Motorvärmare och kupévärmare – guide med tips för att spara pengar och skona miljön

Premium Visst är det härligt att sätta sig i en varm bil även på vintern och slippa skrapa rutorna. Men vad är fördelar/nackdelar med elektrisk och bränsledriven värmare? Går det verkligen att både spara pengar och skona miljön?
I den här artikeln guidar vi dig till rätt val av motorvärmare och berättar om de dolda "miljöbovar" som de flesta bilister inte har en aning om. Kallstart och tomgångskörning är farligare än de flesta tror.

Motorvärmare och kupévärmare – guide med tips för att spara pengar och skona miljön
Skrapa rutor eller installera en motorvärmare och kupéfläkt? För många är valet enkelt. Foto: Calix.

I reklamen brukar det heta att en elektrisk motorvärmare är bra för miljön. Detta eftersom den uppvärmda motorn efter kallstart snabbare når sin drifttemperatur.

Om motorn bli varm snabbare innebär det också att uppvärmningen i kupén går fortare. De flesta som har en elektrisk motorvärmare har sannolikt också en kupévärmare ansluten. Då får man en riktig komforthöjare och behöver oftast inte skrapa rutorna heller.

Men viktigare – för miljön – är att motorvärmaren hjälper katalysatorn att värmas upp snabbare. En katalysator måste nå en viss arbetstemperatur innan den kan sätta igång sin avgasrening. Innan dess renas avgaserna inte alls, det är därför kallstarter är så ogynnsamma ur miljösynpunkt. Det här gäller för både bensin- och dieselmotorer.

Eftersom majoriteten av bilresor är relativt korta är kallstarter något av en dold miljöbov. De flesta bilförare är helt omedvetna om detta. Forskningsstudier från USA visar att en modern bil med bra avgasrening släpper ut lika mycket avgaser under de första 30 sekunder efter kallstart som den sedan gör under 50 mils körning!

"I framtida fordonsteknik måste vi fokusera på kallstarten. Där finns den bästa möjligheten att minska utsläppen", sa Greg Drozd, ledare för forskningsprojektet till Green Car Congress.

Fyra amerikanska universitet samarbetade i studien kring kallstarter. De upptäckte en cocktail av kemikalier och produkter av ofullständig förbränning. Men totalt sett var koncentrationen mycket låg för de nyare bilarna.

"Det tydligaste resultatet är hur effektiv avgasreningen blivit för organiska gaser. Nyare fordon släpper ut blott 1 (en) procent av den totala mängd organiska gaser som ett 20-årigt fordon ger ifrån sig", sa Greg Drozd.

Nästan alla farliga utsläpp i väl fungerande, nya bilar kom omedelbart efter kallstart.

"Även felaktiga och äldre bilar behöver köras 10-15 mil för att släppa ut lika mycket som de gör under första minuten vid en kallstart", säger Drozd.

 

Kallstart är en miljöbov som många bilägare är helt omedvetna om. Moderna bilar har en mycket effektiv avgasrening, men inte direkt efter kallstart.

Undvik tomgångskörning som är längre än 10 sekunder

En annan fråga som berör avgasutsläpp är tomgångskörning. Även här är många bilförare omedvetna om nackdelarna. Om en motor går på tomgång mer än tio sekunder så förbrukas mer bränsle än själva uppstarten kostar (energi från batteriet). Sett ur miljösynpunkt bör alltså en motor inte gå på tomgång i mer än tio sekunder.

Som uppvärmning av motorn är tomgångskörning inte heller effektivt, snabbast uppvärmning uppnås genom att köra bilen. Att ha motorn på tomgång medan du skrapar rutorna fria från is är alltså inte alls lika bra, miljömässigt, som en elektrisk motorvärmare och en invändig kupévärmare.

En del bilägare har problem med invändig frost på rutorna. Ett riktigt elände att få bort när det är många minusgrader.

För att få bort invändig frost bör man se till att bilen är riktigt torr invändigt, fri från snö och vatten. Låt bilen stå och torka i ett uppvärmt garage, om det finns möjlighet, med öppna dörrar i ett dygn. Att lyfta ut våta mattor är också en bra idé, i sammanhanget.

Ett gammalt knep för att få torr luft i bilen är att fylla en strumpa med kattsand och lägg i bilen. Kattsanden drar åt sig fukt och minskar imman. Man kan även använda sig av en så kallad "torrboll" för att få bort fukt.

 

Att slippa skrapa rutorna på vintern är mycket värt. Men låt inte bilen gå på tomgång när du borstar bort snön.

Motorvärmaren är som mest effektiv vid 1-1,5 timmars inkoppling.

Enligt mätningar som MTC AB gjorde i slutet på 90-talet kan man med hjälp av en elektrisk motorvärmare spara 1-1,5 deciliter bränsle per kallstart vid minus 15 grader – fast det gäller bara för äldre bilar. Nyare bilar med katalysator sparar cirka 0,7 deciliter vid samma temperatur.

