Tjugofem grader varmt, en vit sandstrand, en hängmatta, skuggande palmer och en kall öl – kan man tänka sig en bättre miljö för bildrömmar? Glöm hängmattan, palmerna och ölen och förflytta dig istället till depån på Hockenheim. Men hur blir det då med drömmarna? Varsågod här står de, bilarna vi denna gång ska ställa mot varandra: BMW M4 CS och Ford Mustang Shelby GT350. Luftkonditioneringen stängs av, nu räknas nämligen varje hästkraft. När fotograferna började ta sina bilder vid soluppgången, strax efter klockan 05, rådde en temperatur på 26 grader på Hockenheim. Just nu, strax före klockan 17, visar termometern 34 grader. På den intilliggande motorvägen har man infört temporär hastighetsbegränsning på grund av blåsbildning i asfalten som närmar sig 56 grader.
Exakt klockan 17 slår trafiksignalen i depån om till grönt och BMW:n ger sig som första bil ut på banan. Målsättningen för BMW var att fylla tomrummet mellan den vanliga M4 och M4 GTS. Den tråkiga nyheten för alla fans av M-modellerna är att de 3 000 exemplaren av M4 GTS som ska byggas, var slutsålda redan vid marknadsintroduktionen. Bilens utseende talar för att CS (står för ”Clubsport”) är en blivande klassiker precis som andra M-legender: BMW M3 E30 Sport Evolution, M3 E36 GT och M3 E92 CRT. Ej att förglömma alla specialmodellernas gudfader nämligen M3 E46 CSL.
Till skillnad från M4 GTS har CS inga skalstolar utan istället utmärkta sportstolar som också går att få i tävlingsutförande. Dessa erbjuder den perfekta kompromissen för både sport- och vardagskörning. ”Och var ska jag göra av armarna?” frågade en kvinnlig passagerare. Förarens svar drunknade i ljudet av den sexcylindriga motorn som gick på fullgas. Armstöd söker man förgäves på den från CTS-modellen övertagna mittkonsolen och på dörrinsidorna, bägge tillverkade av lätta formpressade naturfibermaterial. Den ringa vardagskomforten lever gärna den sportinriktade föraren med. Apropå viktreducering har CS tak, bakre diffusor och motorhuv i kolfiber. Dessa är omkring 25 procent lättare än motsvarande detaljer hos en standard M4. Trots alla dessa viktbesparingar väger CS ändå 1.609 kilo utan förare vilket är sex kilo lättare än en M4 med dubbelkopplingslåda. Vårt önskemål här är att man kommer under 1.600 kilo i nästa generation av M4 och helst då också med full tank.
Nu ska vi köra. DSC off, styrningen ställs i sportläge, dämpare och gaspedal i läge Sport+. Vi börjar med att pressa den aktuella M4 CS runt Hockenheims korta bana. Varvtiden blir 1.11,0 vilket är nio tiondelar snabbare än med M4 med Competitionpaket. I coupén med avslagen luftkonditionering är det 40 grader varmt och man skulle önska att man vore klädd i badbyxor och hade bar överkropp. Men att hantera den bakhjulsdrivna bilen är värt varje svettdroppe. Var noga med bromspunkten och styr sedan in med gaspådrag och lätt drift på bakvagnen. Köregenskaperna hos CS är en perfekt mix av ”snabb” och ”underhållande”. Med andra ord ett typiskt M-beteende som man bara måste älska – inte för neutralt eller konstgjort, något som betecknar många sportvagnar idag.
Chassisättningen liknar mycket den man får med Competitionpaketet i M4. Här finns godsaker som den elektromekaniska adaptiva styrningen med tre valbara utväxlingar, differentialspärren och en ABS speciellt anpassad för M4 CS. Denna lämpar sig utmärkt för Hockenheims kortare bana tillsammans med en annan CS-nyhet – cupdäck av typ Michelin Pilot Sport Cup 2 på de nya gjutna CSS-fälgarna. Det är förbluffande hur sent man kan bromsa med en CS inför en kurva. Det är då lätt att glömma att bilen väger 1,6 ton.
Trelitersturbon hör till dagens absolut bästa motorer. Den svarar bra på gaspådrag över hela varvtalsregistret som sträcker sig upp till 7 600 r/min. Till skillnad från AMG och Porsche fungerar dubbelkopplingslådans automatik inte särskilt bra när man kör med full belastning på en tävlingsbana. Men ärligt talat är det rätt spännande att växla manuellt också efter de olikfärgade lamporna på instrumentbrädan som indikerar när växling ska ske.
