Ny studie: E85-bilar går utmärkt på metanolbränslet M56 från skogsrester

En ny studie från Luleå universitet visar att dagens E85-bilar går utmärkt på metanolbränslet M56, en blandning av metanol och bensin. Biometanol , som utvinns ur skogsrester, kan även raffineras till fossilfri bensin med hög kvalitet.

Ny studie: E85-bilar går utmärkt på metanolbränslet M56 från skogsrester

Metanol är ett bränsle som använts länge inom motorsporten, där man utnyttjat möjligheten att få ut mer effekt tack vare högt oktantal (cirka 105). Men metanol har även stora möjligheter att bli ett miljövänligare och fossilfritt bränsle för dagens förbränningsmotorer – utan modifikationer, visar det sig.

Det är Luleå tekniska universitet som testat möjligheterna med metanolbränslet M56, där man blandar 44 procent bensin med 56 procent metanol. För att testa bränslet har man kört en helt standard Saab 9-5 BioPower i 1.000 mil. Resultatet är lovande, då inga skador uppstod på motorn eller bränslesystemet.

"Frågan var hur en E85 personbil skulle gilla att köra med skogsrester i tanken," säger Rikard Gebart, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet. "Resultatet visar att E85 bilar mycket väl kan köras på biometanolblandning. Det här är ingen science fiction, det fungerar här och nu."

E85 var ett populärt bränsle under några år och idag finns det cirka 250.000 E85-bilar i Sverige. Försäljningen av E85-modeller störtdök 2014. E85 är en blandning av 85 procent etanol och 15 procent bensin, sommartid. Vintertid används en högre andel bensin för att undvika startproblem vid stark kyla.

Forskarna testade även M56-bränslet på vintern och det uppstod inga startproblem, däremot gick motorn ojämnt de första tio sekunderna. Men det var samma beteende som med E85-bränslet på vintern. Körningen pågick från maj–november 2016.

Efter körningen demonterades motor och bränslesystem av forskare vid Lunds tekniska högskola. Inga synbara skador eller mätbart slitage gick att upptäcka, vare sig på motor eller bränslesystem. Efter kontroll monterades allt tillbaka på bilen, som sedan gått ytterligare 350 mil med M56-bränslet. Totalt har man kört 2.300 mil och när inte M56 använts har man tankat E85.

"Det som skiljer den här studien från tidigare med M56 är att vår metanol är 100 procent biobaserad och inte renad till kemisk kvalitet eftersom vi ville se om det gick att förenkla processen och ändå behålla motorprestandan, vilket visade sig gå alldeles utmärkt," säger Rikard Gebart.

Metanol kan tillverkas av naturgas men i den här studien har man använt biometanol från Luleå tekniska universitets pilotanläggning LTU-Green Fuels. Råvaran är skogsrester från trä- och papperstillverkning, till exempel grenar och flis.

Om Sverige ska nå miljömålet att ha en fossilfri transportsektor till 2030 gäller det att agera snabbt. Med en medellivslängd på tolv år innebär det att många av dagens fordon finns kvar 2030. Därmed måste nya, fossilfria bränslen skapas som kan användas av dagens förbränningsmotorer.

En möjlighet som inte diskuterats så mycket är att göra syntetisk bensin från metanol. Processen kallas MTG, "Methanol-To-Gasoline" och har funnits i kommersiell drift under flera decennier.

"Man kan använda 100 procent MTG-bensin i dagens bensinbilar och det skulle i så fall förenkla övergången till ett fossilfritt transportsystem eftersom man inte behöver vänta på att den befintliga fordonsparken ska bytas ut först," säger Rikard Gebart.

Metanolbränsle har flera fördelar, inte minst kostnadsmässigt, men också en del nackdelar. Metanol kan vara aggressivt mot metaller och gummipackningar, men studien från Luleå och Lund pekar mot att en original E85-bil förmodligen klarar av att köras på M56-bränslet utan modifikationer.

Metanol är också hälsofarligt, speciellt i de fall där man förväxlat etanol och metanol (träsprit). Metanolen är i sig själv inte giftig men i levern bryts den ned till myrsyra och formaldehyd som ger hjärnskador och i värsta fall leder till döden.

Metanol kan även absorberas av kroppen vid hudkontakt, vilket kräver försiktighet vid hantering av bränslet. En annan nackdel är att metanol brinner utan synbar låga, vilket förut varit ett påtagligt problem inom amerikansk motorsport där man fick inför extra säkerhetsåtgärder vid depåstopp.

Metanol kan även tillverkas av solenergi och koldioxid, med en liknande metod som man tillverkar vätgas. Till skillnad mot vätgas behöver inte metanol något nytt distributionssystem och man kan använda befintliga pumpar vid bensinstationerna. Omställningskostnaden till M56-bränsle är därför lågt.

 

Rikard Gebart, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet. Foto: Johan Baggström.

I studien har man använt biometanol från Luleå tekniska universitets pilotanläggning LTU-Green Fuels. Råvaran är skogsrester från trä- och papperstillverkning, till exempel grenar och flis.

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
Jag tror på biometanol som ett av framtida bränslen!
Ja
31
4
Nej
  • Få recharge.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!