Bonus-malussystemet som infördes vid halvårsskiftet 2018 har gjort att konventionella bensin- och dieselbilar fått mycket högre skatt än tidigare. Regeringen kommer dessutom att skärpa regelverket och höja skatten ytterligare från och med 1 april 2021.
Vår uträkning och genomgång visar att det för många bilar handlar om att skatten då har gått upp omkring 500–600 procent, jämfört med för mindre än bara tre år sedan.
Men i flera fall är ökningen långt mycket större än så och några av de som drabbas hårdast tillhör Sveriges mest populära bilmodeller.
VW Passat kombi är en storsäljare på den svenska marknaden. Efter skärpningen av Bonus-malus 1 april nästa år kommer en sådan med 150-hästars bensinmotor att ha fått en skattehöjning med nästan 1 200 procent gentemot innan systemet infördes. Samma sak med den bensindrivna Mercedes C 200 kombi. Andra som också har fått en stor släng av sleven är till exempel Audi A4, BMW 5-serie, Mercedes E-klass, Nissan Qashqai, Renault Clio och Megane, samt VW Polo och Golf.
När vi tittar närmare ser vi att bilarna med störst skatteökning är just bensindrivna, medan dieslarna klarar sig bättre.
Trots stora förändringar i både procent och kronor, har detta delvis glidit under radarn hos det allmänna medvetandet – och det finns en förklaring till det. Ökningen har skett i flera steg vid olika tidpunkter.
Det började med att man införde det nya fordonsskattesystemet Bonus-malus 1 juli 2018, vilket premierar bilar med låga utsläpp och straffar dem med höga utsläpp. Då beräknades skatten baserat på utsläppsvärden enligt den gamla och ganska snälla mätmetoden NEDC. Ett halvår senare, 1 januari 2019, började man istället att använda utsläppssiffrorna från den nya, mer verklighetstrogna mätmetoden WLTP. Bilarna fick då som regel högre utsläppsvärden och därmed även högre skatt.
Den 1 april 2021 inför så regeringen nästa steg i form av en åtstramning av Bonus-malus. Man höjer straffbeloppet per gram och man skärper brytpunkterna när man tar betalt.
Bland Volvomodellerna i uträkningen hittar vi ett intressant exempel i form av V90 T5/B5. Där är gramsiffrorna för utsläpp, och därmed beräkningsgrunden, nästan identisk då som nu – 157 mot 159 gram koldioxid per kilometer. Skatteökningen för den är 517 procent, vilket borde ge en indikation om hur mycket man har skruvat upp nivån på förbränningsbilar generellt.
Nästa år kommer många vanliga bilmodeller med normalstora motorer att ha en skatteräkning på omkring 6 000–8 000 kronor om året. Det gör att ekonomikalkylen ser klart annorlunda ut jämfört med för några år sedan. Fordonsskatten utgör nu en väsentlig del av driftkostnaden. I många fall handlar det om minst fem kronor per mil och upp mot åtta. Det är i närheten av en milkostnad på ungefär samma nivå som för bränsleförbrukningen (förutsatt att man kör 1 500 mil per år).
Se tabellen på nästa sida för en genomgång av 36 bilmodeller, samt en analys av vad det betyder för marknaden och vad man kan behöva tänka på som bilköpare framöver.
ANALYS OCH AMS TYCKER TILL
MARKNADSFÖRÄNDRINGAR OCH DYRA KALLDUSCHAR FÖR DEN SOM INTE SER UPP
Det har gått snabbt samtidigt som politikerna har ritat om spelreglerna ganska ordentligt i fordonsbranschen. Modeller som för bara en handfull år sedan räknades som ”miljöbilar” och viktiga för att sänka utsläppen hos den svenska bilparken, straffas idag med malusskatt på flera tusen kronor om året. Då är det ändå ganska vanliga bilar vi pratar om och inga megautsläppare.
Marknaden har naturligtvis anpassat sig och andelen laddbara versioner, de nya miljöhjältarna, har ökat kraftigt i registreringsstatistiken.
Det passar dock inte alla att ha en helt elektrisk bil eller en laddhybrid. Om man inte kan ladda på ett vettigt sätt, vilket kan vara knepigt att göra om man inte bor i villa, spelar bonus och låg fordonsskatt mindre roll. Inköpspriset är fortfarande högre än på en normal förbränningsbil och det kan ta emot. Om man inte har möjlighet att köra på el kan man heller inte ta igen den investeringen med hjälp av låg bränslekostnad. Att politikerna har höjt skatten kraftigt för konventionella bilar på kort tid gör därför att man riskerar att få oönskade konsekvenser. Men de borde inte ha varit oväntade eftersom det inte handlar om raketforskning.
En konsekvens kan bli att hela nybilsmarknaden krymper i volym. Folk kanske struntar i att uppgradera till en ny bil för att det är för dyrt att köpa någon som passar deras behov. Volvos försäljning kan då ligga illa till – med allt vad det innebär i form av arbetstillfällen och ekonomi.
En bieffekt kan bli att köparna istället vänder sig till begagnatmarknaden, vilket vi redan ser tecken på. Enligt bilförmedlaren Kvdbil har priserna på begagnade bilar stigit med 30 procent på två år. Företaget har även låtit Sifo göra en undersökning som visar att fler tror på fortsatt stigande priser än sjunkande. Av dem anger fyra av tio skattehöjningar på nya bilar som skäl till det.
Import av lätt begagnade bilar från Sydeuropa kanske återigen kan bli en trend de närmaste åren.
Detta kan bli en bromkloss som gör att utsläppsminskningen och föryngringen till säkrare bilar stannar av.
Till sist ett se upp-tips till dig som har tänkt skaffa en ny förbränningsbil på privatleasing: Tänk på att fordonsskatten inte ingår i månadsavgiften! Enligt rapporter från läsare brukar säljare sällan upplysa om det. I värsta fall kan det bli en obehagligt dyr överraskning. En VW Tiguan 2,0 TDI 200 hk 4Motion kostar som exempel mer än 1 000 kronor i månaden i fordonsskatt från och med 1 april nästa år. Det kan bli jobbigt att sitta fast med hela avtalstiden om man inte räknade med det i förväg.