Cykla rattfull är farligt och ibland olagligt – regler och fakta om berusade cyklister

Att köra rattfull är olagligt, det vet alla bilister. Men är det olagligt att cykla berusad? Vi reder ut begreppen och kan konstatera att alkohol och cykling är en farlig kombination, även om den inte alltid är olaglig.

Cykla rattfull är farligt och ibland olagligt – regler och fakta om berusade cyklister
Att cykla i trafik, omgiven av bilar, kräver blixtsnabba reflexer. Då blir det inte säkert om man "tagit några öl". Foto: Thomas Trutschel/ Getty Images

"Vi ska dricka några öl så jag tar cykeln" brukar det heta och många tror att det är lagligt att cykla berusad. Men att vara "styrstångsfull" kan bli lika olagligt som att vara rattfull, även om det inte är samma regler för cykel som bil. Dessutom kan du bli av med ditt bilkörkort om du cyklat onykter. Krångligt? Fortsätt att läsa så ska vi förklara allt.

Risken att bli stoppad på en cykelväg och få göra ett utandningsprov får nog betraktas som mikroskopiskt liten. Men även om de som cyklar berusade sannolikt inte blir upptäckta av polisen utsätter de sig för en mycket större risk att skadas.

Det är framför allt singelolyckor som ökar dramatiskt när alkoholpåverkade cyklister vinglar fram och kör omkull. Vilket inte är så svårt att förstå då det krävs både bra motorik och god balans för att cykla. En undersökning från universitetsstaden Umeå visade att 80 procent av de cyklister som fått allvarliga skallskador på kvällar och under nattetid varit onyktra. Mörkertalet tros vara stort, då få cykelolyckor anmäls till polisen.

För några år sedan kom undersökningen "Trafikolycka – en oväntad tragedi i vardagen". Där visade man bland annat att av 493 olycksdrabbade cyklister var 41 procent alkoholpåverkade. Alkohol och cykling är alltså en livsfarlig kombination. Framför allt för cyklisten själv men även för andra trafikanter.

Vad säger då lagen om cykling och alkohol? Till skillnad mot bilar så finns det ingen promillegräns för cykel. Det har en del tolkat som att det inte finns några regler alls för alkoholintag och cykling – men det är alltså fel.

Cykel betraktas som fordon och därmed gäller det som vi kan läsa i Trafikförordningen, 3 kapitlet "Bestämmelser för trafik med fordon, gemensamma bestämmelser". I första paragrafen står:

1 § Fordon får inte föras av den som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol, andra stimulerande eller bedövande ämnen eller av andra skäl inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt.

Den vägtrafikant som i väsentlig mån brister i den omsorg och varsamhet som behövs för att undvika trafikolyckor kan dömas för vårdslöshet i trafik och få dagsböter. Det räcker dock inte med att vingla till på vägen utan cyklisten måste ha gjort sig skyldig till ett "medvetet risktagande", till exempel inte stannat vid stopplikt.

Hur stort bötesbeloppet blir beror på vilken förseelse det var. Vårdslöshet i trafik behöver inte innebära att det skett en olycka.

Cykla berusad när ingen olycka eller trafikbrott händer är alltså lagligt. Men skulle en berusad cyklist missa ett stopptecken eller cykla in på en enkelriktad gata räcker det för att polisen ska kunna ingripa. Och dessutom utsätter sig cyklisten för en betydande risk att skada sig själv eller andra vid en olycka, som vi sett av statistiken ovan.

Skulle den berusade cyklisten däremot orsaka en trafikolycka blir brottet grövre. Då kan det även bli aktuellt med åtal för "framkallande av fara för annan" samt "vållande till kroppsskada". I det senare fallet handlar det om böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet bedöms som grovt vållande till kroppsskada kan straffet bli upp till fyra år i fängelse.

Ytterligare en aspekt som man noga ska överväga som bilist – om man cyklar alkoholpåverkad – är att det kan leda till indraget körkort. Transportstyrelsen kan utreda och besluta om ett så kallat körkortsingripande om personen inte anses lämplig, efter exempelvis en dom om vårdslöshet i trafik (på cykel).

Att dra in ett körkortstillstånd betraktas inte som straff i juridisk mening, även om många bilister nog upplever det som ett mycket kännbart straff. Körkortet blir i så fall indraget minst en månad och upp till tre år.

Utandningsprov för att kontrollera nykterheten går bara att kräva av förare till motorfordon. Om en cyklist skulle stoppas och uppmanas av polis att göra en nykterhetskontroll är det alltså något som cyklisten kan avstå från.

