Däcktest: 18 nordiska vinterdäck – dubbdäck och friktionsdäck

Premium Vi testar 18 vinterdäck av nordisk typ samt två kontinentala.

Däcktest: 18 nordiska vinterdäck – dubbdäck och friktionsdäck

Valet av vinterdäck handlar om säkerhet. Om du ska ha dubbdäck eller dubbfria friktionsdäck handlar om lokala körförhållanden och väderlek. Båda däcktyperna har starka och svaga sidor. Och hur fungerar kontinentala vinterdäck? Vi testar 18 vinterdäck av nordisk typ samt två kontinentala. 

Däcken som är med i testet

Dubbfria friktionsdäck Dubbdäck
 Bridgestone Blizzak WS80  Bridgestone Noranza 001
 Continental Contiviking-Contact 6  Continental IceContact 2
 Goodyear Ultragrip 9  Goodyear Ultra Grip Ice Arctic
 Goodyear Ultragrip Ice 2  Hankook Winter I*pike RS
 Hankook Winter I*cept IZ  Michelin X-Ice North 3
 Michelin X-Ice 3  Nankang SW80
 Nankang Ice Activa  Nokian Hakkapeliitta 9
 Nokian Hakkapeliitta R2  Pirelli Winter Ice Zero
 Nokian WR D4  
 Pirelli Ice Zero FR  

Fyra svarta gummiringar. En del bilägare är mycket intresserade, nästan passionerat noggranna med däckvalet, medan andra knappt ens kollar lufttrycket, och vet i stort sett noll om däcken bilen rullar på. Men när det gäller vinterdäck är i alla fall nordiska bilister lite mer vakna. Vid vinterföre vill de flesta av oss ha bra grepp på is, god framkomlighet i snö och modd, bra styregenskaper på våt vägbana och sist men inte minst bra bromsegenskaper på alla typer av underlag.

En sak är säker: det finns inte ett enda sommardäck eller "åretruntdäck" som uppfyller alla de kraven. Därför är det lagkrav på vinterdäck som passar vinterförhållanden mellan 1 december och 31 mars om det är vinterväglag (det är dessutom tillåtet att använda dubbdäck mellan 1 oktober och 15 april).

Vår testanläggning ligger i Ivalo, långt uppe i kalla finska Lappland. Det ger jämna körförhållanden som är helt nödvändiga för att få jämförbara resultat.

Det är betydligt mer krävande att köra bil vintertid då väggrepp och framkomlighet försämras av is, snö och modd. Att montera vinterdäck är en självklarhet (för de flesta) men vilket däck ska man välja?

Det nordiska kalla klimatet ställer helt andra krav på däck än i centrala Europa. Därför har däcktillverkarna utvecklat speciella vinterdäck som klarar våra vinterväglag. De betecknas "nordiska vinterdäck" och skiljer sig från de så kallade "kontinentala vinterdäcken" bland annat genom att de förstnämnda har skarpare skuldror (övergången mellan däcksidan och slitbanan) för att bita bättre på is och snö.

Gummiblandningen i nordiska vinterdäck är också speciellt framtagen för att däcket ska behålla sin smidighet även vid mycket kallt väder. Ett sommardäcks gummiblandning gör det hårt som en hockeypuck vid kall väderlek och med ungefär samma väggrepp.

Vinterdäck av nordisk typ används i länder som Sverige, Norge, Finland, Kanada och de norra delarna av Japan. Förutom det mjukare gummit är mönstren utformade för att greppa snö och is bättre, vare sig det är dubbat eller dubbfritt. Många små skåror, så kallad sajpning, gör att mönstrets "klackar" hugger tag i underlaget.

Kontinentala däck av CE-typ har oftast mjukt rundade skuldror, gummiblandningar som passar för våt vägbana och mildare klimat samt tätare mönster eftersom de i regel körs i högre hastigheter än i Norden. Därmed använder däcktillverkarna mer av sommardäckets egenskaper för dessa "vinterdäck". Däckutveckling handlar om att balansera de egenskaper och väglag däcket är avsett för. Är det därför troligt att ett vinterdäck som ska ha goda köregenskaper i hög fart på autobahn även ger maximalt väggrepp på snötäckta fjällvägar? Knappast!

Väggrepp på snö och is mäts och utvärderas på två olika banor där alla kördata registreras. Som tillägg körs bilen även med tanke på att få fram hur bra däcket beter sig under normala körförhållanden. Vill det understyra (bilen går rakt fram) om däcket tappar greppet i svängen eller bryter bakända ut i en sladd (överstyr)?

