Att man ska se upp med bilar som säljs som reparationsobjekt eller ”gör-det-själv” kanske säger sig självt. Särskilt när du köper bil av en privatperson är det viktigt att vara varsam, eftersom svensk konsumentlagstiftning inte gäller för köp mellan privatpersoner.
Bilhandlare ska dock följa svensk konsumentlagstiftning. Men, kan de friskriva sig genom att skriva i annonsen att bilen som säljs är i behov av reparation? Två olika handlare har skrivit in till Motorbranschens expertpanel med snarlika frågor om detta.
Sålde en ”gör-det-själv-bil”
Den första handlaren, som kallar sig Göran, skriver att han sålde en cirka tio år gammal bil med 18.000 mil på mätaren. Den ska ha varit i fint skick men de informerade ändå köparen ”tydligt att det fanns lite skador och att tillförlitligheten inte var som på en ny bil”.
”Vi var också tydliga med att vi inte lämnade någon garanti och att vi sålde den som en ”gör-det-själv-bil””, skriver Göran till Motorbranschens expertpanel.
En månad senare kommer kunden och påtalar dels att bilens vattenpump läcker och att den har gjort det sedan köpet, dels att en fönsterhiss inte fungerar.
”Kunden hotar med ARN. Vad ska jag göra för att slippa bli ett ARN-fall?” skriver Göran.
Sålde ett reparationsobjekt
Handlaren Johan fick in en gammal bil som inbyte. Den var i ”riktigt dåligt” skick och de valde att sälja den vidare som reparationsobjekt
”Vi iddes inte ens testa den eftersom det var så många fel på den”, skriver Johan.
”Vi markerade ”F”, det vill säga ”fel finns”, i alla rutor på VDN-protokollet, vi skrev att bilen inte var testad och att motorvarningslampan och ytterligare en varningslampa lyste samt att det är ett reparationsobjekt.”
Så kom en man in som hade sett bilen på handlarens gård och undrade om han fick köpa bilen. De gjorde upp affären, var ”tydliga” med att bilen verkligen behövde tas om hand och berättade att den var kraftlös. De kontrollerade ändå bilen på sin verkstad före leverans för att säkerställa att den inte var trafikfarlig eftersom kunden inte hade ett släp.
Tre veckor senare återkom köparen och klagade på att bilen inte gick att köra. Det visade sig att han använt den utan att ha gjort något åt den.
En av handlarens mekaniker åkte hem till mannen och konstaterade att bilen inte gick framåt men att backen fungerade, varvid mekanikern, som är enligt handlaren är drivlineexpert, ”konstaterade att automatlådan var slut och måste renoveras eller bytas. Troligen hade lådan slirat hela tiden och varit orsaken till att bilen varit kraftlös”, skriver Johan.
Bilköparen kräver nu att handlaren ska reparerar växellådan, något som de noterar kostar minst fem gånger mer än köpeskillingen.
”Vi bestrider, menar att felen var kända och att bilen användas i det skicket men kunden hotar med att gå till ARN. Hur gör vi?”, skriver Johan till Motorbranschens expertpanel.
MRF-experten: ”Benämningen existerar inte”
Till handlaren Göran som den runt 10-åriga bilen som gått 18.000 mil som en ”gör-det-själv-bil” skriver MRF:s Klaus Silfvenius, ansvarig för frågor gällande bilhandel, att de borde ha varit mer tydliga i köpekontraktet.
Det enda du kan göra för att säkra att kunden inte går till ARN är att gå honom till mötes. Själva idén med ARN är att det ska vara en enkel väg för konsumenter att få sin sak prövad, att vi som näringsidkare alltid ska veta att den möjligheten finns för konsumenter.
Att ni angett att det saknas garantier betyder att ni som säljande bolag inte garanterar funktionen. Kan kunden påvisa avvikelser, som rimligen skulle kunna vara ursprungliga fel och är av sådan art att det skulle kunnat ha funnits där vid köpet, så har han rätt att reklamera. Eftersom reklamationen är gjord inom sex månader från köpet råder dessutom omvänd bevisbörda; det är ni som säljare som ska bevisa att felet inte fanns vid försäljningstillfället.
Ni ska alltså bevisa att vattenpumpen inte läckte vid försäljningstillfället och att fönsterhissen fungerade. Det skulle kunna vara en besiktning gjord i anslutning till försäljningen med en läckande vattenpump som anmärkning.
Gällande fönsterhissen så skulle ett inbytestest som angav att det inte fanns någon anmärkning och där det kan refereras till en rutin eller checklista som anger att fönsterhissarna ska kontrolleras. Givetvis kan ni ha andra typer av bevisning att hänvisa till. Men kan ni inte bevisa att fönsterhissarna fungerade är det troligt att det bedöms som ursprungligt fel.
Att ni har skrivit ”gör-det-själv-bil” betyder tyvärr ingenting, benämningen existerar inte. Enda möjligheten att slippa ersätta en reklamation för ett ursprungligt fel är att det specifikt har angett i köpekontraktet eller i bilaga.
Klaus Silfvenius
”Stå på dig”
Till Johan som sålt det otestade reparationsobjektet med tända varningslampor och defekt växellåda skriver däremot Klaus Silfvenius att han borde stå på sig. De kan däremot fortfarande bli fällda av Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) eftersom de inte heller varit helt tydliga skriftligt.
Mitt första svar är att du ska stå på dig, du har varit uppriktig och tydligt klargjort att det fanns fel. Jag kan dock inte garantera dig ett positivt utfall i ARN. Att markera alla områden som felaktiga utan att ange vad som är fel, brukar ARN inte vara helt nöjda med.
Att ni inte angett ett specifikt fel på växellådan kan skapa en osäkerhet men ni har ändå oddsen på er sida då ni angett att bilen inte är testad, att det finns flertalet fel och att befintliga anmärkningarna kan antyda fel i drivlinan som nu visat sig.
Summerat anser jag att ni inte ska gå kunden till mötes om ni inte tror att ni med små medel skulle kunna göra honom nöjd genom någon goodwill.
Om hans krav på reparation av växellådan kvarstår har ni inget att förlora ekonomiskt på att han går till ARN.
Klaus Silfvenius
Läs fler frågor och svar från Klaus Silfvenius och MRF:s expertpanel här på Motorbranschens sajt