Det är ett gediget utvecklingsarbete som ligger bakom Volvo V90 Cross Country polisbil. I vår förra artikel kunde ni se alla specialdetaljer som finns på en polisbil och i det här avsnittet redovisar vi provkörningen. Läs också hur Volvos ingenjörer utvecklade den avancerade polisbilen och klarade utmaningen med en totalvikt på 2,6 ton.
Att bygga en polisbil kräver mer än dekaler och blåljus på taket. Det är ett imponerande utvecklingsarbete som Volvo gjort med V90 Cross Country och hela chassit använder specialkomponenter för att klara den höga vikten som en fullastad utryckningsbil har.
Efter att V90 Cross Country polisbil uppnått Volvos egna kravspecifikationer skickades den vidare till Rikspolisstyrelsens fordonsspecialister. De testar och betygsätter polisbilar i fem kategorier: bromsprov, körning i konbana, undanmanöverprov, broms med undanmanöver och simulerad utryckning i hastighet upp till 220 km/h.
Tio poäng är max i vardera av de fem kategorierna och därmed är 50 poäng den högsta möjliga. Volvo V90 Cross Country D5 AWD fick 44 poäng med snittbetyget 8,8. I protokollet skrev polisen bland annat:
”Bromsarnas prestanda får tillsägas vara bäst i klassen jämfört med alla bilar i samma klass.”
Och i noteringarna vid provet simulerad utryckning skriver polisen:
”Bra motorprestanda och mycket tryggt beteende vid sidoförflyttning. Bilen löser uppgiften helt exemplariskt.”
Snittbetyget 8,8 för Volvo V90 Cross Country D5 AWD är högt, men när polisen testade ”vanliga” Volvo V90 i polisutförande hösten 2016 fick den betyget 9,2. Tidigare tester av Volvomodeller har också gått bra: Volvo V70 FWD fick betyget 8,8 och både Volvo XC70 D5 AWD samt Volvo V70 T6 AWD har fått 9,0 i betyg.
Handen på hjärtat så har väl de flesta av oss närt drömmen att köra en polisbil med skrikande siréner och blinkande blåljus. Just detta får vi på auto motor & sport göra en blåsig vinterdag i mars, hos Volvo Cars i Torslanda, Göteborg.
Och låt oss säga det först som sist – köra polisbil är riktigt kul! Åtminstone om det är en Volvo V90 Cross Country polisbil och man slipper annan trafik – som sannolikt är den riktiga utmaningen vid en skarp utryckning. Att köra fort är en sak men att köra både fort och säkert är något helt annat.
Det känns direkt att Volvo V90 Cross Country polisbil har en styvare fjädring, mindre skarvar och ojämnheter i vägbanan lämnar ett tydligt avtryck i ryggslutet. Men vid stadskörning och normalt tempo på landsvägen är det förvånansvärt små skillnader mot en vanlig Volvo V90 Cross Country. Komfortkänslan är densamma och man sitter skönt i Volvostolarna.
För att verkligen testa gränserna hos Volvo V90 Cross Country polisbil får vi tillgång till Volvos demonstrationsbana inne på fabriksområdet. Det är en smal och knixig bana med ”feldoserade” kurvor som förstärker kurvkänslan. Men även om banan är liten så går det utan problem att komma upp i farter långt över laglig hastighet.
Testchefen Mikael Johnsson sätter sig bakom ratten på Volvo V90 Cross Country polisbil och gör som lagens långa arm – laddar fullt! På instrumentbrädan sitter en knapp som kallas ”Bonken” och den aktiverar sirén, blåljus och kombinationen av de båda. Sirénljudet ökar pulsen något men det är inte alls störande, vår bullermätare visar en måttlig ökning med 3 dB i kupén och det är inga problem att prata i normalt tonläge eller höra vad som sägs i polisradion.
Vi provar både med och utan antisladdsystem för att känna på gränserna i kurvorna. Testchef Johnsson ger beröm för de trygga och lugna chassireaktionerna, visst känns den förhöjda tyngden men bilen kränger egentligen inte mycket mer än en vanlig Volvo V90 Cross Country. När det går riktigt fort hasar däcken på greppgränsen men visar inga olater alls – perfekt för stressade poliser som måste kunna lita på sin bil i alla lägen.
Bakom ratten på Volvo V90 Cross Country polisbil rullar vi utanför fabriksområdet i Torslanda och tar en lång testrunda runt Hisingen. Vi har dessutom med oss en civil Volvo V90 Cross Country och hoppar mellan bilarna för att hitta skillnaderna – som visar sig vara mycket små. Gillar man sportbilar så är snarare polisbilen roligare att köra med sitt tuffare chassi.
