En av anledningarna till att det fortfarande inte rullar särskilt många vätgasbilar på svenska vägar är att det knappt finns någonstans att tanka. I slutet av januari invigdes en ny station i Mariestad men totalt finns bara fyra stationer i Sverige, och ingen norr om Sandviken. Förra året registrerades bara 19 vätgasbilar i Sverige.
Men snart kan utbyggnadstakten snabbas på ordentligt. Regeringen har gett grönt ljus åt en nordisk vätgaskorridor som innebär åtta nya tankstationer i Sverige under de kommande tre åren. Redan i år planeras dessutom två stationer, i Stockholm och Malmö, vilket innebär att det kommer finnas 14 svenska vätgasmackar 2020. Stationen i Stockholm hamnar i Västberga.
I projektet som har en budget på 94 miljoner kronor ingår också inköp av bränslecellsfordon och elektrolysörer som producerar vätgas.
”Sverige har legat efter flera länder om man vill tanka sin bränslecellsbil, men med Nordic Hydrogen Corridor vill vi ändra på det. De större biltillverkarna som Toyota, Hyundai och Honda, har redan vätgasbilar i serieproduktion och Mercedes, BMW, Volkswagen, Nissan, GM och Ford kommer med bilar inom kort, så det största hindret för en större introduktion av bränslecellsfordon är just avsaknaden av ställen där man kan tanka”, säger Björn Aronsson på Vätgas Sverige.
EU-kommissionen har pekat ut vätgasbilar som en viktig del i att sänka utsläppen i transportsektorn, men det är ingen okontroversiell teknik. Motståndarna hävdar att vätgastekniken är en ”omväg” och att vätgasen ofta framställs av fossila bränslen, men enligt organisationen Vätgas Sverige framställs all vätgas som tankas i Norden av fossilfri el.
Även om en del elbilsentusiaster dömer ut bränslecellstekniken verkar det som att många bilchefer inte håller med. I en undersökning var åtta av tio chefer inom bilindustrin helt eller delvis övertygade om att bränslecellsbilar blir elbilarnas genombrott. Bara en procent av de som svarat håller inte alls med om det.