I september startar rättegången mot ett 20-tal chefer – nuvarande och före detta – inom VW-koncernen som misstänks för delaktighet i det avgasfusk som avslöjades i september 2015. Audi-chefen Rupert Stadler är en av dessa, tillsammans med tidigare koncernchefen Martin Winterkorn.
En åklagare i München bestämde sig under måndagsmorgonen för att frihetsberöva Rupert Stadler, med motivet att han annars kan undanhålla bevis. Talespersoner för Audi har bekräftat att Rupert Stadler greps under morgonen. Åklagarna har tidigare genomfört en husrannsakan i Rupert Stadlers hem.
Volkswagens tidigare utvecklingschef Wolfgang Hatz greps i slutet på september, på liknande grunder. Hatz har nu suttit frihetsberövad i nästan tio månader och har begärt att bli släppt med motivet att det rimligen inte finns något kvar att dölja.
Om Audi-chefen Rupert Stadler behandlas på ett liknande sätt som Wolfgang Hatz riskerar han att sitta frihetsberövad fram till rättegången i september. Om så blir fallet blir det tveksamt om Rupert Stadlar kan behålla sitt uppdrag som Audi-chef – en position som ifrågasatts tidigare av branschanalytiker.
Efter det att Rupert Stadler fördes bort höll Audi-styrelsen ett sex timmar långt möte. Vilka beslut som fattades är inte känt.
Enligt tyska mediauppgifter har åklagaren i München börjat förhöra Rupert Stadler om hans eventuella inblandning i det avgasfusk som avslöjades 2015.
De tyska åklagarna arbetar med uppgifter som hävdar att Volkswagens företagsledning fick en powerpoint-presentation den 27 juli 2015 där man i detalj redogjorde avgasfusket och dess omfattning. Trots det hände inget förrän i september, då de amerikanska myndigheterna avslöjade avgasfusket.
I USA förbereds en annan rättegång mot sex före detta Volkswagen-chefer: Martin Winterkorn, Richard Dorenkamp, Jens Hadler, Bernd Gottweis, Heinz-Jakob Neusser och Jürgen Peter. De sitter dock säkert då Tyskland inte har något avtal med USA för att lämna ut personer som misstänks för brott.
En person som inte var medveten om riskerna var Oliver Schmidt, som befann sig på semester i Florida i början av 2017 när han greps av FBI. I december 2017 fick han maxstraffet sju års fängelse och böter på 400.000 dollar för sin medverkan i Volkswagens försök att mörklägga avgasfusket. Även James Robert Liang, tidigare Volkswagen-anställd, har dömts till 40 månaders fängelse och 200.000 dollar i böter.
VW-bilarna visste när de avgastestades och när de kördes på landsväg.
Det var fredagen den 18 september 2015 som den amerikanska myndigheten EPA meddelade att man funnit en anordning i motorstyrningen till Volkswagens dieselmodeller som kunde ändra avgasreningen. Fuskanordningen var utformad så att den försämrade avgasreningen vid ”vanlig” körning, men kunde själv avgöra om bilen var i en testsituation – och då fungerade avgasreningen fullt ut. När avgasreningen inte fungerade kunde utsläppen av kväveoxider, NOx, öka till en nivå som var upp till 40 gånger högre än gränsvärdet i USA.
EPA hade då haft en dialog under flera månader med Volkswagen för att ta reda på orsakerna till de höga NOx-utsläppen. Att inte uppfylla avgasnormen är otillåtet (då får inte bilmodellen säljas och tillverkaren får böta upp till 37.500 dollar per bil) men att dessutom undanhålla eller dölja uppgifter är olagligt.
Eftersom Volkswagen-koncernen sålt nästan en halv miljon dieselbilar i USA med ”fuskanordningen” blev bötesbeloppet högt. I januari 2017 nådde man en uppgörelse som innebar att Volkswagen betalade 39 miljarder kronor i böter för avgasfusket.
Det var när forskare på West Virginia University i USA testade Volkswagenmodeller på landsväg som man upptäckte chockerande höga halter av NOx. Vid landsvägskörning under våren 2014 uppmättes NOx-nivåer som var upp till 40 gånger högre än den tillåtna maxgränsen. Testerna skedde på landsväg, inte i en laboratoriummiljö. Universitetets person trodde först att man gjort något fel vid mätningen av Volkswagens dieselmotorer. Allting dubbelkontrollerades och referensfordon användes, men mätningarna var korrekta.
Ganska snart riktades misstankarna mot mjukvaran i motorstyrningen. På något sätt kunde bilmodellerna i vissa lägen gå över i ett ”test mode” där NOx-värdena justerades ner till korrekt nivå. Men vid vanlig landsvägskörning var NOx-värdena alltså betydligt högre.
På ett mycket skickligt sätt räknade mjukvaran på egen hand ut när bilen testades och när den kördes som vanligt. ”Test mode” aktiverades när inget styrutslag gjorts under en viss tid (bilen står alltså still på en rullande landsväg) samt temperaturen och lufttrycket var inom vissa intervall (= labbmiljö).
I en amerikansk stämningsansökan från 2016 finns det uppgifter som pekar mot att Volkswagens avgasfusk på dieselmotorer var känt av företagsledningen redan 2006. Enligt dokumenten ska minst 24 ingenjörer och chefer inom VW Group känt till avgasfusket. I denna grupp ingick dåvarande utvecklingscheferna Wolfgang Hatz, Heinz-Jakob Neusser och Ulrich Hackenberg.