Den stora skillnaden mellan de två bilarna är istället omgivningens reaktioner. Trots att vi täckt över polismärkena går det att känna igen profilen på polisbilen och alla andra trafikanter håller på något underligt sätt exakt rätt hastighet.
I vägkorsningar blir vi framvinkade av trevliga medtrafikanter som till och med hälsar glatt åt oss. Det har sina fördelar att köra polisbil!
Volvos chassiexpert berättar
För att ta reda på hur arbetet med Volvo V90 Cross Country polisbil gick till fick vi en intervju med Gunnar Johansson, utvecklingsingenjör på Vehicle Dynamics. Det är på denna avdelning som man sorterar ut rätt väghållning på alla Volvos modeller och testar OE-däck, det vill säga de originaldäck som nya Volvomodeller levereras med.
Auto motor & sport, AMS: Vilka skillnader finns i chassit på en Volvo V90 Cross Country polisbil?
Gunnar Johansson, GJ, Volvo Vehicle Dynamics: Framför allt är det då fjädrar och stötdämpare, samt krängningshämmarna. De komponenterna är unika, de finns inte på andra V90-modeller. Det är för att ge stabiliteten och säkerheten som vi vill ha, eftersom polisbilen har en högre fordonsvikt. Runt 2.300 kilo i utryckningsvikt – det är två konstaplar och lastad bil – sen är totalvikten 2.620 kilo.
AMS: Hur kan vikten bli så hög?
GJ: Det är all utrustning som väger, samt polisens kravspecifikation. Och har vi sagt 2,6 ton då är det den vikten som gäller. Bilen ska klara allt, upp till maxfart, på ett säkert sätt. Fast den vikten är svår att i praktiken komma upp i, även med fyllt lastutrymme och fem personer. Men vi måste utgå från 2,6 ton när vi testar.
AMS: Hur kompenserar man för den höga vikten?
GJ: Det behövs styvare fjädrar, givetvis. Och till det specialdämpare, framtagna för polisen. Det är samma leverantör av stötdämpare, men annorlunda i karaktären. Att göra en hård bil som klarar vikten, det är inte speciellt svårt. Men utmaningen ligger i att behålla bilens karaktär och komfort, det är trots allt en arbetsplats också. Det får inte vara allt för obekvämt. Ett arbetspass i Norrland kan vara på 70 mil, som mest. Då går det inte att bilen studsar omkring med stenhård fjädring.
AMS: Volvo V90 Cross Country polisbil kränger inte alls, nästan, hur mycket skiljer sig kränghämmarna från en originalbil?
GJ: Minns jag rätt i huvudet är det 1,5 millimeter tjockare kränghämmare fram, och 2,0 millimeter bak. En millimeter tjockare kränghämmare gör stor skillnad, du känner redan 0,5 millimeter skillnad. Men man kan inte gå upp för mycket i styvhet, då blir bilen knyckig i sidled. Man sitter och slår huvudet i i sidorutan, inte bra.
AMS: Sitter det hårdare bussningar på Volvo V90 Cross Country polisbil?
GJ: Bussningarna har vi försökt att inte röra på tidigare polisbilar, men ibland har det inte gått att undvika om man vill få till rätt egenskaper. Men på V90 och V90 CC har vi inte behövt byta bussningar, de har en ganska tuff karaktär redan från början.
AMS: Varför används inte luftfjädring på Volvos polisbilar?
GJ: Vi har diskuterat det. Men vi vet inte riktigt hur vi ska göra det, det blir nämligen både för- och nackdelar med luftfjädring. I vissa typer av svängar så är luftfjädringen inte tillräckligt reaktionssnabb. Polisen själva har varit negativa till luftfjädring då de testat det hos andra billeverantörer. Men vi har en bra luftfjädring på Volvo och kanske ska vi titta på möjligheten igen, det är inte omöjligt.
AMS: På vilket sätt är luftfjädring negativt?
GJ: Nackdelarna med luftfjädring märks när man kör slalom och bilen pendlar snabbt från sida till sida, då är inte dämpningen tillräckligt snabb. Luftfjädringen hänger inte riktigt med, helt enkelt. Men jag skulle säga att i 98 procent av alla andra situationer så funkar luftfjädringen jättebra. Sen finns det problem med utrymmet också, du måste hålla dig till det som finns, bälgarna till luftfjädringen är mera skrymmande. Men det är inte omöjligt.
