Köp rätt wallbox!

Premium En wallbox gör livet lättare om man äger en elektrifierad bil. Men marknaden är en djungel. Vi reder ut begreppen!

Köp rätt wallbox!
Tänker du ladda hem är laddbox ett måste. Vi hjälper dig ta rätt beslut.
1. Behövs en wallbox?

Ja. Vill man ladda sin elbil eller laddhybrid hemma via ett vanligt 230 V-uttag kan det lätt vålla stora problem för elsystemet. Förutom att laddningen tar evigheter finns det även risk för överhettning av strömkabeln och/eller eluttaget. I värsta fall kan detta leda till en brand eftersom elsystemet hemma inte är gjort för höga, långvariga belastningar. 

För hushållsel gäller nämligen inte mer än 20 ampere per fas, det vill säga maximalt 4,6 kW. Detta är dock ett extremfall eftersom de flesta villor är säkrade med 16A. Det i sin tur motsvarar max 3,7 kW. Den permanenta effekten anges till blott 10A, med andra ord endast 2,3 kW. Att ladda ett tomt batteri på 45 kWh tar därmed inte mindre än 20 timmar.

Installerar man en wallbox hemma går det avsevärt mycket snabbare. En wallbox är egentligen bara ett (dyrt och) avancerat eluttag som har utvecklats speciellt för uppladdning av elbilar och laddhybrider, och med 22 kW kan det ladda 45 kWh-batteriet på drygt två timmar. I teorin. Dessutom belastar man inte elsystemet lika mycket. Wallboxar finns för en- och trefasanslutning: den enfasiga varianten tillåter en maximal laddning på 4,6 kW (20A), den trefasiga från 11 kW (3 x 16A) till 22 kW (3 x 32A).


Vi har en handfull wallboxar i vårt testbilsgarage i Solna.

2. Vilka wallboxar finns?

Ungefär lika många som det finns ormbunkar i Sydamerikas djungler. I handeln finns inte enbart varianter med olika laddningseffekt mellan 3,7 och 22 kW och med anslutning för en eller tre faser. Nej, det hade varit alldeles för enkelt, eller hur? Wallboxar finns även i AC- och DC-utförande (växel- och likström), i fast monterad form och som bärbar variant. 

Innan du tappar överblicken, kom ihåg en sak: Ju lägre kW, desto längre tid tar laddningen. I de flesta fall använder man sig av en AC-variant för hemmabruk som erbjuder en teoretisk laddningskapacitet på upp till 43 kW. Dessa kraftfulla system är dock ytterst sällsynta. Man satsar istället på system med en laddningseffekt på 22 kW. Allt utöver detta räknas som snabbladdare och kräver likström, vilket gör det väsentligt dyrare än för växelströmsanläggningar.

Frågan är om det är meningsfullt att installera en snabbladdare hemma? I vanliga fall laddar man bilen på natten då elen är billigast och man inte har behov av bilen. Då spelar det knappast någon roll om laddningen tar två eller fyra timmar. Framför allt när en del elbilar fortfarande inte kan snabbladdas.

Hur intelligent får systemet vara? De enklaste varianterna levererar helt enkelt den nödvändiga effekten medan de intelligenta systemen erbjuder en mängd olika funktioner som kommunikation via nätet, blåtand och dylikt. De flesta har en integrerad elmätare för laddningsstatistik, inställningsmöjligheter för strömstyrka/laddningskapacitet och en timerfunktion som i bästa fall tar hänsyn till elprisfluktuationer. 

Man måste såklart inte bestämma sig för en fast installerad wallbox utan kan istället satsa på en mobil variant, en så kallad Mobile Charger. Fördelen med den bärbara lösningen är att man kan ansluta till både starkströmsuttaget CEE och då ladda med upp till 22 kW, samt till det vanliga 230 V-eluttaget. Laddningseffekten är justerbar och beroende av säkringen i hushållsnätet. Finns det redan ett trefasuttag i carporten eller i garaget är den mobila lösningen idealisk.


3. Vad kostar en wallbox?

Återigen en djungel. Numera finns det många sätt att köpa en wallbox: via biltillverkaren, elleverantören eller som fristående lösningar. De officiella listpriserna är ofta att betrakta som riktpriser, det kan alltså finnas möjligheter att spara pengar (i vissa fall upp till 20 procent) när man jämför priser. 

Dessa börjar på runt 2 500 kronor för enkla system med en kapacitet på 7,4 kW. Från cirka 4 000 kronor får man de enklaste 11 kW-wallboxarna, men när tid är pengar är det lika bra att satsa fullt ut på ett 22 kW-system som blir ditt för omkring 6 000 kronor och uppåt. 

Installationen kostar såklart extra och priset varierar från cirka 6 000 till 15 000 kronor beroende på avståndet till huset och vilka åtgärder som krävs. I sällsynta (och olyckliga) fall krävs det dessutom en modernisering av husets elsystem som kan komma att kosta åtskilliga tusenlappar.

