Enkelt förklarat: Skillnad på hästkraft och vridmoment

Den inbitne auto motor & sport-läsaren vet naturligtvis skillnad på hästkrafter och vridmoment. Men du som behöver repetition, kolla den här superpedagogiska förklaringen.

Pedagogisk förklaring på ett vanligt spörsmål.

Det fokuseras mycket på hästkrafter och vridmoment när det pratas om bilar, särskilt om superbilar. Och där är ju inte konstigt eftersom det säger mycket om bilens egenskaper.

Men alla har nog inte koll på skillnaden mellan hästkrafter och vrid och hur relationen ser ut mellan dem. Eller man "vet", men behöver en repetition exempelvis på vilka krafter som är igång när motorn arbetar som mest.

För dig som känner dig täffad rekommenderar vi det här klippet. Det är Jason Fenske på den briljanta youtube-kanalen Engineering Explained som på en mycket pedagogiskt sätt förklarar skillnaden på de två storheterna genom att använda bland annat leksaksbilar och diagram.

Vi motorjournalister är i allmänhet rätt slarviga när vi bollar med begrepp som hästar, vridmoment, effekt, kraft och energi. I ett varierat tidningsspråk vill man inte upprepa samma ord flera gånger och då kan det formuleras meningar som inte alltid är tekniskt korrekta.

För några av oss, som har en viss distans till skolans fysiktimmar, kan följande minnesregler därför upprepas regelbundet:

Effekt får man genom att mäta energi per tidsenhet.

Energi får man genom att ta effekten gånger tidsenheten.

Arbete definieras som kraft gånger vägen (sträckan).

Vad kanske inte många tänker på är att antalet hästkrafter alltid står i en bestämd relation till vridmomentet. I en bromsbänk mäts bara vridmoment vid vissa varvtalsintervall, det antal hästkrafter som motorn ger får man fram genom en matematisk formel (hk = Nm gånger rpm delat med 7.022). Låt oss som exempel ta en BMW M135i (turbomotor) som ger 450 Nm redan vid 1.500 rpm och då alltså utvecklar 96 hk vid samma varvtal. Genom att reglera ner turbotrycket justeras vridmomentkurvan och ligger still på 450 Nm ända upp till 4.500 rpm, då ger motorn 288 hk.

Begreppet "hästkraft" är för övrigt uråldrigt och definierades av James Watt cirka 1783 då han skulle jämföra hästar och ångmaskiner. Enligt det metriska systemet är en hästkraft 75 kilopondmeter per sekund, det vill säga ett lyft på en meter av 75 kilo utfört på en sekund.

Men skotten James Watt skulle förstås krångla till det med engelska termer och definierade sin "horsepower" som 33.000 footpoundforce per minut. Metriska hk och engelska hp är ganska lika men när vi omvandlar till den modernare enheten watt (namnet hedrar gamle James) ser vi att det finns en liten skillnad: hk = 735,5 watt, hp = 745,7 watt.

Här har vi alltså förklaringen till att engelska och amerikanska tidningar inte skriver motoreffekt med samma siffror som vi i det metriska systemet. När BMW anger motoreffekten i sin fantastiska V10:a till 507 hk skriver brittiska tidningar att den ger 500 hk. Man kan ju på goda grunder anta att BMW är fullt medvetna om detta och anger toppeffekten så att amerikanerna kan skryta om sin M6:a med "500 horsepower". Om BMW angett motorn till 500 hk hade det "bara" blivit 493 hp, som inte låter riktigt lika bra för marknadsförarna.

Nu för tiden har bilindustrin nästan helt gått över till att ange motoreffekt i kilowatt, kW. Av praktiska skäl avrundas ofta effektsiffran i kW, vilket gör att den omräknat till hk blir ojämn. Om ni undrat över varför Golf GTI har 211 hk och inte 210 så beror det på att turbofyran ger 155 kW, 210,7 hk.

 

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
Hellre högt vrid än många hästkrafter.
111
50