Till skillnad från vid många andra spörsmål räcker ett enkelt svar: JA.
Även om landets alla bilar vore eldrivna skulle det i sig inte ge oss elbrist. Den svenska exporten av elektricitet har under de senaste åren legat på 10–22 TWh.
Vore alla bilar eldrivna skulle det betyda att de förbrukar cirka 12 TWh.
Myten att vi under kalla vinterdagar – när det varken blåser eller skiner någon sol – importerar smutsig kolgenererad elektricitet från Tyskland eller Polen är dessutom just bara en myt. För det första importerade Sverige i princip endast el från Norge och Danmark – vars elektricitet är 98 respektive 75 procent fossilfri.
För det andra rör sig den svenska elimporten om väldigt låga nivåer.
Sverige är alltså en nettoexportör av ren energi och redan 2021 beräknas den svenska vindkraften ge runt 31 TWh – alltså två gånger så mycket som svenska elbilar skulle behöva.
Att Ringhals 2 har stängt betyder inte så mycket i sammanhanget, effekten låg på cirka 5,2 TWh/år vilket motsvarar runt tre procent av den svenska elproduktionen.
Den kärnkraft som finns kvar efter det att Ringhals 1 och 2 har stängts ligger runt 50 TWh och enligt SERO (Sveriges Energiföreningars Riksorganisation) kommer tillväxten av vindkraft och solkraft mer än täcka upp det bortfallet till år 2045.
Till detta ska tilläggas att Sveriges elkonsumtion främst tack vare effektiviseringar har minskat med 10 TWh sedan år 2000. Skulle dagens direktverkande elvärme bytas ut till värmepumpar skulle elförbrukningen kunna minska med ytterligare 10 TWh samtidigt som en övergång till el för SSAB:s stålverk skulle betyda en elkonsumtionsökning med runt 15 TWh. (Alla dessa siffror kommer från SERO.)
Att vi kommer att kunna förse Sveriges alla elbilar med ren svensk el ser alltså inte ut som något problem. Men ska alla ladda samtidigt, när det inte blåser och skiner sol finns utmaningar.
Den enklaste lösningen är att köpa el från andra länder, vilket är helt oproblematiskt om det är norsk vattenkraft som står på menyn. Gissningsvis kommer även övriga länder i vår närhet att öka sin andel fossilfri elektricitet framöver.
Gaskraftverk som drivs av biogas är ett annat alternativ som kan se till att fylla på när det behövs extra energi. Men på sikt måste vi kunna lagra vindkraft, och vätgas är ett alternativ som förmodligen kommer att bli allt mer ekonomiskt hållbart. På sikt kommer vi förmodligen också att använda batterier – Vattenfall har redan påbörjat sådana projekt.
Elbilarna i sig kommer även de att vara en del av energilösningen eftersom de kan användas för att återföra el. Skulle tio procent av alla bilar vara uppkopplade till nätet kunde de tillsammans mata in tio kW och på så vis hjälpa till när energibehoven är som störst.
En uträkning från CELLER-i – ett energiprojekt inom EU – har räknat ut att hälften av årsproduktionen från Northvolts kommande batteriproduktion skulle ge en lagringskapacitet på 16 GW vilket är detsamma som halva effekten under 4–8 timmar från ett nytt kärnkraftverk som håller på att byggas i Finland – till mindre än en fjärdedel av kostnaden.
Härmed kan vi, även om alla uträkningar inte stämmer, slå fast att tillgången på ren elektricitet inte behöver bli Sveriges stora framtidsutmaning. Och att elbilar inte är ett avgörande problem i sammanhanget.
Däremot är elförsörjningen till alla delar av landet en utmaning. Och tillverkningen av batterier, och metallproduktionen, och …
Vår serie med de stora elbilsfrågorna återkommer i nästa nummer.
SVERIGES ENERGITILLVERKNING 2045 (TWh) |
||
| Energislag | 2022 | 2045 |
| Vattenkraft | 68 | 70 |
| Kärnkraft | 50 | – |
| Vindkraft | 35 | 70 |
| Biokraft | 15 | 20 |
| Solel | 1 | 15 |
Enligt Sveriges Energiföreningars Riksorganisation ser den svenska elförsörjningen ut att klara sig bra utan kärnkraft – under förutsättning att satsningarna på vind och sol fortsätter.
MATEMATIKEN
Snitt körsträcka/år: 1 200 mil
Snittförbrukning elbil: 2 kWh/mil
Summa: 2 400 kWh/år/bil
Antal bilar i Sverige: ca 5 miljoner.
Total elförbrukning om alla bilar drivs av el: 12 TWh