Polisen krockar bilar för 20 miljoner – och prejningsolyckorna ökar

Polisen råkar varje dag ut för incidenter som sätter sina spår på polisbilarna. Siffror som auto motor & sport tagit del av visar att polisen anmälde skador för över 20 miljoner kronor förra året.

De senaste åren har antalet singelolyckor som polisen är inblandade i minskat något, men Kammarkollegiets statistik över skador på polisens bilar och de tillhörande kostnaderna visar ändå att trenden går åt fel håll.

En kategori som sticker ut är prejning. Det handlar alltså om när polisen avsiktligt kör in i ett fordon för att stoppa det. Under 2016 anmäldes skador vid 316 prejningar och för 2017 var den siffran 345. Mellan de två åren har kostnaderna för reparationer vid prejningsolyckor gått från 12,9 miljoner kronor till drygt 16 miljoner.

”Vi kan se att kostnaderna för prejning har ökat väldigt under de senaste åren, och i och med att de växer kan vi ju inte stoppa huvudet i sanden”, säger Johan Bergmark, ämnesansvarig för polisens förarutbildning.

Han har jobbat med ett pilotprojekt som tittar på hur prejningarna ser ut och vilken typ av skador de leder till. Och i höst ska polisen testa en första utbildning i prejning där förarna bland annat lär sig när prejning får användas. Kritik mot initiativet har kommit med argumentet att det kan bidra till ”ett hårdare klimat i samhället”, men Johan tycker att resonemanget inte håller.

”Jag har jättesvårt att förstå det. Det är min uppgift att utbilda vår personal så de genomför prejningarna i linje med det regelverk som finns. Idag finns en stor osäkerhet kring vad som gäller, och målet är att göra det säkert så riskerna för alla inblandade och kostnaderna minskar”, säger han.

Mindre erfarna poliser ger fler bilskador

Varför prejningsskadorna ökar är inte klarlagt. Johan  Bergmark berättar att vissa anser att just ett hårdare samhällsklimat tar sig utryck i mer våldsamma fordonsstopp. Sjunkande kunskapsnivå hos polisaspiranterna skulle kunna förklara den generella uppgången för olika typer av kollisioner. Exempelvis har kategorin ”backning i garage” mer än fördubblats, från 29 incidenter under 2016 till 65 under fjolåret.

”De som söker sig till polisen idag har betydligt mindre erfarenhet än vad man hade för bara tio år sedan. Det är en avsevärd skillnad, och det här är en samhällstrend. Men vi har tagit höjd för det. Man börjar på en nivå som handlar om grundläggande bilkörning.”

Vissa knorrar över att man inte får lära sig att köra fort redan som aspirant, men man måste lära sig att krypa innan man kan gå. Tidigare hade distrikten inte en gemensamt utformad förarutbildning, men sedan den nya polismyndigheten sjösattes har utbildningen fått förutsättningarna att kunna samordnas över hela landet.

Så funkar polisens förarutbildning

Polisen har nu fått en nationell förarutbildning som delats in i tre steg.

• Steg 1 är vid polishögskolan.

• Steg 2 är ute i fält som aspirant. På båda nivåerna handlar det om grundläggande körning utan fokus på att klara av höga hastigheter.

• Steg 3 sker under det första året som polis i tjänst. Det är först då poliserna får träning som utryckningsförare med mer extrema situationer på schemat. Enligt Johan Bergmark handlar problemen inte så mycket om körteknik utan om den stress poliserna utsätts för i rollen som utryckningsförare. 

”Tanken är att man ska öka förarnas riskmedvetenhet. Vi jobbar med att de ska känna till sina egna begränsningar på ett tydligare sätt. Som alla andra gör poliser medvetna val som leder till det ena och det andra – och man måste förstå de många faktorer som påverkar en förare.”

Polisens olika ”körnivåer”

Polisen har också tre olika ”nivåer” för hur de kan köra bil.

• Tjänsteutövning.

• Brådskande tjänsteutövning.

• Trängande fall. Det är bara under trängande fall som polisen får göra undantag från de allvarligare trafikreglerna, till exempel att köra mot rött ljus. Det kan handla om ett larm om pågående misshandel eller andra situationer där ett omedelbart hot mot någons hälsa måste avvärjas.

Ses som coolt att köra offensivt

Nästa mål är att alla poliser ska få en fortbildning varje år och Johan Bergmark tror det kommer ge ett stort lyft. Hur bra en person än är på att köra bil förändras vi alla som förare. En del av arbetet handlar också om att förändra gamla attityder. 

”En del tycker att det är coolt att köra offensivt och att ha kört av vägen, men då måste vi förklara att mycket skador också innebär att vi får mindre pengar till nya bilar. En av de hörnstenar vi jobbar med är att man ska skämmas lite om man har skadat sin bil. Man ska respektera den egendom man använder, för den är ju både din och min. Men det kan ta tio år att förändra ett sådant här beteende”, säger Johan Bergmark.

Så mycket kostar skadorna…

…och så många skador anmälde polisen

Källa: Kammarkollegiet