Tekniken bakom vägen som kan ge obegränsad räckvidd

Nu testas en elväg utanför Stockholm som kan ladda bilen medan den körs. Men det behövs fortfarande en skena mellan bilen och vägen. Projektledaren förklarar varför.

Annons
Annons

Det här är en premiumartikel som är exklusiv för våra digitala prenumeranter. Den är öppen för alla att läsa fram till klockan 12.00 den 16 april.


Att stanna och ladda sin elbil är inget stort problem för de flesta. Men att bilen laddas medan den körs skulle förstås vara ännu smidigare – och det låter som något taget ur en science fiction-film.

Men den är på väg att bli verklighet. I förra veckan invigdes en elväg vid Arlanda norr om Stockholm. Den är bara två kilometer lång, och ska testas ordentligt över vintern för att se hur den fungerar. Men på längre sikt kan den här tekniken mycket väl dyka upp på fler ställen.

Elvägen består i princip av en skena i vägen som förser bilen med ström. Testvägen trafikeras av en eldriven lastbil. Det svenska konsortiet eRoad Arlanda som utvecklat elvägen har satsat på konduktiv laddning. Det innebär att bilen måste ha en skena som fälls ner mot vägen och överför energin. På andra ställen forskas det istället om induktiv laddning – alltså trådlöst.

”Finns många fördelar med skena”

Tekniken bakom vägen som kan ge obegränsad räckvidd
Sofia Lundberg är projektledare för elvägen.

Så hur kommer det sig att den svenska elvägen använder en skena och inte trådlös laddning?

”Det finns många fördelar med skena. En av dem är kostnaden. Jag har svårt att säga exakt hur stor kostnadsskillnaden är, men man brukar säga mellan 10 och 20 gånger högre kostnad för induktiv laddning”, säger Sofia Lundberg, projektledare för eRoad Arlanda och biträdande forskningsdirektör vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, till Recharge.

Enligt henne finns det praktiska skäl också.

”När du överför energi utan kontakt måste du ha ganska jämna ytor mot varandra. Induktiv laddning passar sig teknikmässigt bättre när fordonet står stilla. Då har du en jämn yta mot en jämn yta. Ju större avståndet är mellan fordonet och den induktiva överföringen, desto mer effekt tappar du. Och med tjäle och vägar som rör sig på olika sätt blir effekttappet ännu större.”

• Men är inte den trådlösa tekniken mer ”framtidssäker”?

”Nej, det skulle jag säga inte stämmer.”

Tekniken bakom vägen som kan ge obegränsad räckvidd
Den fysiska armen fälls ned mot skenan i vägen och överför energin till bilen.

Inga tekniska hinder för att ladda även personbilar – men det kostar

• Det är ju dyrt att elektrifiera vägar med skena. Om det ändå ska göras – är det inte lika bra att lägga en trådlös skena då?

”Säg att det kostar tio gånger så mycket. Då blir det 120 miljarder istället för tolv miljarder. Det är så avsevärt mycket dyrare att det inte går att räkna hem.”

En viktig fråga är om elvägen kommer kunna användas även för personbilar och inte bara för tung trafik.

”Det är inga problem. Tekniken finns redan och kan användas för personbilar också. Det är inga konstigheter alls”, säger Sofia Lundberg.

• Men då måste man koppla på en skena på en befintlig bil?

”Så länge ett fordon är elektrifierat och har ett elsystem, oavsett om det är en lastbil, buss eller personbil, är det inga problem att koppla på en laddare. Där har vi gjort beräkningar som visar att det kostar ungefär 20.000 kronor att koppla på en laddare på en lastbil.”

Tekniken bakom vägen som kan ge obegränsad räckvidd
Daf-lastbilen är konverterad till eldrift och ska köras på teststräckan över vintern.

Ska testas över vintern

En laddskena för 20.000 kronor är inga stora pengar för ett åkeri som köper in lastbilar för mångmiljonbelopp och där eldriften gör dem betydligt billigare att äga än diesellastbilar. Men för en privatbilist är det mycket pengar – och det finns också utrymmesmässiga skäl till att laddskenan passar bättre i stora fordon som lastbilar och bussar.

”Det är klart att på en buss finns mer utrymme baktill. På en personbil kanske skenan måste sättas vid kofångaren och då krävs det så klart att den byggs om så bilen ändå klarar krocktesterna. Men vi har inte jobbat med den typen av teknisk utveckling i fordon. Vi har byggt ett elvägssystem och sedan måste fordonsindustrin göra det med sina förutsättningar.”

”Vi har en testbil där vi kopplat en skena till kofångaren. Det funkade utmärkt.”

”Vi ligger så långt i framkant så folk kommer hit från hela världen”

• Vad blir nästa steg för elvägen?

”Nu ska det här testköras. Vi har en period fram till sommaren 2019, och behöver köra en riktigt skarp vinter för att göra mer tester och utvärderingar. Vi har kört på testbana men det är inte riktigt samma sak som att köra två kilometer på riktigt. Det är andra förutsättningar.”

Senare i år hålls en internationell elvägskonferens i Sverige.

”Då kommer internationella representanter hit. Sverige ligger så långt i framkant så folk kommer hit från hela världen”, säger Sofia Lundberg.

Annons
Annons
Rulla till toppen