Vi provkör elmopeden Vessla – i väntan på din Tesla?

Premium Så du funderar på att dra ditt strå till stacken och börja pendla elektriskt? Kanske en skoter skulle klara jobbet? Vi provkör och räckviddstestar en ny elskotermoped!

Vi provkör elmopeden Vessla – i väntan på din Tesla?
Frihetskänslan och smidigheten är stor på en tvåhjuling.

Det här är en premiumartikel som är exklusiv för våra prenumeranter. Tack för att du gjort ett bra val och stöttar journalistiken på auto motor & sport och Recharge!


Tjoho, det här är skoj! Ja, det är rent märkligt vad roligt det är att köra tvåhjuling. Det viktiga är egentligen inte om det är en motorcykel eller en moped utan det måste snarare ha något med de där två hjulen att göra. Att fordonet är beroende av gyro-effekten, alltså fart, för att hålla balansen. Uppsidan är en typ av spirituell lätthet som helt enkelt inte finns i bilar. Även i en elskoter, märker jag. Plötsligt blir gamla välkända vägar riktigt roliga igen.

Ja, nu förstår ni varför denne skribent inte kunde låta blir att komplettera med ett "A" på körkortet för nu nio år sedan. Det står för närvarande ingen motorcykel i garaget, men väl en italiensk Piaggio Vespa ET2 50 -99. Alltså en cykelbanegodkänd 30-moped vars tvåtaktare dricker oljeblandad bensin. Och doftar och puttrar därefter.

Något så otidsenligt skulle aldrig varumärkesbyggaren och entreprenören Rickard Bröms satsa på. Vd:n och grundaren av Vessla såg istället kombinationen av kommande emissionskrav för mc och mopeder och att inget fabrikat ännu riktigt har slagit bland elmopeder i Sverige. Tillsammans med ett par branscherfarna medarbetare erbjuder Bröms sedan augusti 2017 varumärket Vessla. Byggd i Kina och beställbar på nätet på modernt e-handelvis.

Främst är det i version Moped klass 1 (EU-moped) som Vesslan hittills sålts. Den ska då ha registreringsskylt, hålla sig från cykelbanor och toppa maximalt 45 km/h. Men några har sålts som cykelbanevänliga Moped klass 2 som får gå i 25 km/h. Vi ber att få testa den i båda versionerna och börjar som 25-moppe. Av med skylten (det skapar också större frihet vid parkering) och sedan tar det inte verkstaden ens en minut att trimma ner Vesslan. Det är nämligen bara en strömbrytare som skiljer lägena åt!

Med en matchvikt på bara 60 kilo är Vessla oerhört lättparkerad. Både central- och sidostöd finns.

Handskar på. För vi gör detta test i november och det är bara ett par plusgrader. 

Oj, den är mindre och nättare än min Vespa. Man sitter lägre. Den ska visa sig väga endast 60 kg mot Vespans 99. Tändning på och så glider man iväg – helt tyst! Vilket är en ny och speciell känsla. Det går inte så snabbt och jag får initialt någon sorts permobilkänsla tyvärr. Men vi har ju bett om det, tänker jag när jag trycker för grönt för en fortsatt färd längs cykel-banorna mot redaktionen.

Första cyklisten jag ska köra om blir överraskad – skotern låter ju inget.

Nästa cyklist, en mobilpratande dam med cykelkorg kommer jag inte förbi lika snabbt som tänkt. Hon tar in på mig i kurvan … det går vägen.

Men efter ett tag känns det rätt okej. Inga sura miner alls från på trottoarer och cykelbanor, bara en sådan sak. Det är jag inte bortskämd med på den lätt blårykande Vespan, kan jag säga. Vesslan är dock lite vingligare än en "riktig skoter", alltså de europeiska och japanska 50-kubikare man ägt och provkört genom åren. Hur ska då Vesslan kännas i 45 km/h?, tänker jag.

Vesslan verkar göra 25 km/h på plan mark enligt den digitala hastighetsmätaren. Jag ser som mest 34 km/h i en nerförsbacke. Där känns den precis som en cykel, någon motorbroms eller regenerering verkar inte finnas.

I Kina kan du möta en likadan skoter fast utan Vessladekaler.

Det har blivit dags för toppfartstest med GPS-utrustning. Vesslan laddas och jag ger mig ut på en slinga med plan mark. En cyklist kör om mig under toppfartstestet! Bryr mig inte om det utan vi konstaterar att Vesslan gör ärliga 25 km/h i detta utförande (men detta ska visa sig gälla för stunden med 87 procents laddning.) Faktiskt finns det någon km/h till att hämta då däcken i efterhand inte visade sig vara helt fullpumpade, vilket är A och O när det gäller mopeders toppfarter.

