Snart kommer nästa skattechock – så dyra blir Sveriges vanligaste bilar

Den höga skatten på bilar blir tillsammans med den höga skatten på drivmedel en superkombo för regeringens pengasug. Priset på bensin har ökat och tillsammans med skattehöjningarna på drivmedel betalar man nu över tio kronor per liter i enbart skatt.

Vi har länge behövt en körcykel som ger oss mer verklighetstrogna förbrukningssiffror. Nu när vi äntligen fått det finns det givetvis en hake. Höjda förbrukningssiffror ger högre skatt på bilarna eftersom koldixidutsläppen ska beskattas. Tillsammans med de förhöjda skatterna som kom 2018 med Bonus-malus riskerar skatten att hamna på mycket höga nivåer.

En BMW 520d kommer från den 1 januari 2020 att kosta närmare 30.000 kronor i enbart skatt sett över de tre första åren. Till och med laddhybrider får en liknande ekonomisk smäll då många laddhybrider kommer att få rejält sänkta bonusar, och i värsta fall tappar de hela bonusen. Endast elbilar står kvar opåverkade. 

Tittar man även på skatterna för drivmedel inser man hur hårt drabbade bilister är av de höga skatterna. Sedan 2014 har skatten på bensin höjts fem gånger. Det blir inte bättre av att skatten på bensin förmodligen kommer att höjas än mer. 2017 införde regeringen en skattehöjning med två procentenheter utöver den höjning som sker på grund av inflationen. 

Denna överindexering försvann när Moderaterna/KD fick igenom sin budget förra året, men Isabella Lövin (MP) har lovat att den ska komma tillbaka. Detta redan vid årsskiftet, alltså samtidigt som bilskatten ökar på grund av WLTP. Fast med tanke på uppmärksamheten Bensinupproret 2.0 har fått kanske regeringen väljer att inte återinföra överindexeringen, däremot har Stefan Löfven (S) gått ut och sagt att en sänkning av drivmedelskatten inte är aktuell. 

Skattehöjningen som sker till följd av bytet till WLTP kan med lite tur inte bli så illa som befarat och i bästa fall blir det inte ens en höjning. Enligt Bil Sweden är en anpassning av skattetarifferna till de högre förbrukningssiffrorna planerad, alltså kan det bli så att skatten inte ändras alltför mycket när vi går över till WLTP. Dock är skatterna fortfarande väldigt höga, framför allt efter införandet av Bonus-malus som ni troligtvis läst er trötta på vid det här laget. 

Det är ändå viktigt att påpeka att skatten för bilar blivit ofantligt mycket högre, exempelvis hade skatten för en XC40 T3 om den hade funnits 2014 legat på 900 kronor. Idag är den uppe i nästan 4.500 kronor de första tre åren, och den höjs kanske ytterligare 1 januari. 

Bonusen för elbilar påverkas inte av bytet till WLTP, elbilar kan därför bli ännu lite mer förmånliga jämfört med fossilbilar. Dock finns det problem om fler köper elbil, det innebär att det blir fler bilar som det inte betalas skatt för. Då kommer frågan var skattepengarna ska komma ifrån när fler byter till skattebefriade miljöbilar. Det troliga är att vi får en kilometerskatt som skulle gälla alla bilar.

Tyvärr är det alltså sannolikt att bilisterna fortsatt får betala mer skatt även i framtiden, för pengarna ska in. Ju mer desto bättre för alla, förutom de som behöver köra bil.

Dieselbilarnas ökning: 366 procent

Volvos nyligen lanserade lätthybrider ser ut att dra nytta av bytet till WLTP. En XC60 B5 med 235 hk har lägre utsläpp än den betydligt mindre XC40 D4 med 190-hästars diesel. Volkswagen Tiguan tycker inte om WLTP, klart högre förbrukning än tidigare och med det över 4.500 kronor högre malusskatt. Kraftfulla dieslar straffas med WLTP-cykeln, XC40 D4 som nämns ovan får malusskatt på nästan 10.000 kronor.

Bensinbilarnas ökning: 578 procent

De absolut största motorerna ser inte ut att påverkas nämnvärt av WLTP. Audi R8 spottar endast ur sig 1 gram CO2/km mer i WLTP-cykeln jämfört med i NEDC-cykeln. Bugatti Chirons utsläpp sjunker (!) från 516 till 506 g CO2/km. Samtidigt blir kraftfulla motorer i vanliga bilar dyrare. BMW 530i med fyrhjulsdrift kommer att kosta nästan 16.000 kr mer i skatt de första tre åren. Utöver det kommer bilar registrerade före 1 januari att ha lägre skatt vilket kan påverka andrahandsvärdet.

