Många svenska bilförare kör med för lågt däcktryck, vilket både kan försämra bilens viktigaste egenskaper och göra däcken tungrullade. Högt rullmotstånd ökar bränsleförbrukningen och däcken slits dessutom snabbare om däcktrycket är för lågt.
Med för lågt däcktryck blir bilen svårare att hantera vid en undanmanöver och man får lättare sladd. Bromssträckan förlängs med för lågt däcktryck och även förmågan att motstå vattenplaning försämras. Trycket måste kontrolleras med en mätare. Att bara titta på däcksidan går inte, ”farligt lågt däcktryck” (alltså 0,5 bar under rekommenderat tryck) är helt omöjligt att upptäcka från utsidan.
Biltillverkaren rekommenderar olika däcktryck beroende på om bilen är fullastad eller ej. Med full last ska däcken ha ett högre tryck. Biltillverkaren har testat fram korrekt däcktryck och den uppgiften finns bland annat i handboken. Rekommenderat däcktryck brukar också finnas på en dekal som kan sitta i exempelvis dörröppningen på förarsidan eller på insidan av tanklocket. Som regel anges minst två däcktryck, normal och ”full last”. Ibland finns det flera däcktryck beroende på vilken däckdimension som sitter på bilen.
Det som är lurigt med däcktryck – och som väldigt många bilförare inte har en aning om – är att temperaturen spelar en stor roll. När däcksidan rör sig under färd skapas värme i gummit vilket värmer upp luften. Varm luft har ett högre tryck än kall luft och den siffra som biltillverkaren angett för däcktrycket är alltid ”kall”.
Hur sjutton vet man då hur varma däcken är? Som en enkel minnesregel brukar man säga att tre kilometers körning med bilen ger ”arbetstemperatur” på däcken och en ungefärlig tryckökning med 0,3 bar. Om däcken till exempel hade 2,0 bar i däcktryck vid parkeringen och du sedan kör tre kilometer eller mer till bensinmacken för att fylla på luft så har däcktrycket ökat till 2,3 bar. Om dina framdäck ska ha 2,3 bar i däcktryck (kall luft) bör du alltså fylla på till 2,6 bar (2,3 + 0,3).
Om det är på vintern och många minusgrader kan man fylla på ytterligare 0,1 bar över rekommenderat tryck.
Att fylla på för mycket luft i däcken är inte direkt farligt men det minskar rörelsen i däcksidorna och bilen upplevs hårdare i fjädringen, komforten minskar. Inte sällan hävdas det – framför allt på körskolor – att man minskar däckförbrukningen med högt däcktryck. Men rullmotståndet minskar mycket lite med för högt däcktryck.
Oberoende tester med en vanlig familjebil (Volvo V70) har visat att en ökning med 0,5 bar över rekommenderat tryck gav måttliga 1,2 procent lägre bränsleförbrukning. Även en riktigt tokig höjning med 2,0 bar över rekommenderat tryck gav inte mer än 3,3 procent lägre förbrukning. Men då känns det som att köra på stålhjul och all komfort har försvunnit.
En sänkning med 0,5 bar under rekommenderat tryck ger 3–4 procent ökad bränsleförbrukning. 1,0 bar under rätt däcktryck innebär en fördubbling, alltså 6–8 procent ökad förbrukning.
För lågt däcktryck är inte ovanligt, det visar de årliga stickprovskontroller som utförts i Sverige. Trots att vi skiftar hjul två gånger per år – och därmed automatiskt brukar kontrollera däcktrycket vid minst två tillfällen varje år – så är det ändå många som slarvar med däcktrycket.
De undersökningar som Michelin gjort visar att så många som var femte bilist kör med farligt lågt däcktryck, alltså 0,5 bar under det biltillverkaren rekommenderat. Även direkt efter ett hjulbyte vid vår eller höst gäller det att kontrollera däcktrycket då det ibland slarvas med korrekt tryck på däckverkstäderna. Många montörer kör slentrianmässigt i 2,5 bar på alla däck, utan kontrollera vad biltillverkaren rekommenderat.
För lågt tryck ökar alltså driftkostnaderna helt i onödan med ökat däckslitage och högre bränsleförbrukning. Dessutom försämras bilen vägegenskaper och kan bli farliga vid en undanmanöver. En god regel är att kolla däcktrycket minst en gång i månaden.