Ju kallare det är, desto större betydelse har den elektriska motorvärmaren. I södra Sverige blir det sällan riktigt låga temperaturer men bor man i norra delarna av landet är det förmodligen ganska självklart med en motorvärmare. Över tio plusgrader behövs inte motorvärmare.

Plockar vi fram vårt excelark och matar in bränslepris, elpris, bränslebesparing och priset för en motorvärmare hamnar vi vid "break even" efter 17 (!) år. Men då har vi inte räknat in arbetet. Ska en verkstad göra jobbet har du en veteranbil innan kostnaden går att räkna hem, rent ekonomiskt.

Att installera en elektrisk motorvärmare brukar kosta 4.000–6.000 kronor. Den elektriska kupéfläkten kan kosta från 300 kronor och uppåt, beroende på effekt och utförande.

Vad man också ska tänka på är att elkabeln, som ofta ansluts i fronten på bilen med ett speciellt uttag, är relativt dyr. Att glömma kabeln i fronten när man ska köra hemifrån – som alltid brukar leda till att kabeln slits sönder – kan alltså bli en dyrbar läxa.

 

En bränsledriven motorvärmare "eldar" med bensin eller diesel och kylvattnet cirkulerar runt en mantel.

När man väljer kupévärmare är det viktigt att den är S-märkt. De lite mera påkostade modellerna kan reglera ner värmen automatiskt.

En elektrisk motorvärmare är bra på flera sätt, men man sparar inga pengar.

Ett alternativ till elektrisk motorvärmare är en bränsledriven kupé- och motorvärmare. Den drivs av bränsle från tanken, bensin eller diesel.

Fördelarna med en bränsledriven motorvärmare är att man inte behöver ansluta någon kabel och ofta kan fjärrstyra påslag och avslag. En annan fördel är att dieselmodeller, som ibland inte har så mycket överskottsvärme, kan få kupén uppvärmd under färd vintertid (av den bränsledrivna kupévärmaren). Den extra uppvärmningen innebär dock en märkbart högre bränsleförbrukning.

Det statliga finska företaget VTT gjorde ett test 2007 och det är en av få mätningar som gjorts. Eberspächers värmare ökade förbrukningen upp med 2,5 l/100 km om värmaren användes under gång. Vintertid kan det alltså bli kännbart i plånboken om man använder bränslevärmaren.

Den andra stora nackdelen är att bränslet förbränns utan avgasrening. Hur stora avgasmängderna är finns det lite uppgifter om, då det nästan helt saknas oberoende forskning. Testet som utfördes av finska VTT visar koloxidutsläpp i nivå i nivå med Euro 6, kolväten låg på halva nivån.

Det finska testet visade också att bränslevärmare verkligen hjälper motorn att snabbt bli varm och effektiv. Vid en färd på elva kilometer i minus 20 grader kunde man minska bränsleförbrukningen med 20 procent, genom att använda bränslevärmaren innan kallstart.

En fråga i sammanhanget är hur man förhåller sig till att flertalet kommuner har förbud mot tomgångskörning över en minut. En bränslevärmare har ingen avgasrening och den är ofta inställd på att vara aktiv cirka 30 minuter, ibland mer. Vad vi vet är det ingen kommun som har förbud mot bränslevärmare och frågeställningen verkar helt ny för de kommunrepresentanter vi varit i kontakt med.

 

Elektriska motorvärmare består oftast av ett värmeelement som sitter in i motorblocket och har kontakt med kylvattnet. Komponenten är avpassad för varje bilmodell, eftersom det oftast är trångt med utrymme.

En bränsledriven motorvärmare är bekväm att använda, men har flera nackdelar.

Att tjäna pengar på en elektrisk motorvärmare gör du alltså inte. Installationskostnaden är för hög i förhållande till minskad bränsleförbrukning.

Men man gör miljön en tjänst med elektrisk motorvärmare genom att avgasutsläppen minskar vid kallstart och slitaget på motorn blir mindre tack vare uppvärmningen.

Svenska företaget Calix – tillsammans med norska Defa – dominerar marknaden för elektriska motorvärmare. Calix har på kul räknat på effekterna av elvärmare, som på individnivå inte är så stor men blir betydelsefull om man ser till hela bilparken. Om två miljoner av Sveriges fem miljoner bilar skulle ha en elektrisk motorvärmare inkopplad hemma och på jobbet skulle vi bilister tanka 80 miljoner liter mindre per år. Eller 1.666 tankbilar med släp.

En bränsledriven motorvärmare är bekvämt men man får se upp med ökad bränsleförbrukning under färd och inse att avgasutsläppen vid uppvärmning fortfarande är okända.

Den stora fördelen med elektrisk motorvärmare och invändig kupévärmare är att du stiger in i en uppvärmd bil på vintern, skrapa rutorna går snabbt och du slipper att frysa häcken av dig. Det kan vara värt en hel del!

 

De bränsledrivna motorvärmarna har fått en del kritik, då avgaserna släpps ut utan någon rening. Men Webasto har utvecklat en elektrisk variant, vilket känns ganska naturligt på laddhybrider där man har tillgång till ström.

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
Jag har motorvärmare på min bil!
34
7