Vad är BYD? Hur modern är Tang? Är den säker? Vinteranpassad?
En ny bilmodell från ett för oss helt nytt bilmärke väcker förväntningar och kanske en del skepsis? BYD Tang gör det i alla fall relativt lätt för sig eftersom den går rakt in i den snabbt växande klassen med elektrifierade familjesuvar.
Namnet Tang har man tagit från den mest framgångsrika kinesiska dynastin, Tangdynastin. Den första generationen Tang visades redan 2015 och året efter var modellen den bäst säljande laddhybriden i Kina med över 100 000 exemplar. Generation två kom redan 2018, med allt från bensindrift till laddhybridutförande och ren eldrift, och den bil vi kör är en faceliftad version som dök upp 2021.
Vi kan direkt konstatera att elbilsspecifikationerna är bra och i Norge har redan fler än 1 000 personer tecknat en order, man räknar med att sälja över 1 500 bilar där under 2021.
För designen står Wolfgang Egger, som tidigare formgivit bilar åt Alfa Romeo, Seat och Audi – och visst ser den modern och snygg ut. Även interiören är modern och trivsam, med smak av Lexus! Kvalitetskänslan i paneler och material är bra, även om man kanske skulle önska sig lite mindre svart pianolack.
BYD:s strategi med maxat med utrustning som standard känns asiatisk.
Infotainmentskärmen kan rotera och systemet är appbaserat. I Norge jobbar BYD med att knyta flera appleverantörer till sig och kommer bilen till Sverige bör det finnas ett utbud med funktioner. Det är alltså svårt att ge ett betyg på hur infotainmentfunktionerna fungerar men skärmen i sig är lätt att använda och navigera i. Vi har dock kört bilar med bättre logik i menysystemet, men här kan det bli förändringar.
VAD ÄR BYD?
Namnet står för Build Your Dreams och företaget startade 1995, som en batteriproducent. 2003 köptes den kinesiska biltillverkaren Qinchan Autmomobilen Company och BYD Automobiles grundades. BYD var tidig ute med batteridrivna bilar och lanserade sin första laddhybrid 2008.
Man tillverkar bilar, bussar, lastbilar, elcyklar, gaffeltruckar och uppladdningsbara batterier.
BYD har ett stort antal modeller, från småbilar til större suvar. Många av dess finns som elbilar, laddhybrider men även som konventionella bensinbilar.
Det rullar över 780 000 BYD-elbilar i Kina och man har varit ledande elbilstillverkare mellan åren 2014 och 2019.
Norge är det första landet i Europa som BYD etablerar sig i, men man planerar för en flotta på 2 000 taxibilar i Österrike. Den norska importören RSA tar också in Suzuki och Isuzu. I dagsläget finns det 43 BYD-handlare över hela Norge.
Sjusitsmöjligheten med två extrasäten som kan fällas ner i golvet längst bak för tankarna till Hyundai Santa Fe, och vill du ha en sjusitsig elbil finns det inte mycket annat att välja på än Tesla Model X och snart Y. Med de två sista sätena nedfällda i golvet är den uppgivna bagagevolymen gigantiska 940 liter!
Priset i Norge är 600 000 norska kronor, så det är ingen billig bil. En VW ID.4 GTX kostar från 456 000 norska kronor. Däremot startar Audi e-tron 50, som ibland har varit Norges mest sålda bil på just 600 000 kronor. Men vill du ha S-modellen sticker prislappen upp över 750 000 kronor.
BYD Tangs försäljning i Kina mot några konkurrenter
2020 | 2021 t.o.m aug. | |
BYD Tang | 1 569 | 4 118 |
NIO ES6 | 27 961 | 24 162 |
NIO ES8 | 10 861 | 12 973 |
Tesla Model X | 6 464 | 349 |
NIO EC6 | 4 906 | 19 607 |
Audi e-tron Quattro | 2 846 | 2 023 |
GAC Acion LX | 2 744 | 548 |
BYD Tang har hittills i sort sett endast sålts i Kina, men nu kommer Norge, Costa Rica och Chile – dock med små volymer. Tesla Model X har tappat försäljning på grund av generationsväxling och stopp i produktionen. Audi e-tron säljer halva Tangs volym i Kina. |
Där någonstans hamnar BYD Tang, dyrare än en bas-ID.4 men rejält mycket billigare än en tekniskt och utrustningsmässigt likvärdig Audi. Och så bör det också vara.
BYD Tang har ingen värmepump, men använder en PTC-värmare (keramiskt värmeelement) med upp till 5 kW effekt. Under testperioden varierar utetemperaturen från 10 till 15 grader, och även om det inte är några problem med temperaturen i kupén är vi inte helt nöjda med automatiken. Vi är tvungna att sätta luftkonditioneringssystemet vid onaturligt höga temperaturer – mellan 27 och 30 grader – innan temperaturen blir bekväm. Dessutom måste vi ibland göra manuella justeringar av regleringen av luftflödet, så här har BYD en tydlig en förbättringspotential.
Provkörningsbilen har fina sportstolar i brunt läder. De är inte bara vackra att titta på, utan också bra att sitta i. Det tar inte lång tid innan man har anpassat dig och sitter minst lika bra som i europeiska premiummärken.
