Vi läser om konceptbilar som saknar pedaler och ratt, ser bilder på kupéer som har plats för säng och drinkbord. Är detta en utopi? Eller kommer vi verkligen att sluta köra bil i framtiden? Och vågar man lägga sitt liv i en robots händer?
Just säkerheten är ett av de främsta argumenten för självkörande fordon. Årligen dör cirka 1,2 miljoner människor i världen i trafikolyckor, det är ett människoliv var tjugofemte sekund.
Vi kör rattfulla, glömmer bort att blinka och distraheras av mobiler och annat. Människor är inte så bra chaufförer alla gånger, men vi har förståelse för om en nybörjare gör fel i trafiken. Det är ju ”mänskligt att fela”. Men hur är det med acceptansen för en självkörande bil som gör fel? För även de kommer begå misstag, däremot kommer en självkörande bil aldrig att ta droger, köra för fort eller somna bakom ratten.
Att få människor att acceptera den nya tekniken är en av de största utmaningarna för framtidens teknik. Men å andra sidan är det inte första gången vi står inför ett teknikskifte. På 1800-talet när tåget kom var människor rädda för att deras själ skulle bli kvar på stationen. Man hade aldrig färdats så snabbt förut.
Och som med alla förändringar sker de inte över en natt. Faktum är att vi redan idag har överlåtit mycket av körningen till datorer. För inte är det väl någon som ifrågasätter system som ABS och ESP idag? De flesta av oss märker inte ens när de griper in. Och hur skönt är det inte med farthållare vid långkörningar?
Även om gemene man inte har märkt av utvecklingen går den i en rasande takt. Flera biltillverkare har lovat att lansera självkörande fordon till år 2021.
VAD FINNS PÅ MARKNADEN?
Om vi pratar om personbilar så finns det förarstödsystem som gasar, bromsar och svänger hos tillverkare som Tesla, Mercedes, Volvo, BMW och Audi för att nämna några. De kombinerar adaptiv farthållare med filhållningsassistans. Tillsammans med farthållaren kan de dessutom stanna och starta själva i säg en kösituation.
Audi, Mercedes och Tesla kan byta fil när man använder blinkers. Men det rör sig alltså fortfarande om ”händerna på ratten-” och ”ögonen på vägen-system” som fungerar när filmarkeringarna är tydliga, vädret tillåter och vid kö- och motorvägskörning. Gemensamt för alla dessa system är att det fortfarande är du som är ytterst ansvarig för bilens framfart. Du måste alltså vara beredd att gripa in när som helst.
VAD SÄGER SVENSK LAGSTIFTNING?
Teknikutvecklingen ligger långt före lagstiftningen. Den svenska lagen härstammar från Wienkonventionen, från en tid då vi körde häst och vagn (någon var tvungen att hålla i tömmarna) och säger att det måste finnas en person bakom ratten i eller utanför fordonet. I dagsläget krävs tillstånd från Transportstyrelsen för att genomföra tester med självkörande fordon. Det kommer att ligga på regeringen i höst att fatta beslut kring de lagändringar som behövs för att självkörande bilar ska bli lagliga.
Det som däremot skiljer dagens system åt är programmeringen. Tesla är ett bra exempel på hur man kan tänka nytt. När de lanserade sina bilar utmanade de inte bara marknaden för elbilar utan lade även ribban för självkörning. Deras ”autopilot” var mer självkörande än konkurrenternas.
I Tesla gick det att släppa ratten under mycket längre tid innan bilen sade ifrån än hos andra märken och bilarna kunde hantera fler trafiksituationer än andra, man var mer vågade i sin programmering helt enkelt. Tesla hyllades.
På Youtube kunde man se filmer när förare hoppade över till baksätet för att låta bilen köra själv. De hade tilltro till bilens förmåga att hantera trafiken. Så här i efterhand kan man tycka att Tesla skyndade för fort eftersom deras ”autopilot” hade ett missvisande namn och vaggade in förarna i en falsk trygghet eftersom tekniken inte var hundraprocentig ännu.
När de första dödsolyckorna inträffade var kritiken massiv. Självkörande bilar tappade i förtroende. Men det var egentligen aldrig tal om fullt självkörande bilar.
Idag har Tesla programmerat om sin mjukvara så att man bättre förstår att det rör sig om förarhjälp. Men på sin hemsida skriver de klart och tydligt att deras bilar är redo för självkörning på nivå fyra så fort lagen tillåter. Det krävs bara en mjuvaruuppdatering.
Andra tillverkare har valt en försiktigare programmering. Det dröjer inte lång tid, från det att du tagit händerna från ratten i en Volvo till det att bilen plingar och påkallar din uppmärksamhet, för att man som förare inte ska ägna sig åt annat vid ratten.
