Vi går igenom:
✔ Biltillverkarna som generellt sett har dåligt rostskydd.
✔ Ställena på bilen där rosten först får fäste.
✔ Så funkar ett rostskydd.
Kvaliteten på nya bilar har blivit stadigt bättre genom åren, men rostskyddet är fortfarande ett område där många biltillverkare snålar. Volkswagen, Mercedes och Mazda är några exempel på bilmärken som det senaste decenniet drabbats av stora problem med rostangrepp på vissa av sina modeller.
Och enligt Johan Karlsson på Dinitrol Center som utför rostskyddsbehandlingar är rostskydd något som asiatiska biltillverkare ofta snålar med.
”Vi har ett nationellt samarbete med importören av Suzukis bilar. Köper du en ny Suzuki kan du välja till en rostskyddsbehandling och den utförs på någon av våra anläggningar. Generellt kan man säga att de asiatiska bilmärkena har lite sämre rostskydd än de europeiska”, säger han.
Många bilägare väntar för länge med att rostskydda, säger Thomas Widström, vd på Rostskyddsmetoder i Stockholm.
Här får rosten oftast först fäste
• Länkarmar
• Motorvagga
• Bakaxel
• Inne i balkar
Källa: Rostskyddsmetoder
”Det viktigaste och som gäller de flesta, är att man bör rostskyddsbehandla sin bil tidigare än man tror. När man väl ser att det börjar rosta någonstans på bilen är det oftast för sent”, säger han.
Att få bort rosten genom att exempelvis blästra fungerar inte och skulle ändå bli alldeles för dyrt för bilägaren, påpekar både Johan Karlsson och Thomas Widström.
”Problemet när det har börjat rosta under är har det oftast också börjat inne i skarvar och i balkar, och där kommer man ändå inte åt. Och börjar man blästra på en modern kaross letar sig blästersanden in överallt”, förklarar Thomas Widström.
Så länge rostangreppen är begränsade går det dock att hejda rostangreppen.
”I den värsta kategorin, gravrost, kan vi inte stoppa processen, bara fördröja den. Nivån under kallar vi betydande rost och här kan vi stoppa processen. Och då använder vi tre olika produkter: den första är extremt tunnflytande och penetrerande, den tränger in i de rostangripna delarna. Rostskyddet handlar om att stänga ute fukt och syre. Efter det skyddar vi med en lite mer tjockflytande produkt, som inte tränger in lika djupt i materialet men ger ett mekaniskt skydd som sitter kvar. Och sista steget i rostskyddsbehandlingen är ett ännu tjockare medel som enbart ger ett mekaniskt skydd”, berättar Johan Karlsson.
Avgörande faktorer för hur bra skyddad en bil är mot rostangrepp är hur bra dräneringen av fukt och vatten är och tillverkarens val av material.
”Punkten där två olika material möts är alltid en känslig yta. En annan viktig detalj är hur punkterna där två plåtar möts är tätade och utformade. En ytterligare viktig detalj är hur mycket organiskt rostskydd tillverkaren lagt på, det vill säga den typ av rostskydd som vi jobbar med”, förklarar Johan Karlsson.
Utöver det organiska rostskyddet, som appliceras på utsatta ställen på bilen, jobbar biltillverkarna sedan flera decennier även med ett kemiskt rostskydd som kallas galvanisering och som är en elektrokemisk förzinkningsprocess där stål eller järn beläggs med ett tunt lager zink genom elektrolys. I den här processen ”offrar sig” zinken och skyddar på det sättet stålet från korrosion.
Men inte heller galvaniseringen ger ett fullständigt skydd.
”Galvaniseringen är ofta väldigt tunn, 6–8 mikrometer tjock. Och galven försvinner successivt med tiden och här brukar man säga att den tunnas ut med 2–3 mikrometer per år”, säger Johan Karlsson.
Plastskydden som täcker underreden på dagens bilar sitter inte primärt där för att skydda bilen mot rost och mekaniskt slitage, utan för att få ned bilens luftmotstånd. Plastskydden är snarare ett problem ur rostskyddssynpunkt.
”På insidan av plastskydden tränger det in grus och sand och annan smuts som lägger sig och som i sin tur binder fukt och vatten och bildar ett eget för rosten gynnsamt mikroklimat – dels för att gruset och sanden nöter på plåten och dels för att det binder fukt”, förklarar Johan Karlsson.
Sist men inte minst försämrar rostangreppen successivt bilens krocksäkerhet i takt med att rosten äter sig in i balkar. Det visar tester som försäkringsbolaget Folksam låtit göra av två kraftigt rostangripna bilar – En VW Golf från 2004 och en Mazda 6 från 2003.
