Skillnaden skulle inte kunna vara större. Gå ombord på flyget i ett eländigt, trist, kallt och regnigt Sverige till drömdestinationen Miami. Det är inte enbart vädret som lockar, även om temperaturen så här års inte sjunker under 23 grader. Nej, det är framför allt känslan och stämningen som är det stora dragplåstret här. En varm bris som osar av livslust, den avslappnade stilen och solen som tittar fram mellan majestätiska palmer.
Man skulle nästan kunna glömma att man inte är på en (välbehövlig) semester. Ja, vissa jobbresor är bättre än andra och just denna är lite extra kul. Vi är nämligen här för att köra Minis första helelektriska bil: Cooper SE. En elmotor och ett tungt batteri i en Mini, kan det verkligen vara något? Det är dags att ta reda på det.
Ta plats i förarstolen och du känner genast igen dig. Allt känns Mini. Den branta vindrutan och den tämligen speciella inredningen som visserligen har moderniserats ordentligt mellan de olika generationerna men som trots allt har kvar många av de ikoniska detaljerna.
Ja, de häftiga vippströmbrytarna som på Minispråk kallas Toggles finns här precis som det något kaotiska upplägget med knappar och vred. Allt finns om man hittar det.
Nytt är däremot hur man hanterar tillvalen. Någon tillvalslista finns nämligen inte längre. Istället har man paketerat utrustningen i tre olika trimpaket: Essential, Experience och Maximise.
Redan grundmodellen Essential Edition bjuder på LED-strålkastare, en automatisk klimatanläggning med värmepump, navigation i realtid och Connectedtjänster bland mycket annat. Priset för insteget i el-Minivärlden är 359 100 kronor. Toppmodellen Maximise betingar 416 500 kronor men har då även adaptiva Matrix-LED-strålkastare, en musikanläggning från Harman Kardon, panoramaglastak och mycket mer.
Tillbaka till verkligheten. Stadstrafik mellan Downtown och Miami Beach. Många korsningar, många stoppljus och mycket trafik. Det finns definitivt värre bilar att sitta i än Minis senaste. Med 184 hk och 270 Nm tillgängliga redan från start finns det knappt någon bil med förbränningsmotor som fixar biffen lika lätt och effektivt som vår lilla Mini. I Downtown handlar allt om att vara först ifrån startlinjen när ljuset slår om till grönt.
3,9 sekunder till 60 km/h räcker gott och väl. Dessutom helt utan hjulspinn, DSC-systemet jobbar förträffligt. Till skillnad från konventionella drivlinor, där systemet måste påverka motorns mekanik och andning via sensorer och styrdon har det en direkttillgång till drivkällan i Mini SE. Snabbt och med fingertoppskänsla.
Måhända att seismiskt överkänsliga personer kan känna av drivlinans påverkan på den elektromekaniska styrningen som för övrigt jobbar med lika hög precision som vi känner igen från andra Minimodeller. Det krävs dock en ytterst tung högerfot för att detta över huvud taget ska kunna hända.
Annars är nämligen Minis senaste alster extremt rörligt, precist och vägsäkert. Kurvor kan tas i hårresande farter om det så krävs eftersom gränsområdet ligger högt. Mycket högt. Kanske inte så konstigt: Mini är den enda bilen i segmentet som erbjuder en multilänkbakaxel.
Mini SE är på grund av sitt 200 kg tunga batteri 150 kg tyngre än sina syskon med förbränningsmotor, och kvalar in på 1,4 ton. Markfrigången har höjts med två centimeter på grund av extravikten, men samtidigt har man kunnat sänka bilens tyngdpunkt med hela tre centimeter. Som ett resultat är nykomlingens fjädringskomfort väldigt hög även utan adaptiva dämpare.
Batteripaketet skiljer sig genom sin speciella form och genom andra celltyper från organdonatorn BMW i3. Minis ackumulatorer kommer från CATL, sitter i en T-form i golvet och har en maximal kapacitet på 33 kWh.
På så sätt kan Mini SE behålla bagageutrymmet i sin helhet, precis som utrymmet i baksätet – och sin fantastiska körkänsla. Utan den hade det ju knappast varit en Mini.
Och mycket riktigt, tack vare den starka elmotorn, den elektromekaniska styrningen med kirurgisk precision och allt grepp man någonsin skulle kunna behöva borde Mini SE kunna skicka konkurrensen till skamvrån. Här finns nämligen marknadsluckan som engelsmännen tänkt fylla: en elbil som varken är oförnuftig, överdrivet stark, tung eller dyr.
Visst kommer konkurrensen att komma ikapp, men Mini SE är ju redan här med sin lyckade balansakt av vikt, effekt och framför allt dynamik. Visserligen är elbilen inte för alla. På jakt efter en eldriven tjänstebil? Var snäll och leta vidare.
Den genomsnittliga Minikunden kör cirka 37 kilometer dagligen. Då räcker bilens räckvidd på 240 km enligt WLTP-cykeln länge. Även i värsta fall borde räckvidden landa på åtminstone 160 km. Laddar gör man med upp till 50 kWh eller via en wallbox hemma med maximalt 11 kW.
Man saknar inte förbränningsmotorn eller avsgasljudet. Här har vi istället en energiåtervinningssfunktion som är ställbar i två steg. Normalt kan man alltså köra Minin med endast en pedal om det faller en i smaken.
Apropå smak. Den borde Mini Cooper SE nämligen pricka hos väldigt många spekulanter. Sällan har man sett en så pass lyckad kombination av förnuft och glädje oavsett om det gäller Miami Beach eller regniga, iskalla Sverige. Sir Alec Issigonis hade otvivelaktigt varit stolt över märkets senaste alster.
