Är du sugen på att skaffa en elbil, men tycker att de drygt 300.000–400.000 kronor som nya elbilar vanligtvis kostar är för mycket pengar? Då finns det alternativ och Smart Fortwo Electric Drive är det billigaste av dem alla.
Jämfört med andra elbilar är prislappen nästan löjligt låg, samtidigt som den för att vara en pluttig, tvåsitsig Smart (som lätt kan förväxlas med en mopedbil, vilket också inträffade flertalet gånger under provperioden) är avskräckande hög. Grundpriset är 221.900 kronor och vårt provexemplar med lite utrustning går loss på hela 247.250 spänn. En kvarts miljon! För en tvåsitsig handväska på hjul! Tur då att bonus-pengarna lindrar smällen (med 60.000 kronor efter halvårsskiftet).
Okej, det kanske är en väl hård beskrivning, men faktum är att användningsområdet är ganska begränsat av en mängd olika faktorer. Smart Fortwo har onekligen sin charm och positiva kvaliteter, men den känns sannerligen inte som någon ”riktig” bil.
En kvarts miljon! För en tvåsitsig handväska på hjul!
Bara titta på hur den ser ut, så liten, så lustig och med en så hurtigt munter uppsyn att den är omöjlig att ta på allvar. Även invändigt känns den lite på låtsas. Körställningen och körupplevelsen påminner nästan om att åka radiobil. Man sitter nära golvet och ratten går bara att justera i höjdled. Dessutom sitter man i princip ovanpå bakaxeln, vilket märks. Styrningen är arkadspelslätt och har lika direkta reaktioner som en hundvalp med ADHD.
Vändradien är skrattretande liten, bara 6,95 meter. Man vrider på ratten och när man tror att det är max vrider man lite till. Det känns som om det inre bakhjulet står stilla när bilen vrider runt maximalt. Helfestligt och väldigt praktiskt i trånga utrymmen.
Åkkomforten är också den på låtsasbilsnivå. Fjädringen är hård, rent av stel. Bilen nickar och vickar fram och tillbaka som om den vore en ”Bobblehead”. Inte direkt bekvämt. För att inte tala om vägbullret på landsväg och motorväg. Det är nästan läge att ta med sig ett par öronproppar.
Som elbil har den också begränsningar. Litiumjonbatteriet är blott 17,6 kWh stort och ger en uppgiven räckvidd på 160 kilometer, vilket i vårt räckviddstest visade sig vara 129 kilometer till dött batteri. I verkligheten med lite marginal borde man nog sikta på runt 110 kilometer, vilket är i kortaste laget för att vara riktigt användbart om man ska åka längre än mellan förorten och city och kanske inte har möjlighet att ladda på ena stället.
Dessutom är det i nuläget bara långsamladdning som gäller för el-Smarten. Maximal laddeffekt är 4,6 kW. Kanske inte hela världen med tanke på att bilen ändå passar bäst för korta sträckor, men användningsområdet blir som sagt begränsat. Snabbladdning på 22 kW kommer dock att komma som tillval under året.
Bilens kompakta format innebär däremot lyckligtvis ett plus. Det spelar nämligen ingen roll hur man parkerar vid elplinten eftersom man ändå alltid når laddluckan med sladden. En huvudvärk mindre.
Men det är i staden som Smart Electric kommer till sin rätt, där kan man ha överseende med den bristfälliga komforten och den knappa räckvidden. De kvicka, ärtigt muntra reaktionerna och det lilla formatet ger trots allt en charm som är svår att värja sig mot.
