Test: Så bra är bilarnas strålkastare – LED mot halogen

Premium Så här års vill du inte famla i mörker. Men du behöver inte välja en dyr lyxbil för att få bra ljus. Även överkomliga LED- och halogenstrålkastare bevisar sin strålkraft i vårt stora ljustest.

Test: Så bra är bilarnas strålkastare – LED mot halogen

Bilarna i testet

  • Volvo XC60 (full-LED)
  • DS 7 Crossback (full-LED)
  • Citroën C3 (halogen)
  • Dacia Duster (halogen)
  • Volkswagen Polo (enkel-LED)
  • Mazda CX-3 (enkel-LED)
  • BMW 7-serie (adaptiva strålkastare)
  • Mercedes-Maybach S-klass (adaptiva strålkastare)
  • Audi A8 (adaptiva strålkastare)

Bra billjus är viktigt och inte bara på vintern. De senaste årens trend är att LED-ljus ersätter xenonlamporna. Med fler ljusdioder och intelligent styrelektronik blir LED-strålkastarna allt mer flexibla.

I de dyrare bilklasserna finns redan laserstrålkastare och högupplöst projektorteknik som gör ljuset ännu bättre. Teknikläget analyserar vi i det här stora ljustestet med nio bilar i olika prisklasser.

Klockan halv två på natten strålar auto motor & sport-loggan på asfalten bakom Mercedes-tribunen på Hockenheim Ring. Dragbilden för vårt stora ljustest 2018 är fixad. Ni kanske tror den är photoshoppad? Då har ni fel för projektionen är möjlig att göra med den senaste projektorteknologin inom billjus – från en Mercedes Maybach S-klass. Den markerar den nuvarande höjdpunkten för framstegen inom ljusområdet som inleddes med ljusdioder för några år sedan.

Som ni kanske vet erbjuder LED många fördelar. Strålkastarna tar mindre plats än xenonljus och ger bildesignern större frihet. Dessutom är ljusdioder billigare att producera, mer energieffektiva och med en livslängd på 10.000 timmar underhållsfri drifttid mycket uthålliga.

Men trots det erbjuds och köps de alla flesta bilmodellerna fortfarande med halogenstrålkastare, i synnerhet i basversionerna.

Halogen inte nödvändigtvis dåligt

Klassiska strålkastare måste inte nödvändigtvis vara dåliga. Det bevisar Dacia Duster i vårt test. De stora reflektorytorna och de högt placerade lamporna ger bra belysning av vägbanan.

Att de två faktorerna är viktiga för halogenljus bevisas av Citroën C3 i vårt test. Dess kompakta strålkastare är mycket lågt placerade och ger inte bara en svag ljuskägla utan bländar även andra trafikanter. Dessutom är bilens glödlampor inte i närheten av livslängden, ljusstyrkan och räckvidden hos ljusdioderna.

Redan enklare LED-strålkastare som erbjuds till VW Polo och Mazda CX-3 är bokstavligen ljus i mörkret med dagsljuslik färg på 5.500 Kelvin. Den mjukvarustyrda ljuskäglan påverkar mer än den låga monteringen. Medan Volkswagens ljuskägla upplevs ganska stel är Mazdans i ständig rörelse. Om det uppfattas positivt eller störande är upp till var och en att bedöma. 

De större suvarna Volvo XC60 och DS 7 Crossback har däremot full-LED-strålkastare med dynamiska funktioner. Utöver kurvljus – hos DS rör det sig mekaniskt – erbjuder Volvo en elektroniskt styrd helljusassistans som inte bara reglerar ljusvidden utan även styr undan bländande ljus från mötande eller framförliggande bilar.

Bländar av med centimeterprecision

Ännu bättre fungerar de adaptiva LED-strålkastarna hos Audi och BMW. Framför allt Matrix-LED-ljusen hos A8 rör sig ständigt, reagerar på olika kurvradier och topografiska förändringar och släcker respektive tänder enskilda ljusdioder.

Kameran känner dessutom igen mötande trafik, gående och vägskyltar och dimmar ner ljuset mot dem.