Men varför har vi sådana system kan man undra? Det är så här utveckling går till. Gradvisa förändringar ger både användare och tillverkare en chans att bekanta sig med den nya tekniken. Det sista man vill är att ge tekniken dåligt rykte. Men å andra sidan behöver en självkörande bil inte vara perfekt, det räcker bara med att den är bättre än oss människor på att köra bil.
ANSÖKNINGAR INKOMNA TILL TRANSPORTSTYRELSEN
GRÖNT LJUS
• Nobina technology AB har haft ett tillstånd att köra med ett fordon som heter EasyMile i Kista utanför Stockholm. Och har nu sökt en utökning.
• Amobility AB har ett tillstånd att köra med Navya Arma vid Chalmers i Göteborg.
• Volvo Cars fick grönt ljus att testa självkörande bilar i september.
ANSÖKNINGAR UNDER BEHANDLING
• Zenuity har en ansökan där de vill köra med Volvos bilar.
• Volvo Trucks har två ansökningar. En med sopbil i Göteborg och en med råvarutransport i Boliden, den senare är mest aktuell.
• Einride har en ansökan där de vill köra transporter mellan två godsanläggningar.
• Scania har en ansökan där de vill testa platooning och andra autonoma funktioner.
SVENSKA STATEN VILL TILLÅTA TEKNIKEN
Sveriges regering har gjort en statlig offentlig utredning (SOU), om självkörande fordon för att ge politiker underlag att fatta nödvändiga beslut för framtiden. Utredningens slutsats är att det krävs lagändringar för att vi ska kunna utveckla och använda självkörande fordon på vägarna. Enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth är samtliga riksdagspartier eniga om att Sverige, med en stor inhemsk bilindustri och stor andel teknikföretag, bör vara ett föregångsland på detta område.
SPÅRVAGNSPROBLEMET
Spårvagnsproblemet är ett moraliskt tankeexpriment. En spårvagn rusar fram på spåret. Längre fram på rälsen ligger fem människor fastbundna som kommer att bli påkörda. Men om du drar i växeln kan du rädda dem genom att byta spår. På det andra spåret ligger emellertid en annan människa som kommer att bli påkörd. Vad gör du?
a) Ingenting och kör på fem människor.
b) Drar i växeln och räddar fem människor genom att en får sätta livet till.
En människa hinner knappast göra denna kalkylen i en nödsituation men diskussionen är intressant ur ett etiskt perspektiv och särskilt när man funderar över hur man ska programmera självkörande fordon. Att en liknande trafiksituation uppstår är knappast troligt och det är svårt att programmera för hur en bil ska agera i varje enskilt fall. Även självkörande fordon kommer att hamna i svåra trafiksituationer. En intressant fråga är om bilen ska prioritera att rädda passagerna i bilen eller människor i bilens omgivning.
Man kan tänka sig att det växer fram en internationell standardisering för hur bilar ska programmeras och att varje tillverkare sedan får bestämma själv inom vissa ramar. Men vem skulle köpa en bil som offrar passagerarna till förmån för omgivningen?
FRIVILLIGA PASSAGERARE SÖKES
Nyligen öppnade Waymo upp för att åka med deras självkörande bilar i utbyte mot information.
Waymo har utrustat Chrysler Pacifica-mpver med sin mjukvara och hårdvara. Pilotprojektet pågår i Phoenix, Arizona som är en perfekt stad för tester tack vare sitt varma och soliga klimat och sin infrastruktur. Passagerarna åker gratis inom vissa tillåtna områden under testperioden.
Waymo räknar med att kunna lansera sin service för betalande kunder senare i år, de ägs av Googles dotterbolag Alphabet och är det företag som hållit på längst. Waymobilarna är fyra gånger bättre än människan i stadstrafik och två gånger bättre vid landsvägskörning.
TEKNIKEN I EN SJÄLVKÖRANDE BIL
SVENSKA TEKNIKFÖRETAG I URVAL
Zenuity – Utvecklar mjukvaran, ”hjärnan”, som styr bilen och systemen.
Ägs av Volvo och Veoneer som är en del av Autoliv.
Veoneer – Utvecklar aktiva säkerhetssystem, som dem vi ser på bilden nedan.
En avknoppning från Autoliv.
Autoliv – Ett teknikföretag från Vårgårda som är världsledande inom passiv säkerhet,
de levererar bland annat krockkuddar, säkerhetsbälten och rattar till fordonsindustrin.
Einride – Svensk startup som utvecklar förarlösa lastbilar.
Nira – Bekämpar halka med hjälp av att bilar kommunicerar med varandra och berättar var det är halt. På så sätt kan halkbekämpning skickas ut på rätt plats, vid rätt tillfälle.