I så fall är den lämpliga motkandidaten till M4 CS en Mustang Shelby GT350. En känslokall amerikansk försäljningschef hos Ford har bestämt att denna bil inte ska säljas i Europa. Som tur är finns det importörer som Geigercars som lånade oss den vildaste av vildhästarna. I jämförelse med USA-priset på 54.845 dollar är Shelbyn med 79.900 euro betydligt dyrare hos Geigercars men å andra sidan behöver man då inte bekymra sig om importproceduren själv. Mustangen är därigenom aningen dyrare än en M4 med manuell växellåda som har en prislapp på 78.200 euro.
Man behöver bara trycka på Shelbyns startknapp för att bli förälskad. V8-motorn på 5,2 liter har ingen turbo men en racevevaxel (flat-plane crank) och lämnar en maxeffekt på 533 hk. Det lovande ljudet redan på tomgång överglänser det som moderna ljuddesigners får fram ur en turbomotor. När man väljer Sportläge i menyn ändras klaffarna i avgassystemet och klangen blir ännu bättre.
Hittills har vi bara talat om tomgångskörning. Nu lämnar vi depån och ger för första gången full gas. Motorn varvar och varvar – vid 8.250 r/min är det slut på den metalliska fullgaskonserten och en varvtalsbegränsare griper in. Även gasuppsläpp är spektakulära och resulterar i en skur av större och mindre smällar. Okej, visst kan M4 CS också väsnas vid motorbroms men där märks det att smällarna är konstgjorda. Klack, klack, klack – Shelbyns sexväxlade manuella växellåda är det också lätt att bli förälskad i. Mycket precisa rörelser hos växelspaken öppnar möjligheterna till snabba växlingar – så ska en manuell växellåda fungera. Detta kommer inte den i övrigt så effektiva dubbelkopplingslådan hos M4 CS ens i närheten av.
Och nu kommer jag till en punkt där jag måste vara ärlig. Mustangfans kommer kanske inte att uppskatta detta men jag måste erkänna att sällan har en bil överraskat mig så mycket som denna Shelby GT350. Så långt plockar Mustangen många stilpoäng men så snart det kommer till en direkt jämförelse på banan blir man närmast förskräckt. Hur skillnaden visar sig? Man skulle kunna säga att det handlar om att jämföra ett höghastighetsvapen med en pilbåge. Ett test av Mustangen förra året hade lovat väsentligt mycket mer. Sannolikt ligger skillnaden i den extrema värme som Shelbyn var tvungen att kämpa mot på Hockenheim. Luftens syreinnehåll var betydligt lägre än vid de senaste mätningarna redaktionen gjorde då temperaturen låg på elva grader. Istället för 4,9 och 14,5 sekunder tog det nu den högpresterande Mustangen 5,1 respektive 15,6 sekunder att från stillastående nå 100 och 200 km/h. Trots ett bättre vikt/effektförhållande (3,2 kg/hk) har Mustangen inte en chans mot M4 CS (3,5 kg/hk) när det gäller prestanda.
Vid tio bromsmätningar från 100 km/h hade Shelbyn och dess Brembo-bromsar en tydlig utmattning att kämpa emot. Bromssträckan från 100 km/h uppmättes till 37,3 meter vilket knappast är imponerande. Efter avkylning repade sig bromsarna men det behövdes bara ett snabbt varv på banan för att problemen skulle komma tillbaka. Vid en jämförelse med M4 CS fick vår amerikanske vän en mer stum bromspedal vid inbromsning från hög fart.
Försökte man bromsa lika sent som med M4 CS reagerade Shelby GT 350 med att understyra genom kurvan. Redan på första varvet överhettade däcken av typen Michelin Pilot Super Sport och kapitulerade helt under belastningen från framvagnen och den glödheta asfalten. Köregenskaperna ändrades från kurva till kurva, understyrning i en kurva kunde ändras till plötslig överstyrning i nästa. Och ju mer man kämpade med detta desto mer insåg man hur utsiktslöst det var att försöka köra ikapp en M4 CS med Mustangen.
Vi kunde lika gärna stannat kvar i hängmattan under palmerna på den vita sandstranden och fantiserat om våra drömbilar.
”Det hade jag inte räknat med”
Bengt Dieden, skribent
”Att Mustangen skulle stå sig så slätt i jämförelse med M4 CS hade jag inte räknat med. Idén till denna duell var ett enkelt räkneexempel. Till samma pris som en vanlig M4 med manuell låda kan man köpa en Shelby GT350. Med sitt utmärkta vikt/effektförhållande såg den allt annat än chanslös ut mot BMW M4 CS. I den höga temperatur som rådde fick den inte möjlighet att visa sin potential. För att kunna ge M4 CS en match måste man förmodligen välja den ovanliga specialversionen GT350R med cupdäck.”
Foto: Hans-Dieter Seufert