LED-strålkastarna i BMW klarar av testrundorna lika suveränt men på ett annorlunda sätt. 7-seriens starkare LED-ljus och fjärrljusassistansen arbetar på ett lugnare vis. Däremot tycks mjukvaran ha lite svårare med att känna igen gående och att blända av för trafikskyltar.

I båda bilarna förstärks LED-strålkastarna med lasermoduler som i helljusläge förlänger ljuset flera hundra meter. Dock kommer de till full nytta endast på långa raksträckor med lite eller ingen trafik eftersom regleringsområdet är litet trots den dynamiska styrningen.

I en helt annan riktning går Mercedes med "Digital Light". Det handlar om det bekanta 84-LED-systemet som fått ett tillägg i form av en högupplösande projektor. På så vis kan Mercedes S-klass i testet inte bara blända av mot andra trafikanter med centimeterprecision. Den kan även hjälpa föraren med projicerade symboler i vägbanan.

Systemet skulle till och med kunna animera ljus i zebramönster och här finns en hake: Det saknas slutgiltigt godkännande från trafikmyndigheterna. När det är klart kommer en liten serie byggas för utvalda kunder som köper Mercedes Maybach S-klass.

Dacia Duster bevisar att även halogenstrålkastare kan ge bra ljus. Men den klarar inte att spöa ljusstyrkan från enklare LED-strålkastare som hos VW Polo. Vi vill speciellt rekommendera enklare LED-system med adaptiva funktioner som adaptivt helljus och kurvljus. De (svin-)dyra laserljussystemen kan inte så mycket mer.

Mercedes Digital Light visar visserligen på enorma möjligheter, men än på ett tag lär vi inte få dem på vanliga bilar.


FULL-LED

De tre roterande LED-halvljusen ser inte bara spektakulära ut utan lyser även upp vägbanan i kurvorna på ett tillförlitligt vis. På rakorna buntas dock ljusskenet ihop till en smal tunnel. Det medför att DS strålkastare är de minst bländande i testet.

DS strålkastare ter sig nästan filmiska och bländar knappast. Däremot kunde ljuset ha varit starkare.


Full-LED-strålkastarna med "Tors hammare" som varselljus lyser så starkt och vitt att ingen plötsligt uppdykande älg kan missas. Däremot reflekteras trafikskyltar starkt och mötande förare känner sig bländade, trots att fjärrljusassistansen reagerar snabbt.

LED-strålkastarna skapar en skarp och bred ljuskägla men är starkt bländande.


HALOGEN

Duster har högt placerade halogenstrålkastare med stora reflektorytor vilket sörjer för angenäm ljusfördelning och väl upplysta vägkanter. Endast vägbanan närmast bilen verkar en smula "randig". Fjärrljuset strålar kraftigt utan att blända mötande fordon. 

Duster tar fram det bästa ur halogenljuset. Och det är tur, för några LED-strålkastare finns inte tillgängliga.


Halogenlamporna åstadkommer visserligen en angenäm ljusnyans och en mjuk övergång mellan ljus och mörker. Däremot saknas det samtidigt strålkraft. De mycket lågt placerade strålkastarna lyser bara upp vägbanan närmast bilen tillfredställande och bländar därtill mötande trafik. Helljuset är för högt riktat och inte brett nog.

Att Citroën endast erbjuder svaga halogenstrålkastare till C3 är otidsenligt.


ENKEL-LED

Det lätt blåtonade eftermiddagsljuset hos Polon lyser upp vägbanan brett. Dock med ett mörkt band i mitten vid påslaget helljus. Dessutom verkar ljuskäglan mycket stel och anpassning till ojämnheter i vägbanan sker långsamt. Förutom kurvljuset fattas dynamiska funktioner. Liten risk för bländning.

LED-strålkastarna erbjuder starkt, långtgående och bländfritt ljus, men är tillval.


Det vita Mazda-ljuset är behagligare för det egna ögat vid resor i mörker då ljuskanterna är mer flytande än hos VW Polo. Visserligen blir mötande trafik lättare bländad på grund av den breda ljusspridningen och fjärrljusassistansen reagerar trögt. Matrix-LED-ljus finns tillgängligt för Mazda CX-3 efter faceliften.

Trots deras bländande benägenhet vill vi rekommendera de LED-ljus som är standard i de dyrare versionerna.