Bakom ratten ger BYD Tang ett tungt och stadigt intryck, vi pratar om en bil på nästan 2,6 ton med förare. Förnuftigt nog har BYD inte försökt göra en sportbil av Tangmodellen.
Med hjälp av stora Conti SportContact 5 i dimension 265/40-22 är greppet mer än tillräckligt bra, men de avslöjar också att bullerdämpning är något BYD behöver förbättra. Vi mäter 69 dBA i 100 km/h, och det är 2–4 dBA mer än de bästa elbilarna vi har testat på samma asfalt. Den skillnaden märks, särskilt på motorvägen.
Fjädringen är åt det komfortabla hållet, men även här behövs det lite i finjustering. Bilen sväljer oftast större stötar, men är lite för styv över korta skarpa ojämnheter. Det känns mest på mindre landsvägar med ojämn asfalt, på motorvägen jämnar BYD Tang ut det mesta och farthinder sväljer den utan problem.
Med en effekt på 509 hk finns det mer än tillräckligt med kraft. Vi mäter 0–100 km/h på 4,8 sekunder (fabriken säger 4,6) och 60–100 km/h går på 2,4 sekunder. Omkörningar är inget man behöver oroa sig för, men man måste köra i sportläget för att få full effekt.
Tang är den första bil vi provar med så kallat Bladebatteri, med litiumjon-järnfosfatblandning. BYD ansvarar för utvecklingen av batteritypen och den ska först och främst ha bättre motståndskraft mot eld och yttre våld. Dessutom sägs Bladebatterierna ha längre livslängd och ge lägre vikt tack vare mer kompakta batteristrukturer. BYD är för övrigt den enda biltillverkare som startade som batteritillverkare.
I BYD Tang är bruttobatterikapaciteten 86 kWh och det ska ge bilen en räckvidd på drygt 400 km, enligt WLTP-normen. Kör man enbart i stadstrafik är WLTP-noteringen 528 km, för det är ju så att elbilar i motsats till förbränningsmotorbilar har lägre förbrukning i stadstrafik.
I vårt första förbrukningstest på 200 km, som till största delen sker på kuperade och slingrande landsvägar, kommer vi nära det resultatet. Vi registrerar en förbrukning på 20 kWh/100 km och en maximal räckvidd på 405 km. Temperaturen ligger på runt 17 grader vilket är bra för en elbil.
När vi kör motorväg i 100–110 km/h, med temperaturer på 10–15 grader, ökar strömförbrukningen till 23–25 kWh/100 km. Den maximala räckvidden sjunker alltså till 350–320 km.
Vi kör tre snabbladdningstester med varierande resultat. Enligt databladet är max laddeffekt 110 kW.
Det bästa görs på en 225 kW supercharger. Där börjar vi med 20 procents batteriladdning och bilen matar i sig en effekt av 102 kW till 60 procent, innan laddhastigheten sjunker till 85 kW, mellan 60 och 85 procent.
Från 85 procent till vi slutar på 95 procent, ligger den på 48 kW. Gemensamt för alla tre snabbladdningssessionerna är att det tar ganska lång tid för bilen att börja ladda ordentligt, från cirka två till tre minuter innan saker och ting sätter fart. Totalt snabbladdar BYD Tang ungefär som suvkonkurrenterna i klassen. När det gäller AC-laddning är tvåfasladdning och 7 kW en liten besvikelse.
Förbrukningen ligger på en nivå som Mercedes EQC och Audi e-tron, vilket är mer än för bilar som VW ID.4 GTX och Tesla Model Y.
Den första provkörningen ger mersmak. Man får en riktigt rymlig och lyxig elbil till ett i sammanhanget bra pris. Har du en stor familj är den lockande. Vissa detaljer borde vara bättre och elbilstekniskt ligger den inte i framkant. Tang är BYD:s första inbrytning i Europa och inget att skratta åt. Den verkligt intressanta frågan är hur starkt varumärke BYD har lyckats bygga om fem år. Vi gissar att det finns rätt expansiva drömmar.
Den kinesiska invasionen i Europa! |
||||||
Försäljningssiffrorna kommer från EV-volumes, som också har gjort en prognos för 2021, 2022 och 2023. Som synes lär märken som vi knappt känner igen namnen på och än mindre har en aning om var bilarna byggs eller företagens historia ta för sig ordentligt på den europeiska marknaden. Om de kinesiska tillverkarna lyckas mycket bättre med att ta fram prisvärda elbilar med modern teknik än de etablerade märkena kan volymerna bli ännu större. Det var inte många år sedan kinesiska företag fick dra sig tillbaka med svansen mellan benen efter försök att sälja bilar med usel säkerhet och låg kvalitet i Europa. Tiderna ändras snabbt. Med tanke på att det kommer att säjas drygt tre miljoner elbilar på den kinesiska marknaden i år, är Europa en droppe i havet – som dock kan ha ett stort symbolvärde. |
|
||
EU säljer många fler bilar till Kina, än tvärtom. Totalt exporterades det 5,8 miljoner bilar från Europa i fjol, till ett värde av 76,3 miljarder euro. Siffrorna kommer från ACEA, den europeiska bilindustrins organisation. |