Regeringen vill justera hur förmånsvärden räknas fram från och med den 1 juli. De menar att det är för billigt att ha förmånsbil jämfört med att köpa en privat och vill därför höja förmånsvärdet för de flesta bilar, utom de dyraste som istället ska få sänkt skatt.
Det blir i genomsnitt 9 000 kronor dyrare per år att skaffa förmånsbil efter den 1 juli 2021 om regeringens förslag till justerad bilförmån går igenom i riksdagen, vilket är troligt. Genomsnittsbilen kommer då att få 34 procent högre förmånsvärde.
Regeringen menar också att dagens regler gynnar män i storstad.
– Det finns en genusaspekt. Vi kan konstatera att det företrädelsevis är män med relativt hög medelinkomst som bor i större städer som gynnas av systemet. Män är ekonomiskt gynnade och vi vill att att män och kvinnor ska ha samma ekonomiska förutsättningar. Att subventionen nyttjas mer av män än av kvinnor är ett av många skäl till att förändra den, säger Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Karolina Skog.
Bilar som kostar kring 350 000 kr får högst höjning av förmånsskatten. Bilar över 650 000 kr får sänkt förmånsvärde. Förmånsvärdet för elbilar och laddhybrider sätts utifrån priset på en motsvarande bil utan elektrifiering. En elbil som kostar mer än 650 000 kronor kan därför få höjt förmånsvärde eftersom motsvarande konventionell bil har ett pris som ligger under brytpunkten.
Ytterligare en aspekt av förslaget är att höjda förmånsvärden kan leda till minskad bilförsäljning.
Karolina Skog tror att förslaget ska leda till att fler åker kollektivt eller cyklar till jobbet istället för att köra bil.
Massiv kritik mot regeringens förslag
Föga förvånande har regeringens förslag fått en hel del kritik, även från tunga instanser som Skatteverket. De menar att det är alldeles för tidigt att införa de nya reglerna mitt under räkenskapsåret.
Tjänstebilskonsulten Ronny Svensson på Ynnor AB är en av remissinstanserna. Han skräder inte orden och menar att regeringen har misstolkar registreringsstatistiken.
– Företagsbilar och förmånsbilar finns och brukas över hela landet. Men stora företag har sina säten i Stockholmsområdet och därför är alla deras fordon registrerade där. Likadant är det för leasade bilar där leasingbolaget som står som registrerad ägare.
Ronny Svensson föreslår att regeringen och Finansdepartementet istället kollar på var personer som betalar förmånsskatt är skrivna.
Han menar också att regeringen missar att många förmånsbilar används mycket i tjänsten och att föraren ibland köper en bil som är vald utifrån att passa arbetsgivarens behov.
– En del kör en större än de privata behoven kräver för att kunna utföra sitt jobb.
Att ha en renodlad företagsbil som är parkerad på jobbet och inte får användas privat är inte heller möjligt för alla.
Köper du en bensin- eller dieselbil som kostar över 650 000 kronor efter den 1 juli 2021 får den lägre förmånsvärde.
”Inte så förmånligt som regeringen påstår”
Ronny Svensson menar också att skillnaden i kostnad mellan att ha förmånsbil och att köpa samma bil privat är mindre än vad regeringen anger. Det beror bland annat på att många idag skaffar bil genom privatleasing. Konkurrensen på den marknaden är hård vilket i många fall leder till att det är billigare att leasa än att köpa kontant.
Ytterligare en invändning är att en stor andel av alla som har förmånsbil inte bara betalar förmånsvärde. De betalar även en del av leasingkostnaden genom löneavdrag. Det gör också att förtjänsten med att ha förmånsbil är mindre än vad regeringen antagit. Detta är en stor grupp av alla förmånstagare och för dem blir det en uppenbar förlustaffär att ha förmånsbil framöver.
Negativt för miljön
Kritiker menar att det är naivt att tro att höjt förmåns-värde ska leda till att fler åker kollektivt eller cyklar. Det är mer troligt att vi får se många som går från förmånsbil till en äldre begagnad bil eller en ny billigare utan elektrifiering.
Regeringens förslag riskerar alltså att försena omställningen till en eldriven fordonsflotta. Företagen köper en stor andel av alla nya elektrifierade bilar, och ett lågt förmånsvärde har varit starkt bidragande till detta.
Regeringen kör över Skatteverket
Skatteverket har sagt att det är olämpligt att införa förändringen redan den 1 juli. De vill hellre vänta till den 1 januari 2022, men helst vill Skatteverket inte alls se att den här förändringen genomförs.
Istället har man lämnat in ett motförslag till Finansdepartementet med helt nya och enklare regler för hur förmånsvärden ska beräknas.