ADAPTIVA STRÅLKASTARE

BMW 7-seriens angenäma ljusfärg är tilltalande. Däremot blir inte vägbanan lika bra upplyst som hos A8 och S-klass. Laserfjärrljuset (tillval) skapar en tunneleffekt på långa raksträckor. På landsväg kan de två ljuspunkterna, som styrs individuellt med den adaptiva styrenheten, röra sig oberoende av varandra, vilket är ganska irriterande. Avbländningen gentemot mötande och fordon som svänger av griper in (för) tidigt. Systemet har problem med att känna av fotgängare.

LED-ljuset övertygar genom starkt vitt ljus. Effekten av laserfjärrljusen är däremot en besvikelse.

Den som färdas med de dyra Matrix-LED-strålkastarna får en hel del för pengarna. Som en ljusridå bländar de av mötande och framförvarande fordon och dimmar ner reflekterande skyltar effektivt, vilket inte uppskattades av alla testförare. Avvikande trafik och passerande blev inte alltid träffsäkert markerade. Precis som för BMW 7-serien ger det laserstödda helljuset bäst effekt på jämna vägbanor, men bländar inte mötande trafik i någon större utsträckning.

Imponerande ljusfestival, som dock kan te sig irriterande. Och ljuset kunde gott ha varit starkare.

Digital Light-strålkastarna hos Maybach fungerar i princip som en HD-projektor som till och med kan projicera symboler i vägbanan, liksom att ange den egna spårvidden exakt vid vägbyggen och varna för faror längs vägen.

Det kanske låter science fiction men känns inte alls så vid vårt test. Genom flera miljoner ljuspunkter åstadkoms ett lugnt och behagligt ljusintryck, fastän ljusbilden ständigt förändras med avbländningar och dimmande. Andra medtrafikanter utsätts, och skyddas enbart delvis av avbländningen.

Nerdimmade ytor ses tydligt av Maybach-föraren men mötande trafik känner sig ofta bländade. Vid de topografiskt varierande delsträckorna på teststräckan dimmas inte alla skyltarna av på ett tillfredsställande sätt.

Förarintrycket är enastående trots svagheter i detaljer. Projektionen ger extra säkerhet men bländningen gentemot de mötande är för hög.

Så har vi testat

De testresultat i form av lux- och lumenvärden som man får fram i laboratorium är knappast relevanta i verkligheten. Det som räknas är bra ljusfördelning och ljusstyrka liksom låg risk för bländning.

Därför lät vi fyra testpersoner i åldrar från 28 till 60 år värdera ljussystemen enligt enhetliga kriterier. Först vid en nattlig jämförelsetur på en topografiskt varierande landsvägssträcka. De adaptiva ljussystemen måste dessutom bemästra speciella testscenarier på racerbana med gångtrafikanter och trafik längs vägrenen.

En ljusnande framtid

Vart är vi på väg när det gäller bilars strålkastare? Vi ger en överblick över de nuvarande systemen från två välrenommerade ljusutvecklare.

AUDI MATRIXLJUS. Redan idag är LED-ljusen så flexibla att enskilda områden i ljuskäglan kan bländas av individuellt
1. Frontkamerans siktfält
2. Avbländade delområden
3. Upplysta delområden
4. Trafikskyltarbelyses med reducerad ljuskraft

Strålkastartestet du nyss läst visar vilken enormt hög teknisk nivå billjuset redan uppnått. Det beror i första hand på utvecklingen av LED-strålkastarna.

Men vad händer sedan? Vad kan vi vänta oss de närmast kommande åren?

En sak är säker och det är att de alldeles nyss till skyarna höjda xenonstrålkastarna redan har sin framtid bakom sig. Deras lyskraft är fortfarande övertygande men ljusstyrka är inte den enda vägen till framgång. Xenonlamporna saknar flexibiliteten utöver på och av. Det klarar LED-strålkastare mycket bättre, framför allt som Matrix- eller Pixellampor med sina i stort sett oändliga möjligheter.

Halogenlampor har däremot en framtid. Det utgår Dirk Vanderhaeghen från. Han är chef för Innovationsstrategier personbilsljus vid Lumiled/Philips.