Genom åren har det tagits flera initiativ av politiker att införa en promillegräns även för cyklister. Motioner har lämnats in i riksdagen men några nya lagar har inte tillkommit.

Tittar man på hur många som omkommer i alkohol- eller drogrelaterade trafikolyckor är siffran 75 personer per år. Det utgör ungefär 30 procent av alla omkomna i trafiken.

Fördelningen mellan olika fordonstyper varierar kraftigt. Det fanns till exempel alkohol påvisat hos 60 procent av de mopedförare som dog 2015. Hos de som körde fyrhjuling var siffran ännu högre, 80 procent.

Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, arbetar med en utredning kring promillegräns för cyklister. Även om cyklandet totalt sett gått ner i landet har det ökat i storstäderna, speciellt i Stockholm där ökningen varit mycket hög.

Promillegräns även för cyklister är inte ovanligt, internationellt. Tyskland, USA och Japan är några exempel på länder där man har en gräns för "rattstångsfylla". Storbritannien och Sverige är två länder som däremot inte har någon promillegräns för cyklister. Vad tycker ni läsare – borde Sverige ha en promillegräns även för de som cyklar?

Som cyklist är man helt oskyddad och på bråkdelen av en sekund kan cykelturen bli livsfarlig. Att vara mer eller mindre berusad ökar inte direkt chanserna vid ett olyckstillfälle. Foto: Thomas Trutschel/Photothek via Getty Images

Även en elcykel är en "cykel", så att säga, och samma alkoholregler gäller. Men då måste elcykeln uppfylla den svenska definitionen för elcykel. Foto: Bigstock.

Finns det promillegräns för elcyklar?

Antalet elcyklar ökar snabbt i Sverige och då kommer följdfrågan för allt fler: är det samma alkoholregler för en elcykel?

Svaret är ja, även en elcykel är en cykel. Men då gäller förstås samma regler som annars, nämligen att motorstyrkan på elcykeln får vara max 250 watt och motorn får bara förstärka trampningen och hjälpa cyklisten med trampningen i en hastighet upp till högst 25 km/h.

Om motorstyrkan på elcykeln är högre eller det går fortare än 25 km/h definieras fordonet som en moped. Kör man moped krävs hjälm och är det en moped klass I så krävs dessutom körkort och registreringsskylt.

Sedan januari 2016 finns det en ny typ av moped klass II. Den har trampor och en hjälpmotor med en högsta effekt på 1.000 watt. Precis som med elcykel får motorn bara hjälpa till upp till 25 km/h. Den här elcykeln ser ut som en cykel men klassas alltså som moped klass II. Det är godkänt med vanlig cykelhjälm för den här mopedtypen. 

Alla mopeder – även de som ser ut som men elcykel – definieras som motordrivet fordon och för dessa gäller samma alkoholregler som för andra motorfordon. På en elcykel med 1.000 watt motor – som alltså klassas som moped klass II – kan du alltså bli dömd för rattfylleri och bli av med körkortet. Till skillnad mot en vanlig cykel kan cyklisten heller inte neka utandningsprov.

Gränsen för rattfylleri börjar vid 0,2 promille alkoholhalt i blodet. Om alkoholkoncentrationen överstiger 1,0 promille räknas det som grovt rattfylleri. Om mopedföraren har narkotika i blodet räknas det också som rattfylleri.

Rattfylleri gäller överallt, även på inhägnat område eller privat mark.

 

En cykel är en cykel, men se lagtexten nedan vad som gäller.

Vad är en cykel?

Definitionen av en cykel är inte helt enkel. Om vi går till svensk författningssamling och Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner så får vi följande definition av fordonet cykel:

1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp- eller vevanordning och inte är ett lekfordon.

2. Ett eldrivet fordon med en tramp- eller vevanordning om elmotorn

a. endast förstärker kraften från tramp- eller vevanordningen,

b. inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen, och

c. har en kontinuerlig märkeffekt som inte överstiger 250 watt.

3. Ett eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som är avsett för användning av personer med fysisk funktionsnedsättning, och är

a. inrättat huvudsakligen för befordran av en person,

b. inrättat för att föras av den åkande, och

c. konstruerat för en hastighet av högst 20 kilometer i timmen.

4. Ett eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som uppfyller villkoren i 3 a-c och som antingen

a. har en elmotor vars kontinuerliga märkeffekt inte överstiger 250 watt, eller

b. är självbalanserande.

Sverige bör inför en promillegräns även för de som cyklar.
135
275
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!