Hybridbilar: 171 procent ökning

Vanliga hybrider blir inte jättemycket dyrare. De som ligger under malusgränsen på 95 gram CO2/km i NEDC men över i WLTP-cyklen blir procentuellt sett mycket dyrare. Större bilar får högre malusskatt med WLTP.

*) Så mycket ökar skatten från 31 december till 1 januari 2020.

Detta gäller om bilen inte levereras i tid

Skriv in i avtalet när bilen ska vara levererad. Om det inte har skett gäller MRF:s (Handlarorganisationens) leveransvillkor – så kallad skälig tid. För en ny bil betyder det tolv veckor från det att avtalet skrivs under och 16 veckor om man har beställt en bil enligt egna specifikationer. För att man ska ha rätt till skadestånd på grund av högre fordonsskatt eller att man missar bonus krävs det antingen att säljaren har utlovat leverans före 1 januari 2020 eller att tidsgränserna ovan har överskridits – men om förseningen ligger utanför återförsäljarens eller tillverkarens kontroll har man ingen rätt till skadestånd.

Laddhybrider: 26 procent billigare

En del laddhybrider får det rejält jobbigt på grund av WLTP, då stora delar av bonusen försvinner. Exempelvis tappar XC90 T8 Twin Engine hela sin bonus på 16.684 kronor efter 31 december.

*) Så mycket sänks bonusen från 31 december till 1 januari 2020.

Dyr utrustning blir dyrare

Redan nu redovisas varierande utsläppssiffror för samma modell med olika utrustning. Exempelvis släpper en V60 D4 AWD med 20-tummare ut 7 gram CO2/km mer än om den har standardmonterade 17-tumsfälgar. Det höjer skatten med 750 kronor de första tre åren, efter 31 december kommer den siffran stiga till 1.070 kr. 

Däremot blir V90 Cross Countrys utsläpp lägre med de största fälgarna än med de näst minsta fälgarna. Kom ihåg att denna skattehöjning följer med bilen hela dess livslängd, även om man byter till fälgar som sänker förbrukningen. 

Bilar med automatlåda har alltid släppt ut mer än bilar med manuella dito men i WLTP kan skillnaderna bli större och skatten bli ganska mycket högre med automat, det gäller även fyrhjulsdrift. Håll koll på utsläppen när det ska väljas utrustning!

Fyrhjulsdrift: 12 procent ökning

Större fälgar: 88 procent ökning

Automatlåda: 324 procent ökning

Min åsikt: ”Kör du mer ska du betala mer skatt”

Att köra bil är ingen rättighet och sänkta drivmedelsskatter borde inte ens vara ett ämne år 2019. Ja, jag bor i Stockholm och åker kollektivt till jobbet. Jo, jag förstår att det finns många som får det svårt med det höga drivmedelspriset. Nej, jag har inte råd med en elbil. Absolut, jag gillar att köra bil. 

Regeringens plan verkar vara att straffa svenska bilister för hela världens utsläpp. Bensinen blir dyrare och när NEDC byts ut till WLTP kommer bilskatten att bli skyhög. Däremot tycker jag inte att de höga skatterna är problemet, det är vad som skattas som behöver ändras. 

Årlig skatt på bilar är fel, det är egentligen bara byggandet av bilen och motorns fossileldning som är dålig för miljön. En entusiastbil som körs 30 mil per år ska inte skattas lika mycket som en bil som används för pendling många mil per dag.

Det är köpet av ny bil som ska beskattas, och sedan nyttjandet av den. Folk som kör mer ska betala mer skatt, ta bort årlig skatt och höj skatten på drivmedel. 

Lantbrukarna kommer svälta ihjäl! Nej, hur svårt ska det vara att ge de som behöver rabatt på drivmedel det? Då menar jag inte att man ska få köpa bensin billigare bara för att man vill köpa lite dyrare kött till helgen. Inte heller de som enligt dem själva måste köra bil till jobbet ska få rabatt, dessa får helt enkelt investera i en elbil. Vilket borde bli en bra investering om man kör till jobbet med den varje dag. Har man inte råd är det väldigt synd, för elbilar är överlägsna fossildrivna bilar. 

Tyvärr kommer ett fåtal att komma i kläm när vi ska sänka utsläppen, men det måste ske. Det är det ingen frågan om.