Tidsaxel: Så föds en bilmodell – år för år

Premium Så skapades nya Volvo XC90. Följ resan från några skisser på digitala papper fram till den färdiga bilen. Resan är lång och många viktiga beslut ska tas – sådana som avgör om bilen blir en flopp eller succé!
Vi följer Volvos arbete från insidan i ett unikt samarbete där alla "hemligheter" visas upp. Så här går det till – på riktigt.

Tidsaxel: Så föds en bilmodell – år för år

DSN 0. Digital surface Model. Definitiv designlinje måste inte vara vald. Lermodell görs – som skannas för att kunna jobba digitalt.

STEG 1: PROGRAM STRATEGY INTENT

Det finns ett behov av en bilmodell som ska passa i bilmärkets portfölj. Vilken karaktär ska den ha? Vilket tekniskt innehåll? Kostnadsnivå? Vad gör konkurrenterna? Här genomförs en stor omvärldsanalys och i detta fall med en ny XC90 var det inte bara en ersättare som skulle fram, utan tekniskt sett en helt ny produkt i ett högre prissegment. Vad ska vara modellens USP, Unique Selling Point? Hundratals spännande möten!

Hundratals idéskisser görs för att hitta rätt form. Man skissar på digitala "papper" och lyfter in däck och annat med datorhjälp.

Design försöker hitta en karaktär som man kan börja jobba med. Det här sker före den officiella projektstarten.

Mycket lek är viktigt, kanske hittar man något unikt om man skissar på en mindre och kaxigare modell?

STEG 2: PROGRAM TECHNOLOGY REQUEST

Vilken teknik ska finnas i bilen, hur påverkar det projektet? Stora och extremt viktiga frågor. Tekniknivån påverkar bilens design och packning. Teknikgänget ligger många år framåt i sina planer och bilen ska ha plats för eventuella uppdateringar när det gäller tekniknivå. På bilden nedan ser vi hur packningen av teknik och passagerare påverkar XC90:s grundformer.

Avståndet som design fått slåss för – från hjulcentrum till front. Måttet till pedalställ är också fryst. Passagerarnas sittpositioner ger mycket av bilens dimensioner.

 DSM 1. Parallellt tas lermodeller och digitala modeller fram. Alla avdelningar jobbar med digitala modeller. Får gångjärnen plats? Etc.

Digitala bilder är mycket viktiga under processen. Bilderna visas på en sju meter bred vägg med mycket bra upplösning. Hela företaget jobbar med samma digitala version, en förändring från en avdelning kan påverka väldigt många!

DSM 2. Inför varje DSM-släpp kommer teknisk information som ska in i projektet.

STEG 3: PROGRAM STRATEGY FINALIZED

Här griper designavdelningen in på riktigt. Man startar inte från ett vitt papper. Här packas bilen med den teknik som ska in, drivlinan placeras, säkerhetsavdelningen kommer med krav och hur ska människorna sitta i bilen? SRP: Seat reference Point – sitter man lågt eller högt, sportigt eller som i en van? Hur står bilen på marken, vilken markfrigång? Alla delar påverkar varandra som avgasrör, drivaxlar och så vidare.

Varje lermodell kostar minst 100 000 kronor att göra och tar tre veckor. De folieras för att se verkliga ut. Ett stort hantverk.

STEG 4: PROJECT START, MAJ 2011

Full fart i maskin! Designavdelningen kopplas ihop med alla andra avdelningar i projektet. Utseendet mognar och förhoppningsvis har man i detta stadium valt ut vilken modell som gäller.  Affärsprojektledaren leder ett team som håller samman drivlina, el, byggnation, säkerhet, interiör, design, fabrik. Alla måste vara med på spåret.

DSM 3. Här fräser man upp en lermodell och jobbar mycket med lera. Flyttar linjer, vinkar, stolpar.

Modeller görs parallellt i lera och digitalt, alla avdelningar tar del av uppdateringar så att man jobbar i samma "verklighet".

En tidig bild av ett R-designförslag. Alla olika varianter måste formges, i detta fall med ändringar på luftintag och grill.

Olika utrustningsvarianter har olika utseende. Många smådetaljer måste designas om för att klara tekniska krav.

Det görs många prototyper av lampor. Funktion och estetik samt kostnad och produktion – alla delar av företaget säger sitt.

DSM 4. Krocktester innan bilen är klar. En virtuell fabrik görs så att arbetsställningarna är rätt och bilen får plats på bandet.

Riktiga modeller tillverkas för att verifiera olika ytor, glipor, luftintag och så vidare.

DSM 5. Ambitionen är att designen ska vara fryst.

STEG 5: PROJECT CONFIRMATION

Nu ska bilen i stora drag vara klar. Det som återstår är finliret, justeringar kan fortfarande göras men det måste finnas mycket goda skäl. Om man exempelvis drar ner fronten en centimeter kan det få följdverkningar hela vägen bak och även för utrymmen, aerodynamik och teknikpackning. Vid Aperence Aproval 1, AA1 byggs den sista lerbilen, det mesta görs digitalt. Här tas också en plastbil fram, som man kan sitta i.

Den färdiga plastbilen som är så nära det färdiga produktionsutseendet används bland annat i promotionmaterial. Förr i tiden hade man tid att fotografera föreseriebilar i miljöer världen över, nu sparar man in på den tiden och gör digitala bilder.

AA1 Appearance approval 1. Finjusteringar kan göras, om man har starka skäl. Här byggs den sista lermodellen.

STEG 6: PRODUCT APPROVAL/FINAL DIGITAL JUDGEMENT

Konstruktion och design jobbar mycket intensivt för att bli överens.  I detta stadium avslutar design sitt jobb, det är upp till produktion att bygga bilen, verktyg beställs  och alla praktiska detaljer ska lösas. Utmaningar som hur delar  av inredningen monteras ihop med varandra ska lösas. Ändrar sig en yta sprider sig problemen.

AA2. Konstruktionsavdelningen bygger plastbil. Produktionsstarten är klar, delar beställs från underleverantörer.

En solid kompositmodell, mycket nära färdig bil. Här studeras reflexer och detaljer. Detta är underlaget till verktygsmakarna.