Han menar att år 2020 är fortfarande hälften av alla nya personbilar utrustade med halogenstrålkastare – resten med LED-lampor. Dessutom förväntar han sig att LED-strålkastare allt snabbare kommer att breda ut sig även i de mindre fordonsklasserna och att de blir allt flexiblare och får bättre upplösning.

Det är viktigt för vidareutvecklingen för utan spridningen till billigare bilar skulle den komplexa tekniken bli hängande i de lyxigare segmenten.

EN MILJON SPEGLAR. LED-ljuset blir extremt styrbart via en riktbar mikrospegel.

I just de flottare bilklasserna finns för närvarande tre system för strålkastare.

Audi satsar på sitt Matrix-ljus som med en laserpunkt kan utvidgas till ett helljus med 600 meters räckvidd. Deras chefsutvecklare för billjus, Stephan Berlitz, ser inte främst kraftigare ljusstyrka som det viktigaste i framtiden, utan snarare styrningen av strålkastarna – alltså allt finare upplösning av ljuskäglan i de minsta delarna.

På så sätt kan bestämda delar av ljuset, relevanta för föraren, genom blinkningar eller avbländning betonas särskilt. Andra områden kan skuggas eller belysas dimmeraktigt för att undvika bländning.

Denna reglering måste fungera perfekt och i realtid. Varken mötande lastbilschaufförer eller fotgängare kommer vara lyckliga om de bländas av dynamitartat förstärkta Matrix-helljus.

Strategin hos Mercedes är något annorlunda. Där finns varken Laserspots eller Matrixljus, däremot högupplöst Pixelljus. Där fördelar strålkastaren ljuskäglan i många (jättemånga) enskilda områden, aktuellt med 84-Pixelljus.

Men det finns mer – mycket mer! Kronan på verket ifråga om upplösning är miljon-pixeln-ljuset döpt till Digital Light som nu smyckar Mercedes Maybach S-klass. Det från högeffektsdioder utsända ljuset reflekteras i en miljondelad liten spegel och projiceras via en lins på vägbanan. Spegeln är i varje enstaka del ställbar varigenom det digitala ljuset blir maximalt flexibelt.

Som exempel kan ljuset på ett avstånd av 100 meter skapa en lucka i ljuskäglan som är 2,5 centimeter bred. Som jämförelse mäter denna avstängda fläck 1,8 x 2,4 meter med 84-Pixelljus.

HÖGUPPLÖST. Med Digital Light kan meddelanden projiceras på vägbanan.

Det digitala ljuset har ett av Texas Instruments utvecklat mikrospegelchip som erbjuder så enorma möjligheter att Stephan Berlitz skulle vilja använda tekniken redan idag. Målet är nästa nivå av LED-ljus som med Matrix-projektorstrålkastare kommer att uppnå samma variationsförmåga som Mercedes Digital Light. Teoretiskt fungerar DMD-spegeltekniken också med det mycket starkare ljuset från laser. Det tycker Berlitz däremot är för komplicerat och för dyrt för närvarande.

Återstår den tredje tolkningen av nuvarande billjus. Ett konsortium, bestående av bland andra Hella, Porsche och Merck, utvecklar LCD-LED-strålkastaren.

Även denna princip fungerar som en högupplösande projektor. Ljusflödet skickas av en LED-Matrix genom polariserande filter till en LCD-enhet som omformerar ljuset till varje tänkbar gatubild och sänder det genom en projektlins för att lysa upp vägbanan. Även med denna teknik är flexibiliteten enorm. Tyvärr slukar LCD så mycket ljus att ljusstyrkan blir för svag på vägbanan. Redan därför satsar Porsche för närvarande på LED-strålkastare. 

En annan fördel med högupplösta lampor är möjligheten till personifiering. Hänvisningar, varningsskyltar och animationer kan projiceras på vägbanan. Det digitala ljuset är framtiden och den är redan här.

Högst upp ser vi BMW:s laserstrålkastare där ljuset får sin färgtemperatur genom att "filtreras" genom ett tunt skikt av fosfor. Nedtill i bilden ser vi 84-pixel LED-ljus som är seriemässiga multiprojektorstrålkastare hos Mercedes. Den typen av teknik sprids nu till allt billigare modeller.