Traditionellt har siffrorna i en bils modellnamn avslöjat motorstorleken, alternativt antalet cylindrar. Lätt att förstå och tolka, men inte lika relevant längre.
Från och med i höst inför Audi en ny ”nomenklatur”, som det kallas. Det nya systemet för modellnamn bygger på tvåsiffriga nummer som utgår från toppeffekten i drivlinan. Därmed passar modellbeteckningen bättre för alla typer av drivlinor, även laddhybrider och rena elbilar.
Först ut i höst blir nya generationen Audi A8, där det mest populära motoralternativet varit 3,0 TDI. V6-dieseln ger 286 hk (210 kW) och därmed heter modellen Audi A8 50 TDI. Nya bensinturbon 3,0 TFSI ger 340 hk och det ger namnet Audi A8 55 TFSI.
Det tvåsiffriga modellnamnet följs alltid av vilken motortyp det är. Som TDI (diesel), TFSI (bensin), g-tron (gas) och e-tron (laddhybrid). Siffrorna sorteras i steg på fem enheter, från 30 till 70 (= över 400 kW). Rent praktiskt vore det förstås möjligt att gå längre upp men Audi sätter gränsen vid 70. Därmed ligger Audi i närheten av AMG-siffrorna hos Mercedes (43, 53 och 63) men långt från Teslas modellsiffror (75, 90 och 100).
Ser man effektintervallen i tabellen nedan har Audi valt att inte täcka upp hela området, men det speglar kanske de naturliga ”hoppen” mellan effektnivåerna. Tyvärr har vi inte fått fram de exakta siffrorna för de eventuella 65-modellerna.
Nya bilmodeller som införs under hösten får de nya modellnamnen och vid nästa årsmodellskifte, sommaren 2018, inför de nya namnen på alla Audimodeller.
Som vanligt finns det undantag och det är de sportiga RS- och R-modellerna, som inte får några nya siffror (mer än de som de redan har).
Flera biltillverkare har ändrat sin nomenklatur de senaste åren. Volvo gick till exempel från system med siffror för antalet cylindrar och anger effektnivåer med siffror: D4, D5, T6 och T8 – exempelvis. I det gamla systemet stod D5 för en femcylindrig motor, men inte så längre.
BMW har gått från sitt gamla system där modellsiffran angav storleken på motor. En äldre BMW 316 hade en motor på 1,6 liter, och en BMW 328 hade en rak sexa på 2,8 liter. Det nya systemet anger (precis som hos Audi och Volvo) effektnivå, till exempel har BMW 330i en turbomatad bensinfyra på 2,0 liter och en BMW 330d har en rak dieselsexa på 3,0 liter.
En annan nomenklatur har vi sett hos till exempel Peugeot där man markerat modellserier med tresiffriga tal med nolla eller dubbelnolla i mitten. Varje ny modell i samma storleksklass har tagit ett steg uppåt, som från 205 till 206, 207 till 208.
Peugeots problem var att man efter några decennier ”slår i taket”, eftersom 209 blir sista möjliga modellnamnet. Sedan 2012 har Peugeot ett system där nya generationer behåller det gamla modellnamnet.
Och ni som vill veta varför Porsche har både tresiffriga modellnamn, tillsammans med ”riktiga” namn som Cayenne och Panamera, ni kan läsa den här artikeln. Där görs också en historisk tillbakablick med förklaringen varför Porsche 911 från början hette 901 – men var tvungen att byta namn.
Förutom problemen med logisk nomenklatur – som alla förstår – gäller det också att hitta på rätt modellnamn som fungerar på alla marknader och alla språk. Honda Fitta var till exempel inte så lyckat som modellnamn i Norden…
Kommande modellnamn och effektområde hos Audi
30-modeller: Toppeffekt på 81–96 kW (110–130 hk)
35-modeller: Toppeffekt på 110–120 kW (150–163 hk)
40-modeller: Toppeffekt på 125–150 kW (170–204 hk)
45-modeller: Toppeffekt på 169–185 kW (230–252 hk)
50-modeller: Toppeffekt på 210–230 kW (285–313 hk)
55-modeller: Toppeffekt på 245–275 kW (333–374 hk)
60-modeller: Toppeffekt på 320–340 kW (435–462 hk)
70-modeller: Toppeffekt över 400 kW (över 544 hk)