånd och tekniska komponenter från 1800ES. Men karosslinjerna var mycket skarpare och den sluttande bakluckan gav känslan av en modern sportcoupé. Fronten bröt mot all Volvotradition med sina horisontella ribbor.

Volvo 1800 ESC Coggiola – eller Volvo Viking som den kallades – visades på Parissalongen i oktober 1972. Men oljekrisen och kraftigt sjunkande bilförsäljningen gjorde att tiderna var helt fel för en ny sportmodell. Som vi förstått det är konceptbilen Volvo 1800 ESC i privat ägo, till skillnad mot de flesta andra som står på Volvos Museum i Göteborg.

Någon serieproduktion av Volvo Viking vågade man sig alltså inte på. Och samtidigt gjorde nya säkerhetskrav i USA det omöjligt att fortsätta med Volvo 1800ES, om man nu inte hängde på jättelika stötfångare. Den sista Volvo 1800ES byggdes i juni 1973.

 

Volvo Philip var tänkt att passa amerikanernas smak, och hade givetvis V8-motor.

Volvo Philip V8, 1952

Produktionen av Volvo PV444 kom igång under 1947 och efterfrågan var stor. Hela Europa skrek efter transportmedel och Volvo hade fullt upp med hinna med att producera det som fanns i orderböckerna.

Någon riktig export till USA hade Volvo inte gett sig på men man insåg att det var här den riktigt stora tillväxten var möjlig. Skulle jänkarna gilla PV444? Det var frågan och redan 1947 hade Volvo sänt en PV till USA för att visa upp och testa kundernas reaktion.

Kanske behövdes det en större bilmodell, med V8? Sagt och gjort, en USA-modell togs fram och det blev "Philip". De amerikanska dragen är inte svåra att se (Kaiser ringde och ville ha tillbaka designen) och bilen hade även fenor över bakskärmarna, enligt dåtidens mode.

V8-motorn på 3,6 liter gav 120 hk och den skulle sedan användas i lastbilsmodellen L420 "Snabbe", med namnet B36.

Men längre än till en konceptbil kom inte Volvo Philip. Istället exporterades de första Volvo PV444 till USA i september 1955. Så sakteliga började man bygga upp ett nät av återförsäljare och PV444 marknadsfördes genom motorsport som "The Family SportsCar". 1960, fem år efter försäljningsstarten, hade Volvo sålt 50.000 PV444 i USA.

Volvo Venus Bilo från 1933 var den första konceptbilen, alltså när företaget bara funnits i sex år.

Volvo Venus Bilo, 1933

Den första konceptbilen, Volvo Venus Bilo från 1933, byggdes inte av Volvo själva. Konstruktionen var till stor del utförd av Gustaf Ericsson, son till Lars Magnus Ericsson (telefontillverkaren), som hade en egen "bilfabrik" på Kungsholmen i Stockholm. Ram och drivlina lånades från Volvo 655, sedan snickrade Gustaf Nordbergs Vagnfabrik plåten.

För sin tid var Volvo Venus Bilo väldigt strömlineformad, med inspiration från flyget och andra bilmodeller som sökte ett lågt luftmotstånd. Karossen hade också en mängd smarta förvaringsställen och till dessa gjordes tio väskor med rätt mått (se bilden).

Ett annat exempel på nytänkande var att placera reservhjulet horisontellt, längst bak, och därmed fick man en dämpande stötfångare. Officiellt togs inte Venus Bil fram av Volvo Personvagnar, men den användes för att testa publikens reaktioner på designen och ägdes av Volvo under cirka ett år. Många gillade inte den egensinniga designen och Volvo gick inte vidare med konceptbilen.

Konceptbilen Venus Bilo hamnade i Köpenhamn efter andra världskriget och kördes som direktionsbil. Uppgifterna om vidare öden för Volvo Venus Bilo är få men när bilentusiasten Lars Falk började titta på sin pappas gamla smalfilmer upptäckta han något intressant.

Av en tillfällighet står Gotthard Falk och filmar när färjan i Helsingör anlöper bryggan 1949. Och vilken bil är det inte som kommer där – just det, Volvo Venus Bilo! Vad vi har förstått är det de enda, rörliga bilderna som finns bevarade av Volvos första konceptbil.

Bilen på färjan är något modifierad. Någon av de danska ägarna har bytt ut den (märkliga) originalkofångaren och satt dit något annat, förmodligen från en amerikansk modell. Men de lodräta hornen pekar nedåt, vilket Lars Falk tolkar som att man (av misstag?) monterat kofångaren upp och ned.

Fler uppgifter om Volvo Venus Bilo finns på en specialsajt som Lars Falk gjort, med samma namn (klicka på länken för att hoppa dit). Konceptbilens slutliga öde är inte känt men sannolikt byggdes den inte om till pickup, det har visat sig vara ett missförstånd. Sista ägaren är en okänd betongarbetare och bilen försvinner cirka 1955. Kanske har Volvo Venus Bilo skrotats, eller så står den uppställd någonstans i Danmark. 

 

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
Spännande att Volvo var så långt före sin tid med konceptbilarna!
134
14