Tjänstebil med automatlåda

Fler än sex av tio tjänstebilister värderar automatlåda mycket högt. Det visar en läsarundersökning gjord av auto motor & sport under 2014. Anledningen är att tjänstebilister ofta kör många tusen mil om året och då är det bekvämt att slippa växla. Dessutom vill företagen och leasingbolagen maximera restvärdet på bilen och då blir automatlåda viktigt.

En automatlåda är inte bättre än dess programmering: om ingenjörerna har gjort ett bra jobb med mjukvaran i automatlådan kan den vara både bekväm och sportig. Priset för en automatlåda varierar förstås mellan olika biltillverkare men generellt kostar tillägget för automatlåda mellan 10.000 och 25.000 kronor.

En del biltillverkare har också flera automatlådor att välja på. Ett exempel är BMW som har en "vanlig" automatlåda och en så kallad sportautomatlåda med annorlunda programmering.

Det finns olika typer av automatlådor i tjänstebilar.

Automatlåda med momentomvandlare

Den vanligaste typen av automatlåda har en så kallad momentomvandlare och kallas ibland för "konventionell" automatlåda. Men trots namnet kan den här typen av automatlådor vara toppmoderna. Det är extremt viktigt för biltillverkarna att sänka utsläppen och då duger det inte med törstiga automatlådor som slukar bränsle.

Automatlådor med momentomvandlare brukar ofta vara bekväma även i kökörning och en del av dem är tillräckligt snabba även för sportig körning. Vissa har ett särskilt sportläge eller till och med ett manuellt läge, men här brukar växlingarna ibland ta lite längre tid än med andra växellådor.

Många nya bilar har sju, åtta eller till och med nio växlar. Fler steg innebär att motorn oftare kan ligga på lågt varvtal vilket sänker förbrukningen men fler steg innebär samtidigt att växellådan blir tyngre och mer komplex.

Steglös automatlåda

Det är inte så vanligt längre med steglösa automatlådor men de finns fortfarande kvar, bland annat i Toyota Prius. En steglös automatlåda har, som namnet antyder, inga växlar och beter sig lite annorlunda jämfört med andra automatiska växellådor.

När föraren gasar gör växellådan så att motorn "parkerar" sig på det varvtal där den ger mest kraft, till exempel 3.500 r/min. Sedan håller sig motorn där tills bilen har nått önskad hastighet. Det här tycker många känns underligt men oftast är det en vanesak.

Nackdelen med steglösa automatlådor, eller CVT-lådor som de också kallas, är att de oftast inte bjuder på någon direkt körkänsla. Växellådan fungerar som ett filter mellan gaspedalen och motorn vilket innebär att körglädjen blir lidande. En del biltillverkare har löst detta med att lägga in virtuella steg men det fungerar inte alltid så bra.

Fördelen är istället att steglösa automatlådor oftast är enormt mjuka att köra lugnt med. I kökörning fungerar de mycket bra med mjukt och lugnt ingrepp utan ryck.

Om CVT-lådan är ett bra val beror alltså på hur du kör.

Dubbelkopplingslåda

Volkswagen och en del andra tyska biltillverkare har satsat stort på så kallade dubbelkopplingslådor, eller DSG som växellådan heter på Volkswagenspråk, och många andra biltillverkare har hakat på.

En dubbelkopplingslåda har två kopplingar. När föraren exempelvis kör på tvåans växel ligger treans växel redan i, men med den andra kopplingen nedtryckt. När det sedan är dags att växla upp behöver växellådan bara byta koppling, inte växel.

Fördelen är ofta mycket snabba och nästan helt omärkbara växlingar vilket ger en direkt körkänsla. Nackdelen är att växellådorna är växellådorna ibland kan uppfattas som något ryckiga i kökörning och det finns också vissa frågetecken kring hållbarheten och kvaliteten på dubbelkopplingslådorna.

Robotiserad manuell växellåda

En så kallad "robotlåda" är i princip en manuell växellåda med en automatisk koppling. Den används framför allt eftersom den inte ökar förbrukningen speciellt mycket jämfört med en manuell växellåda.

Nackdelen är att den robotiserade kopplingen ofta gör körningen väldigt ryckig – vid varje växling känns det som att bilen tappar kraft och det blir ett långt uppehåll i accelerationen. Det blir bättre om föraren lyfter på gasen när bilen växlar och sedan gasar på igen, men det innebär alltså att föraren måste anpassa sitt körsätt efter automatlådan och i princip hantera den som en manuell låda, där ju föraren lyfter på gasen vid växling.

Mjukvaran i "robotlådorna" har blivit bättre och vissa biltillverkare använder dessutom automatlådorna i hybridbilar där elmotorn kan ge en tillfällig "push" just där växlingen annars skulle ha inneburit att bilen tappat fart. Det fungerar inte alltid så bra i verkligheten.

Vid aktiv körning känns robotiserade automatlådor i personbilar ofta långsamma och ganska "korkade" och i körkörning är de alltså ryckiga. Om du kan tänka dig att anpassa ditt körsätt kan de dock vara riktigt snåla.