Vi har alla läst om Pågen som inte kunde bygga ut sin fabrik i Malmö eftersom det fattades elektricitet och ventilationsföretaget Lindab på Bjärehalvön som investerat över 100 miljoner utomlands eftersom man inte kunde garanteras elektricitet.
Håller Sverige på att bli ett el-U-land?
I förra numret startade vi en artikelserie med frågor kring elbilar och den första frågan löd: Räcker elektriciteten? Det korta svaret är ja – Sverige har ett överskott på el och exporterar ungefär lika mycket som fem miljoner elbilar skulle förbruka.
Källa: Svenska kraftnät, Ellevio & Energiföretagen.
Men faktum kvarstår, i södra Sverige och i Stockholm kan det bli kö i nätet, ungefär som det blir långa infartsköer med bilar till stora städer. Men skillnaden är givetvis att elektriciteten måste fram för att allt ska fungera – bilar i köer kommer bara fram lite senare.
Likt vägar i större städers citykärnor som inte har byggts ut har elnätet inte byggts ut i samma takt som elanvändningen.
Förklaringarna till att vi har trångt i näten är flera. Först och främst är det svårt att motivera ett större nät än vad som behövs – då har man överinvesterat. För det andra ökar elanvändningen eftersom befolkning och städer växer samtidigt som användningen av fossil energi minskar. För det tredje är ägandet av näten komplicerat.
Kapaciteten i både stamnäten – elektricitetens motorvägar – och i de mindre regionala näten ligger efter. Men även transformatorer, stationer och annan teknik kan begränsa.
Elföretagen har monopol inom sina områden och man får inte ta så betalt mycket man vill. Därtill är nätägarna skyldiga att ansluta – samtidigt som man kan neka nya kunder om det finns risk för elbrist … Det är med andra ord komplicerat.
Bygger vi inte ut elförsörjningen finns det risk för att övergången från fossilt bromsas upp och att ladd-infrastrukturen för bilar drabbas och det gäller även Sveriges konkurrenskraft i stort.
För att råda bot på problemen måste finansieringen av utbyggnaden lösas, samhället måste också bestämma om exempelvis fabriksutbyggnad eller bostäder är viktigast. Differentierade avgifter – dyrare under dagtid – kan kapa topparna och även batterilager skulle kunna hjälpa upp situationen och där kommer elbilarna faktiskt in som möjliga räddare – genom att de kan återföra el till nätet när behoven är som störst. Mer lokalproducerad el minskar också trängseln i systemet.
Utmaningarna är alltså stora – men modern teknik och handlingskraftig politik kan absolut lösa dem.
Räcker nätet för att ladda alla elfordon?
Att antalet laddbara bilar ökar snabbt betyder inte att förbrukningen av el ökar nämnvärt. Till 2030 lär de nya laddbara bilarna konsumera 2–3 TWh. Men i de lokala och regionala näten kan det bli problem med tillförseln. För fastighetsägare blir det dyrt med höga effektuttag, vilket betyder att man tjänar på att styra om till låga effekter och laddning under nattetid – att utnyttja elnätet optimalt.
Utredningar visar att om laddarna kan styras smart utifrån hur hårt nätet är belastat – sänka laddningen vid toppar – kan många lokala nätverk klara av långt fler laddbara bilar än om systemen är ”korkade”. Den 1 januari 2025 ska landets alla hushållselmätare vara utbytta till smarta sådana vilka ska kunna läsas av var 15:e minut – för bättre styrning och differentierade tariffer.
Utbyggnaden av bostäder, industrier och exempelvis datahallar är större utmaningar för elnätet än bilar. En stor datahall motsvarar elkonsumtionen som en mellanstor stad!
Sveriges elnät
564 000 km ledning, varav 70 procent är jordkabel och 30 procent luftledning. Nätet delas in i stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet ägs av statliga Svenska Kraftnät och består av 15 000 km kraftledningar med 16 stycken utlandsförbindelser. Spänningen ligger mellan 220 och 240 kV. Regionnäten – ägs i huvudsak av Vattenfall, Ellevio och E.ON – har en spänning mellan 30 och 130 kV. Lokalnäten – cirka 170 stycken i Sverige som har ensamrätt till sina kunder – ger oss vanliga konsumenter ström, och spänningen ligger runt 20 kV.
Elnätet började byggas i slutet av 1800-talet. 1940 kom de fösta stamnäten då strömmen från vattenkraft behövde transporteras från norr till söder. Med 70-talets satsningar på kärnkraft kom nästa utbyggnadsvåg. Stora delar av nätet byggdes 1950–1990. Enligt Swecos beräkningar behöver det under många år framöver investeras cirka 10 miljarder årligen i det svenska elnätet. Som exempel på den ökade belastningen beräknas Stockholms kommun växa med 30 procent 2010–2030. Antalet bostäder ska öka med 180 000–320 000 och elva nya tunnelbanestationer ska byggas.
Källa: Svensk Näringsliv.
Nu kan Skåne och Stockholm få sin ström
Energibolaget E.ON kan numera förse hela Skåne med elektricitet. Tack vare en handelsplats för elektricitet, möjlighet att köpa reserveffekt från Heleneholmsverket samt åtgärder i stamnätet ska alla kända elleveranser fram till 2024 kunna genomföras.
Handelsplatsen Switch betalar företag som ändrar sin elanvändning till tider när belastningen är låg. Det ska kunna frigöra 60 MW. Heleneholmsverket ska gå över från naturgas till biogas samtidigt som man får ta extra betalt för energin under effekttoppar. När skatten på fossileldad energi höjdes slutade E.ON att leverera den typen av el eftersom det blev olönsamt. Nu är dessa problem alltså lösta.
I Stockholm har Stockholm Exergi ökat sin produktionskapacitet med 320 MW till en kostnad av 1,6–2 miljarder kronor. Tre anläggningar byggs om för förnybar produktion. För att klara detta får man extra betalt.
Svenska Elnät har påbörjat borrning av en gigantisk 13,4 km lång tunnel under staden som ska gå från Danderyd till Hammarby Sjöstad och ge plats för kablar som ska kunna hantera 400 kV. Bygget ska vara klart 2027 och beräknas kosta tre miljarder.