Den digitala hastighetsmätaren ska visa sig väldigt exakt och bara skönmåla verkligheten med 1 km/h.

auto motor & sport ställer ut bilar på Stockholms centralstation. Ett perfekt transportuppdrag för Vesslan. På väg därifrån blir det bevisat hur lite man hörs. Jag får krypköra en lång stund bakom en promenerande dam som genar ut över cykelbanan. Till slut ser hon mig och går undan med ett ursäktande leende. Senare går en mötande på Torsgatan och dagdrömmer. Han tar ett förskräckt skutt åt sidan när jag aktiverar den effektiva tutan. Det här händer förstås aldrig på gammel-Vespan. Kanske skulle elmoppar ha samma varnande ljud i lågfart som elbilar?

Det finns ett Eco-läge där Vessla blir kännbart långsammare. Detta läge övergav vi snabbt! Tutan lever upp till sitt namn.

Vi noterar att toppfarten sjunker efter hand som batteriet töms för, jag lovar, med så här låg toppfart är man mån om varje kilometer per timme. Nu är den nere i 23 km/h och då visar mätaren 51 procent. Maxfarten ska komma att bli 22 km/h lite senare, men sedan händer något lustigt. Vid ett gupp, som den inte alltför sofistikerade fjädringen får vissa problem med, händer något i maskineriet som ger en ny toppfart på 28 km/h! Dock slår vi av till 25 för att inte förstöra räckviddstestet som 25-moped.

Är man inte bra klädd kan även provryttare Julia intyga att det tar ett tag att få tillbaka värmen efter en mil på elmoped i fyra plusgrader. Men hon påtalar också att den låga klass 2-hastigheten har fördelar: "I 25 km/h är inte fartvinden så påtagligt och då klarar man sig utan vattenfast maskara."

Vesslan är oerhört lättkörd. Inga växlar givetvis, bara att gasa med högerhanden. Ingen startknapp finns, det räcker att vrida på nyckeln. Den främre skivbromsen manövreras med höger bromshandtag och den bakre trumman med vänster, som sig bör. Tuta på bägge sidor (!) och blinkersreglage på vänster. Det senare saknar faktiskt snabbknapp för tillbakagång och måste skjutas tillbaka. Ingen katastrof.

Instrumenten är moderna med en tydlig digital hastighetsmätare och en dominerande batterienergimätare i både tydlig grafik och i procent – utmärkt.

Match om tid och förbrukning – 25 km/h mot 45 km/h

  Klass 2 (25 km/h) Klass 1 (45 km/h)
Vägtyper Cykelbana + 50-väg 50- och 70-vägar
Sträcka 8,1 km 8,6 km
Batteritapp 13% 19%
Tidsåtgång 23 min, 45 sek 15 min, 50 sek

Nummerskylt betyder ajabaja för att parkera på trottoaren.

Resultatet

Tävlingssträckan är mellan redaktionen på Pyramidvägen och Lindhagensplan. Valfri väg där 25-Vesslan kunde vinna lite mark genom att nyttja en cykelbro. Här vann 45-utförandet en rungande seger med åtta minuters marginal. Dock med högre förbrukning som pris. Testet gjordes mitt på blanka förmiddagen vilket minimerade trafiken och gynnade 45-Vesslan.


På skotertypiskt vis ger tändningsnyckeln även åtkomst till ett fack under sadeln. I Vesslan bor dock batteriet här varför återstående utrymme bara räcker till ett kedjelås och kanske en liter mjölk och några minimala matvaror till. Eller – och det här är ingen bagatellartad finess – ryms här ytterligare ett batteripack så att den uppgivna räckvidden på 4–6 mil dubbleras till 8–12! Ett extra batteri kostar 8 000 kronor.

Kvalitetskänslan är inte "tung". Den är absolut inte usel men ändå ett snäpp under de etablerade märkena. Fast etablerade är tvivelsutan flera av de viktigaste underleverantörerna, Bosch står för elmotorn och LG för litiumbatteriet.

Nu känner vi att det är dags för Vesslan att släppa loss alla sina muskler. Tiden är kommen att ta klivet upp till Klass 1 och 45 km/h.

Välj mellan ett eller två batterier. De snor det mesta lasturymmet men en topbox finns för 2 000 kronor extra.