Bilägandet är dyrt och med jämna mellanrum behöver man nya däck. Många bilägare har noterat att man kan beställa de kontinentala däcken från de centraleuropeiska länderna eller köpa dem hos däckverkstäder som importerar dem.

Prisskillnaderna mellan de kontinentala och nordiska vinterdäck kan vara stora. Och så länge man väljer ett känt märke är man väl på den säkra sidan – eller? Nej, så är det inte och därför är testerna av vinterdäck så viktiga.

I de södra delarna av landet, med snöfattiga vintrar och mest mild väderlek, menar en del att däck som är optimala för våta vägegenskaper är ett bättre val än utpräglat nordiska vinterdäck vars sidogrepp på is och maximal bromsförmåga i snö är de viktigaste egenskaperna.

I våra däcktester, som genomförs i finska Lappland, med svenska, norska och finska förare bakom ratten, kör vi i flera olika väglag och upprepade gånger för att bilda oss en uppfattning om däckens olika egenskaper. Vi lägger stor vikt vid identiska körförhållanden så att det inte ska råda något tvivel om att de skillnader vi noterar beror på däcken och inte vid de yttre förhållandena.

Men däcken körs även under tidig vår under förhållanden som motsvarar övergångssäsongerna vår och höst. Då granskar vi egenskaperna på torr och våt vägbana. I årets test har vi även tagit med två kontinentala (CE) vinterdäck för att se hur de klarar sig i vårt klimat.

När 18 däckuppsättningar ska testas blir det många hjulbyten. Regelbundet körs det extrarundor för att sålla bort eventuella avvikelser och missar.

Vi har valt ut sju av marknadens mest förekommande vinterdäcksfabrikat i dimension 205/55 R 16. Testbilarna har varit tre olika VW Golf – som alla är typgodkända med samma fälgstorlekar och däckdimensioner. Genom att testa både de dubbade och dubbfria varianterna från varje tillverkare kom vi upp i 14 däck.

Men för att kunna visa skillnaderna mellan ett "premiumdäck" och ett rimligt vinterdäck från en kinesisk tillverkare omfattar testet även ett sådant dubbat dubbdäck, och ett dubbfritt. Alla däck är av nordisk typ speciellt utvecklade för vårt klimat. Som tillägg har vi, som redan nämnts, tagit med två CE dubbfria vinterdäck av kontinental typ för att utröna hur bra de är vid en direkt jämförelse med vinterdäck av nordisk typ. Därmed innehåller testet inte mindre än 18 olika vinterdäck.

Förutom testerna på snö och is körs även vinterdäcken på torr och våt asfalt. Egenskaperna på våt asfalt är mycket viktiga för vinterdäck, eftersom det är ett underlag som man ofta upplever vintertid.

Resultatet presenteras i de olika tabellerna. Vid en första anblick kan det se ut som om skillnaderna är små. Några centimeters skillnad i bromssträcka, en sekund snabbare runt en bana, lite mindre rullmotstånd eller något lägre bränsleförbrukning spelar roll bara för de närmast sörjande, kanske du tänker. Nej, långt därifrån! En halvmeter kortare bromssträcka på is i 25 km/h (som i vårt test) växer till tiotals meter när hastigheten ökas till 100 km/h.

Några sekunders skillnad i varvtid visar också skillnaden för hur ett däck uppför sig på krokiga vintervägar under svåra förhållanden. Och det är kanske just på detta område som de största skillnaderna finns.

Vilka egenskaper är det som är viktiga för dig? Några av de nordiska vinterdäcken har utpräglat goda egenskaper på is medan andra visar sin bästa sida på våt asfalt. Därmed blir däckvalet en fråga om lokala körförhållanden och klimatet i närmiljön, givet att du inte behöver resa över hela vårt avlånga land. Läs de olika tabellerna noga för att bilda dig en uppfattning om däckens styrkor och svagheter.

Alla förarna i testet har många års erfarenhet av avancerad bilkörning och är kapabla att värdera väggrepp, balans, styrning och effektivitet. Det är utan tvekan så att de olika däcken har stora dynamiska skillnader. Man kan tycka att dubbdäck och dubbfria däck från samma tillverkare skulle ha samma egenskaper men det är stora skillnader i körupplevelsen av dem.

Vi har tillbringat veckor i bitande kyla långt uppe i norr, kört miltals på våt vägbana i vårtemperaturer, ställt krävande frågor till varandra och noggrant jämfört våra mätvärden och noteringar. Vi har upplevt alla skillnaderna och korat våra vinnare – och förlorare – bland de 18 däcken.