4. Vad ska jag tänka på?

Utbudet av wallboxar växer stadigt och börjar bli ganska svåröverskådligt även för inbitna tekniknördar. Vad ska man välja? En bra wallbox utmärker sig genom en rad kännetecken: 1. En integrerad sladd av hög kvalitet som är minst fem meter lång. 2. Någon form av övervakning, exempelvis en integrerad elmätare. 3. Någon form av låsmekanism. 4. En fungerande kundtjänst och sist men inte minst en jordfelsbrytare. 

Kräver wallboxen i fråga en separat jordfelsbrytare kan denna kosta uppåt 3 000 kronor. Även en felövervakning är att rekommendera. Är den inte inkluderad i wallboxen kan en separat installation kosta mycket pengar. Dessa kriterier borde begränsa utbudet märkbart.

En annan viktig aspekt vid installationen är frågan om wallboxen i fråga har rätt till statlig subvention? Du får nämligen bidrag för hälften av kostnaderna för materialet samt arbetskostnaden för installationen. Taket är satt till 10 000 kronor per fastighet. För att få bidrag krävs dock att man installerar systemet först och ansöker om bidrag efteråt, att ansökan har kommit in senast sex månader efter att installationen slutförts och att installationsarbetet har utförts av en behörig elektriker.

Installationen ska endast utföras av behörig elektriker.

5. Producera egen el?

Det kan såklart vara smart att producera sin egen el med hjälp av en solcellsanläggning på taket och därmed "ladda gratis". Hur stor och därmed dyr anläggningen behöver vara beror dock inte på elbilsbatteriets kapacitet utan på dina egna dagliga elbehov. Batteristorleken varierar mellan 20 och 100 kWh och de flesta elbilar och laddhybrider har en förbrukning på mellan 15 och 20 kWh/100 km. Eftersom genomsnittssvensken knappast kör mer än fyra–fem mil om dagen är energiåtgången försumbar.

För att utnyttja solcellernas producerade ström krävs det dessutom en lagringsenhet som dessvärre är allt annat än billig. Även om det redan nu finns lösningar som kostar runt 8 000 kronor per kWh ligger genomsnittspriset fortfarande på hiskeliga 12 000 kronor per kWh. 

Som tur är har regeringen beslutat att skjuta fram slutförandedatumet för solcellsstöd till den 30 juni 2021 på grund av Covid-19-pandemin. Ansökningsstopp är den 7 juli 2021. Bidraget betalas ut via skatteavdrag 2021. 

Ett alternativ till en fast monterad wallbox är en mobil laddare som är en idealisk lösning om det redan finns ett trefasuttag i garaget eller i carporten.

6. Räcker det med 11 kW?

Det räcker gott och väl i de flesta fall. En 11 kW-anläggning kostar bara lite mer än de minsta systemen men avsevärt mycket mindre än en 22 kW-wallbox. Dessutom är de mellanstarka systemen en bra kompromiss eftersom de flesta (även om de blir allt fler) elektrifierade fordon (och då i synnerhet laddhybriderna) inte ens kan utnyttja trefasladdning.

Då 11 kW-boxar redan är utrustade med tre faser kan man ladda elbilar med antingen en, två eller samtliga faser. Varje fas laddar med 3,7 kW, vilket gör systemet framtidssäkert eftersom det finns tillräckligt mycket kraft för att ladda även nyare (och kommande) modeller. Kan dock bilen i fråga endast laddas enfasigt kan man endast ladda med den effekten istället för maximalt tillgängliga 11 kW.

7. Elbil och wallbox måste passa ihop!

Så sant som det är sagt. Det viktigaste är nämligen elbilens integrerade ombordladdare som beroende på utförande kan ladda batteriet en-, två- eller trefasigt. Som vi redan nämnt betyder färre faser lägre effekt och det betyder i slutänden följande: anger tillverkaren en maximal AC-laddningseffekt på 7,4 kW är det viktigt att veta om det sker tvåfasigt med två 16A (230V x 16A x 2 = 7,4 kW) eller enfasigt med 32A (230V x 32A = 7,4 kWh). 

I det sistnämnda fallet hade en 11 kW-anläggning endast mäktat med en laddningseffekt på blygsamma 3,7 kW. Här hade det krävts en 22 kW-wallbox för att uppnå 7,4 kW. Vårt testbatteri hade i det fallet varit laddat efter knappt sex timmar, med 11 kW-anläggningen tar samma sak över tolv timmar. 

8. Installation

Installationen av en wallbox ska endast utföras av en behörig fackman, oavsett om du drar elen själv hemma eller inte. System på 11 kW och uppåt hanterar alltså starkström och då finns det inga felmarginaler. Dessutom kräver lagen att installationen är fackmannamässigt utförd för att man ska vara berättigad till bidrag.