Många retar sig på alla trafikhinder som byggs runt om i Stockholm för att få ner farten. Stockholms trafikborgarråd Daniel Helldén (MP) hade också gärna sluppit dem. Ett exempel är falluckorna som nyligen installerades på två platser i kommunen.
– En fartkamera kostar ungefär en halv miljon kronor. Införandet av dynamiska farthinder blev betydligt dyrare, när vi räknar in projektkostnader, markarbete, service och licenser för mjukvara, säger Daniel Helldén.
Fartkameror finns med i den nya budgeten för Stockholms stad, men staten säger nej.
– Vi har justerat alla hastigheter så att det blivit 30 eller 40 km/h där det tidigare var 50. För att hastigheterna ska hållas bygger vi om gatorna för 700 miljoner. Det hade varit billigare och enklare att skaffa fartkameror istället.
Det är främst utanför skolor och förskolor som Daniel Helldén vill sätta upp fartkameror.
– Vi har haft en delegation över till New York för att studera hur fartkameror används utanför skolor där. Det har haft bra effekt med kamerorna.
I dag finns det fartkameror på två platser längs Stockholms gator, båda är på prov. De första kamerorna sattes upp redan för 15 år sedan på Drottningholmsvägen och Daniel Helldén uppger att de är effektiva. De andra är uppsatta på Magelungsvägen, som är en landsväg i kommunal regi.
Varför säger staten nej till kommunala fartkameror?
– Staten säger att de utreder detta och säger att de ska finnas där det finns stora faror med höga farter. Men vi vill ju ha det i skolorna. De säger också att det inte finns resurser för att sköta kamerorna hos Polisen i Kiruna, men vi har sagt att vi är villiga att betala för extra resurser i Kiruna.
– Som det är nu finns det fartkameror i Norra länken som drivs i staten, men inte i Söderledstunneln som drivs av kommunen. Det tycker jag är olämpligt.
Du har också fått nej på att sänka trängselskatten nu när trafiken i Stockholm är låg under pandemin. Vad är anledningen?
– Folk har hög acceptans för att vi har trängselskatt, men vi får många reaktioner för att vi inte justerar trängselskatten just nu när vi ligger långt under alla gränsvärden tack vara den minskade trafiken.
– Det verkar som statens ovilja att låta oss styra trängselskatten beror på att de tecknat in intäkterna från trängselskatten i budgeten de närmsta åren. Men vi kan tänka oss att garantera en viss intäkt till staten. Just nu måste varje förändring klubbas av riksdagen.
Stockholms stad vill ta kontroll över trängselskatten nu för att kunna styra avgifterna efter den rådande trafiksituationen. Det innebär inte bara sänkt avgift under pandemin utan också höjd avgift i vissa lägen.
– Under vintern är utsläppen högre på grund av kylan, då kan det vara läge att höja avgifterna.
Ska det bli gratis för miljöbilar, precis som när trängselskatten infördes?
– Miljöbilar ska kunna få lägre avgift, men aldrig gratis eftersom det inte bara är utsläpp vi vill få bort utan även trängsel.
Jobbar ni något med trängseln i förorterna?
– Jag skulle önska trängselskatter även utanför innerstan. Det finns inte plats att bygga ut gatorna, och dessutom skulle det uppmana till ökad biltrafik. Det finns en risk att man bara flyttar problemen om man underlättar trafiken på en plats.
Daniel Helldén ser några utmaningar för förortstrafiken de kommande åren.
– Det kommer att bli mycket problem när tunnelbanan byggs om. När Bromma flygplats läggs ner och vi bygger bostäder kommer vi att behöva bygga en ny tunnelbanelinje. Den nya spårvägen dit kommer inte att räcka till.
När kommer de föreslagna miljözonerna i innerstaden som förbjuder Euro 5-bilar att införas?
– Det är bara om vi inte ser ut att klara kvävdedioxid-normen som vi kan tänka oss att införa mer omfattande miljözoner. I dag har vi bara miljözon på Hornsgatan och det pågår en stor utvärdering om hur det fungerar.
Just nu under pandemin ligger alla värden långt under gränsvärdena.