Ladda direkt på Vesslan – eller ta med dig batteriet in. Transformatorn till laddaren för dock en del liv. Laddtid: sex timmar.

Resan till och från servicestället vid Lindhagensplan utnyttjas till en match mellan mopedklasserna 1 och 2. Vilket går egentligen snabbast i en stad som Stockholm? Är det att glida fram i 25 km/h på ömsom vägar ömsom cykelbanor eller att stundtals få köra i 45 km/h, men då också stångas och ibland hindras av bilar på de mer trafikerade vägarna? Man borde förstås köra flera delmål och tidpunkter på dygnet egentligen, men hur det gick i just detta exempel syns i en ruta här intill. Vinst för 45:an.

Våra farhågor om chassits förmåga kommer på skam och 45 km/h är inga problem för Vesslan, som genast känns mycket roligare. Ja, det är väl ändå så här den ska upplevas!

Eller? Det är egentligen bara riktigt trevligt så länge det nästan inte finns någon annan trafik. Och så länge batteriet är laddat över 80 procent. Sedan känner man sig snabbt väldigt liten.

Detta är inte Vesslans fel i första hand, utan beror på den dumma skrivbordsregeln med den väldigt märkligt valda hastigheten för EU-mopeder. Hastigheten 45 km/h betyder att alla vill köra om dig. Det är inte kul att ligga som en propp på 50-vägar, och det är verkligen inte kul att ligga som en propp på 70-vägar!

Elmotorn sitter inhyst inne i bakhjulet. Fabrikatet inger visst förtroende.

Saken blir inte bättre av att Vesslan blir allt långsammare ju mer energi som förbrukas – till skillnad från en moped med förbränningsmotor som blir lättare och lättare. Vesslan är rätt slö i accet och med 50 procent batteri gör den 37 km/h uppför den långa Huvudstabron. Alla vägar med lite, lite uppförslut ger en toppfart på 40–41 km/h vilket gör att alla bilar ligger tätt, tätt bakom dig och kör om vid första bästa tillfälle.

Det är alltså viktigt att hålla batteriet toppladdat om du vill köra Vessla som 45-moppe. Vilket ironiskt nog är svårare eftersom den förbrukar betydligt fler kWh då (se räckviddstestet). Läge att köra med två batterier med andra ord.

När det gäller laddning har Vesslaföraren det väl förspänt. Precis som på stora elskotrar finns ett uttag för att dra en sladd direkt till väggkontakten. Men om man inte har tillgång till garage tar man istället enkelt upp batteriet (8 kg) till lägenheten och laddar. En utmärkt finess! Med reservation för att ingen ska sova i samma rum för fläkten i laddaren är allt annat än tyst …

Instrumenten är helt digitala och med den viktigaste informationen tydligt exponerad. En trippmätare drar igång automatiskt vid varje resa.

Toppfartstestet gjordes från 78 ned till 70 procents laddning och resulterade i 42 km/h. Vår bedömning är att den absolut gör äkta 45 km/h med rätt tryck i däcken.

Att motorcyklar hörs i trafiken är faktiskt en säkerhetsaspekt också. Den fördelen har inte Vesslan. Nej, det är synd att man inte får köra i 45 km/h på cykelbanor, som många cyklister gör, för det hade passat Vesslan perfekt. Det är känslan att glida runt bland cyklister och gående utan att vare sig bullra eller släppa ut mer gifter än de gör som är tjusningen med denna skoter. Priset är 20 000 kronor men precis som för elcyklar får också eldrivna mopeder och motorcyklar extra försäljningsskjuts nu tack vare regeringens elfordonspremie. I Vesslans fall betyder det att den i praktiken bara kostar 15 000 kronor – alltså hälften av en ny Vespa.

Personligen hade jag väntat in de stora drakarnas elversioner, men till det priset kan man ju faktiskt köra Vessla under tiden. Om inte annat är det en betydligt mindre investering än att ta klivet över till elbilen du ännu inte riktigt vet om du vill ha...


Uppdatering 7/5: Sedan den här artikeln publicerades har Vessla släppt en tystare laddare och bytt till en ny motor med högre varvtal (580 mot 520 r/min). Resultatet blir enligt Vessla att elmopeden går i 45 km/h längre i batteriregistret, och därmed även "håller emot" bättre uppför.

Att hastigheten varierar med batterinivån är enligt Vessla ett medvetet beslut för att maximera räckvidden med ett så litet batteri som möjligt.