AMS: Skiljer sig komponenterna till V90 och V90 Cross Country?
GJ: V90 har sin fjädring för polisbilen, och V90 CC har sin egen. Två separata modeller som utvecklats var för sig. Men samma fjädring som sitter på V90 går också att bygga in i S90 polisbil, vikten är ungefär densamma. Det finns bara en version vardera av V90 och V90 CC. Tidigare fanns det ett par olika chassiutförande till XC70, beroende på vikt.
AMS: Servostyrningen är ju elektroniskt styrd, liksom antisladdsystemet. Har ni ändrat något där?
GJ: Nej, styrningen har vi inte behövt ändra, den är bra från början. Och vi har inte några extra ”körprogram” som polisförarna kan välja mellan, det är lätt att man glömmer bilen i komfortläget när det blir uttryckning och då blir det fel reaktioner i chassit.
AMS: Har ni annorlunda specialdäck till polisbilarna, eller andra hjulinställningar?
GJ: Det är samma däckdimension, fast bara i 18 tum för att få plats med de större bromsarna. Vi har tagit de bästa däcken till sommar och vinter. Bara ett däck, till vardera säsong. Men det finns både dubbdäck och odubbat på vintern, vilket man nu vill ha. Även de europeiska, odubbade vinterdäck som polisen i Skåne vill ha. Vi har samma hjulinställning som på en civil V90/V90 CC, det har inte funnits något behov att ändra.
AMS: Varför är det viktigt att välja bästa däcken?
GJ: När du gör ett filbyte i 150–160 km/h så gäller det att ta ner hastigheten i reaktionerna, i chassit. Antisladd och alla andra elektroniska hjälpsystem är jättebra, men det krävs alltid att man har bra däck och tillräcklig friktion. Dåliga däck skulle vara förödande på en polisbil.
AMS: Förutom polisbilar, vad jobbar ni annars med på Vechicle Dynamics?
GJ: Vi utvecklar alla modeller, och alla OE-däck. Stötdämpare, bussningar, kränghämmare, hjulinställning, det är sådant vi justerar. Vi sparar tid genom att jobba året runt på olika geografiska platser, alltid sommartester och även vintertester under stora delar av året.
AMS: Var är ni då och testar?
GJ: Ofta i Spanien. Vi testar även en del i Sydafrika, men kanske inte så mycket som många inom tyska bilindustrin. Har också en verkstad i England, testar mycket på de engelska vägarna eftersom de till och med är sämre än de svenska. Kör på autobahn förstås, även där ska bilarna funka. Men Volvos testbana i Hällered är det ställe vi utnyttjar mest, förstås, beroende på årstid.
AMS: Någon har sagt att får man till en bra chassisättning på vintern, så går det att finjustera på sommaren och få en bra kompromiss. Men en ”bra sommarbil” är inte lika lätt att även få bra på vintern. Kan det stämma?
GJ: Det ligger en del i det. Men tyvärr ser inte cyklerna alltid ut så att man kan börja på vintern, vi får en bilmodell och då är det bara att sätta igång och jobba. Det gäller att vara flexibel, gilla läget.
AMS: Är ni flera team som utvecklar parallellt?
GJ: Ja, vi kan till exempel jobba både i Jokkmokk och Sydafrika, parallellt. Inte vara på båda ställena samtidigt, förstås, men vi har givetvis ett utbyte och kan köra med samma inställningar. Om vinterteamet hittar en bra inställning så prövar sommargänget samma grejer.
AMS: När ska man vara nöjd? När är jobbet färdigt?
GJ: Det är inte lätt, för man blir aldrig riktigt nöjd. En kompromiss går alltid att förskjuta med små förbättringar. Man måste dock bestämma sig för när det är tillräckligt bra – annars nöter man i all oändlighet.
AMS: Däcktester kan ibland visa små skillnader, när man tittar på siffrorna. Men när man sitter bakom ratten är den upplevda skillnaden verkligen stor. Hur ska man förklara det för normalbilisten?
GJ: Inte lätt. För det är väldigt stor skillnad på olika däck. Det tråkiga är när bilägaren tar ett billigt alternativ, och inte tänker på säkerheten. Det sämre däcket märks inte, på något påtagligt sätt. Och jag skulle vilja säga att bilföraren märker inte ens skillnaden vid en olycka, för bilen går av vägen och sen är det färdigkört. Med ett bra däck hade man kanske klarat kurvan. Det tråkiga är att de flesta bilförare inte upplever skillnaderna. Tyvärr. Det är väldigt, väldigt svårt att få fram det viktiga budskapet.