– De ligger så lågt att vi nästan klarar det betydligt hårdare miljömålet. Jag ser detta som ett bevis för att minskad trafik också kan vara ett sätt att lösa problemen med utsläppen. Vi ska studera trafikflödena när pandemin är över och se vilken metod som är bäst för att få ner utsläppen.
Stockholm har haft dubbdäcksförbud på några gator under en längre tid. Hur har det slagit ut?
– Dubbdäcksförbudet infördes 2010 och är mycket effektivt. Vi har inte alltid klarat PM10-värdena, men värdena har gått ner ordentligt. Vi ser bättre luft över hela stan. Att användningen av dubbdäck gått ner från 70 till 30 procent är en stor anledning. Exempelvis kör Taxi Stockholm bara dubbfritt.
Det är många taxibilar som rör sig i City. Kan ni göra något för att få fler av dem att köra på el? Exempelvis ta efter Arlanda och låta miljöklassade taxibilar vid Centralen få förtur?
– Tyvärr inte eftersom det är inte vår mark utanför Centralen. Istället försöker vi se till att det finns gott om laddplatser för taxibilar. Vi kollar med taxibolagen var det kan passa dem bäst, exempelvis där deras chaufförer tar rast.
Stockholm stad ska utöka antalet publika laddplatser från 2.000 till 4.000 fram till 2022. Hur ska det gå till?
– Ett sätt är att hälften av alla kommunala p-platser ska erbjuda laddning. När vi bygger nytt ska hälften av platserna ha laddning och alla platser vara förberedda för laddning. Det är stor skillnad mot Boverkets nya regler som inte en kan kallas försiktiga, de är försumbara. Jag förstår att behoven av laddplatser är samma över hela landet, men i de större städerna är behovet stort.
– Utöver detta så försöker vi få ägare av privata p-hus att installera fler laddplatser och kommunala bolag och verksamheter ska ha 20 procent laddplatser.
I budgeten nämns laddgator och innovativ laddning på gatan, vad menas med det?
– Vi tecknar avtal med olika elbolag så att de får sätta upp laddstationer gratis på gatorna mot att vi tar hand om p-avgiften. Det finns redan på flera platser. Ambitionen är att dessa platser ska ha snabbladdare, men det är inte alltid tekniskt möjligt.
– Det är dyrt att dra el i gatorna över långa sträckor. Därför utvecklar vi en ny innovativ metod för att ta el från näraliggande fastigheter istället. Det sänker kostnaderna rejält. Det handlar inte om snabbladdning utan om över-natten-laddning.
Många elbilsägare är upprörda över att laddplatser upptas av bilar som inte laddas. Gör ni något åt det?
– P-vakterna har fått i instruktion att bötfälla bilar som inte laddar, men tyvärr finns det en lucka i lagen. Vakterna kan inte bötfälla bilar som har laddmöjlighet på en laddplats, även om de inte inte uppfyller kravet på pågående laddning.
Ser du någon risk att det blir brist på p-platser i innerstan för fossilbilar som inte får stå på laddplatserna?
– Andelen laddbara bilar ökar så snabbt att jag inte ser detta som ett problem.
Det är få som bor i hyresrätt- eller bostadsrätt som kan ladda hemma. Kan staden göra något för att påverka bostadsrättsföreningar och hyresvärdar att installera laddboxar?
– Vi får ofta höra att styrelser i bostadsrättsföreningar motsätter sig laddplatser. De är bland annat rädda för bränder. Men staden installerar ju många laddplatser och vi ser inga sådana problem. Det enda vi kan göra är att upplysa. Därför finns det en webbplats med information.
I vissa länder används elbilar som en energireserv när de är uppkopplade mot elnätet. Finns det några sådana planer i Stockholm?
– Ja, vårt kommunala bolag har i uppdrag att titta på det här. Till exempel används elbilar som en elreserv i Japan ifall det blir strömavbrott på grund av jordbävning. Elbilarna kan också hjälpa till med elbalansering. Men i dagsläget är det inte så många bilar som har stöd för ge dela med sig av el, det som kallas vehicle to grid.