Skatteverket vill sätta förmånsvärdet utifrån en bils pris, och sedan ge rabatt (nedsättning) för miljöbilar. Rabattens storlek beror på hur miljöeffektiv bilen är. Elbilar ska få större rabatt än laddhybrider.
För elbilar dras 350 000 kronor av på priset när förmånsvärdet bestäms. Nedsättningen kan dock högst bli 50 procent av nybilspriset.
För laddhybrider föreslås nedsättningen bli 130 000 kr, och för vanliga elhybrider 70 000 kr. Vätgasbilar sätts ned 275 000 kr, biogasbilar 20 000 kr och etanolbilar 5 000 kr.
I dag sätts förmånsvärdet på elbilar genom att jämföra med motsvarande bil utan eldrift, men många elbilar är helt egna konstruktioner och inte direkt jämförbara med någon som har förbränningsmotor. Det är ett av de problem med dagens system som Skatteverket vill rätta till.
– Bestämmelsernas utformning leder till onödig administration och merarbete för både arbetsgivare och för oss, men även oförutsägbarhet för bilbranschen och anställda. Det drabbar framför allt arbetsgivare och anställda och med ett nytt regelverk kommer det bli enklare och mer förutsägbart för alla parter, säger Yngve Gripple, rättslig expert på Skatteverket.
Regeringen väljer istället att köra över denna och alla andra remissinstanser som framfört kritik mot förslaget. Det ligger nu på riksdagens bord helt utan ändringar. Regeringen väntas få aktivt stöd av samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet och passivt stöd av Vänsterpartiet. Med andra ord finns det en majoritet i riksdagen som stödjer regeringens förslag.
”Konstig socialdemokratisk politik”
Tjänstebilsexperten Ronny Svensson på Ynnor AB har varit en av remissinstanserna och är ytterst förvånad över att regeringen lägger fram ett oförändrat förslag till riksdagen.
– Jag kollar minsta kommatecken, men kan inte hitta någon ändring. Det är märkligt att en socialdemokratisk finansminister lägger fram en proposition som gynnar lyxbilar på Östermalm, men missgynnar vanligt folk som behöver bilen i sitt arbete, säger Ronny Svensson.
Fotnot: auto motor & sport har sökt miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) som presenterat regeringens förslag på justering av förmånsvärden för bilar, men inte fått någon kommentar. Ärendet ligger nu hos finansminister Magdalena Andersson (S). Vi har även sökt henne för en kommentar utan resultat.
MAGNUS FRÖDERBERG:
Ooops! Regeringen glömde miljön
Det är underligt att en regering bestående av socialdemokrater och miljöpartister driver fram en förändring som motverkar omställningen till eldrift och gynnar dem som köper lyxbilar.
Ännu underligare blir det när regeringens argument krossats av remissinstanserna och Skatteverket surnat till så mycket att de kommit med ett motförslag.
Skatteverkets modell för förmånsbeskattning är enkel och gynnar miljön. Regeringens förslag är krångligt och orättvist. Och inte är det ett slag för miljön, snarare emot.
I regeringens promemoria är temat ekonomi och rättvisa. Meningen är att det inte ska vara lönsamt att ha förmånsbil jämfört med att köpa privat. Miljöfrågan lyser med sin frånvaro.
Att argumentera med rättvisa och samtidigt behålla ett system där det är ett lotteri vilken importör som kan få igenom billigast möjliga jämförelsebil är underligt. Det är nämligen så att när elektrifierade bilar ska få sitt förmånsvärde fastlagt jämför man med motsvarande utan elektrifiering. Har importören tur godkänner Skatteverket jämförelsen. Det här gör att två laddhybrider som kostar lika mycket kan ha olika förmånsskatt. Rättvist? Nä!
Skatteverket vill hellre ha fasta rabatter på förmånsvärdet, 350 000 kronor för elbilar och 130 000 kronor för laddhybrider. Enkelt och rättvist.
Vi kan bara spekulera i varför regeringen driver igenom förändringen. En svar kan vara att det här uppskattas ge 2,3 miljarder extra i statskassan per år, om lika många fortsätter ha förmånsbil.
Finansdepartementet uppger dock att det finns en risk för minskad nybilsförsäljning, vilket i sin tur leder till en äldre och smutsigare fordonsflotta.
Jag anar en stark politisk vilja bakom att förslaget drivs igenom. Någon tycker att det säljs för många bilar, särskilt förmånsbilar, och i synnerhet i form av elbilar och laddhybrider.
Dessutom drivs förslaget igenom utan minsta ändring och med tidspress. Om det finns en stark vilja spelar det ingen roll vad tjänstemän och expertmyndigheter säger.