Däcken är Bridgestone Blizzak WS80, Continental Contiviking-Contact 6, Goodyear Ultragrip 9, Goodyear Ultragrip Ice 2, Hankook Winter I-cept IZ, Michelin X-Ice , Nankang Ice Activa, Nokian Hakkapeliitta R2, Nokian WR D4, Pirelli Ice Zero FR, Bridgestone Noranza 001, Continental IceContact 2, Goodyear Ultra Grip Ice Arctic, Hankook Winter I-pike RS, Michelin X-Ice North 3, Nankang SW80, Nokian Hakkapeliitta 9 och Pirelli Winter Ice Zero.

Så här testar vi vinterdäcken

BROMSNING

Däckets bromsavstånd mäts på is, snö, våt asfalt och torr asfalt. Testerna utförs i temperaturer från -10 grader till +8 grader. Olika testbanor och -anläggningar har använts för att utföra olika bromstest. Bromsprov på is genomförs i en specialbyggd inomhushall med full kontroll över temperatur och fuktighet, medan bromsning på snö, våt asfalt och torr asfalt har utförts på olika utomhusbanor. Alla däck testas inom ett mycket kort tidsintervall under de olika testdagarna för att uppnå samma testförhållanden för alla däck. För att bilens ABS-system inte ska påverka resultaten på is korrigeras bromsdata till 5 km/h = stillastående bil.

ACCELERATION

Däckets förmåga att ge bilen acceleration mäts i samma testanläggningar som bromstesterna. Speciellt acceleration på is kräver en särskild anläggning där alla yttre osäkerhetsfaktorer tas bort. För att säkerställa jämförbara resultat korrigeras accelerationsdata så att den mäts från 5 km/tim.

VÄGGREPP SAMMANLAGT

Bilen körs på fastlagda banor där underlaget består av blankis eller snö. Här mäter vi varvtiderna upprepade gånger för att få ett resultat som visar däckets verkliga väggrepp. Under den här delen av testet värderar vi däckets förmåga att styra, behålla greppet i sidled, bromsa och accelerera. Här värderas även däckets uppförande i fråga om överstyrning och understyrning, hur snabbt detta går och hur lätt det är att återfå väggreppet (häva sladden). Detta visas i en egen tabell.

KÖREGENSKAPER

Däckets dynamiska egenskaper testas objektivt av två olika förare genom att mäta bilens varvtider på olika banor där underlaget är is, snö och våt asfalt. Utformningen av banorna sätter däckens förmåga till acceleration, inbromsning och sidgrepp på prov. Det körs ett antal varv där de tre bästa varvtiderna används för att beräkna genomsnittstiden och därigenom placering och poäng. Vid körning på våt vägbana är det varvtiden, greppet och körupplevelsen som samlat ger poängsumman i tabellen.

KÖRUPPLEVELSE

Vi menar att en värdering av ett däcks körupplevelse är viktig information. Vissa däck bibehåller sitt grepp länge för att plötsligt gå över i över- eller understyrning, medan andra däck har en jämn och kontrollerbar övergång från grepp till sladd. Ett däck som kommunicerar bra med föraren (visar vart det är på väg tydligt) gör det lättare att styra emot och häva en begynnande sladd innan det blir en farlig situation. Skillnaderna på det här området är överraskande stora.

RULLMOTSTÅND

Ökade krav på sänkta utsläpp och miljöpåverkan av bilen har satt fokus på däckets rullmotstånd. Utmaningen ligger i att hitta den optimala mixen av gummiblandning och mönster för att uppnå högsta möjliga väggrepp och säkerhet i förhållande till så lågt rullmotstånd som möjligt. Alla däck mäts på samma sätt och alla resultat är direkt jämförbara. Studera tabellerna och jämför resultaten för rullmotstånd. Lägg märke till hur ofta det finns ett sammanhang mellan däckets vikt och dess rullmotstånd.

BRÄNSLEEKONOMI

Det finns ett klart sammanhang mellan rullmotstånd och bränsleförbrukning. Skillnaden mellan det dubbdäck som rullar lättast och det som går tyngst är hela 42 procent. För de dubbfria däcken är motsvarande skillnad 24 procent. Ur miljösynpunkt är det givetvis bra med lägsta möjliga rullmotstånd men vill du välja ett däck med dåliga bromsegenskaper för att spara lite bränsle? Finns det några däckfabrikat som klarar att balansera de två kraven mellan säkerhet och miljö/ekonomi bättre än andra? I tabellen finns svaren.

Både dubbdäck och dubbfria, nordiska vinterdäck har bra grepp på snö. Det har även de flesta kontinentala, dubbfria däck om än i något mindre grad. De stora skillnaderna finner man på is, där är de nordiska däcken överlägsna.