Koenigsegg CC8S vs Agera S Hundra: 100 procent dröm

Agera S Hundra

Christian sitter vid ratten och berättar om projektet. För den som undrar: det som ser ut som guld är guld. Bladguld närmare bestämt. "Vi beställde 25 böcker som det kallas, med 25 stycken blad om 8x8 centimeter i varje bok", säger Christian. 

Det visar sig att köparen, Eddie Yau från Hongkong, hade lite egna tankar kring mängden guld. Det blev ganska mycket, men jag tycker det funkar, i skön kontrast till den nakna och perfekt lagda kolfibern.

Vi har åkt runt flygområdet och är nu vid testrakan, körskoleutbildning i dag också noterar jag när Christan glider upp och ner på halvfart för att värma vätskorna. Snart ligger vi och kör slalom, kraftig sådan, i över 180 km/h. Bilen kränger inte en millimeter. Greppet är … njae va fan – helt sjukt! 

De nya stolarna ger plats för sexpunktsbälten.

Vi stannar till vid ena kortändan. Christian ger fullt och Hundra sätter sig över baken. Men inte mycket, tacka Triplex-staget för detta. En tvärgående dämpare mellan hjulupphängningarna tar emot nigningen och styvar upp bakvagnen. Se det som en blandning av dämpare och krängningshämmare, som jobbar på att neutralisera krafterna som vill trycka ner bakvagnen.

Christians högerarm flyger ut och slår till på höger paddel för uppväxling. Det är nu jag noterar att han sitter med armarna i kors över bröstet. Proceduren fortsätter upp genom växlarna tills vi nått 300 km/h – då det blir full tvärnit. Fortfarande med armarna i kors. Jag kan från första parkett rapportera att allt snack på forumtrådar, om att Koenigsegg bygger övermotoriserade kit cars utan väghållning, är totalt skitsnack. Den här bilen levererar. Prestanda. Och väghållning.

Inte bara det. Kvalitetsnivån är smått bisarr numera – milsvid skillnad från CC8S. Cirkeln på mittkonsolen är kvar, men nu är knapparna snyggare integrerade. Och dess symboler är utskurna med laser. De syns inte när tändningen är avslagen, men så fort bakgrundsljuset tänds kommer symbolerna fram. Maffigt.

Grunden känns igen från CC8S, men varje enskild detalj är så mycket bättre.

En ny multimediaenhet med tryckskärm ger exklusiv känsla. Och det nya mätarhuset framför ratten: wow! Det här är verkligen snyggt och detaljrikt.

Christian är mest stolt över känslan i växlingspaddlarna. Spelet i reglagen är litet, men det tydliga klick man får som feedback är ett bra kvitto på att växlingen är genomförd. Det går inte att halvtrycka så att säga, långt bättre än övriga paddlar i bilvärlden som inte ger feedback alls.

Sittpositionen är mycket mer upprätt än i CC8S, stolen kramar gott och har ett vackert sömnadsarbete på mockamaterialet – som återkommer i taket och på torpedväggen bakom stolarna.

Det roliga är att jakten på perfektion aldrig slutar hos Koenigsegg. Jag har redan noterat att i princip varje synlig komponent är märkt Koenigsegg. Till och med de minsta skruvskallarna! Men när jag tillstår att emblemet på plastkåpan i rattcentrum förtar en del av intrycket kommer beskedet fort. "Vi har tagit fram ett nytt skinnklätt centrum där Koenigsegg-vapnet har en bättre emaljerad yta." Gott så.

Det är dags för mig att känna på materialet, men vi ska inte lägga onödigt många mil på Eddies bil. Fabrikens testbil ställs till mitt förfogande. Hundra har 1 040 hästkrafter, testbilen någonstans mellan 950 och 1 000 men jag skulle ljuga om jag påstår att jag saknar det där "lilla extra". Jag bestämmer mig för att köra på allmän väg, flygraka upp och ner har alla journalister som besökt Koenigsegg kört, jag vill få lite vardagsintryck i stället.

Det nya mätarhuset är verkligen sofistikerat.

Knapparna har underbar känsla.

Ljungbyhed klickas in på navigatorn. Här finns ännu ett flygfält, men även en motorpark i regi av racingförarna Micke Ohlsson (nu Bern) och Ola Nilsson.

Det krävs bara någon kilometer på landväg för att imponeras, och då av en något oväntad aspekt. Fjädringskomforten är fenomenal, i klass med om inte bättre än i den Kia Optima i vilken jag anlände till Ängelholm. Chassit har bara traditionella dubbla tvärlänkar, och Agera har bussningar helt utan gummi, här finns bara nållager. De främre länkarmarna är branschens längsta, helt i klass med doningarna i F1.

Hemligheterna bakom den fina komforten är, enligt Christian, låg ofjädrad vikt och en minutiöst utvecklad stötdämparkurvlogik. Själva dämparna kommer från Öhlins, men kalibreringen är Koenigseggs egen.

Dämpare från Öhlins, turboaggregat från Precision, växellåda från Cima och en vindrutetorkare från Mercedes. Frånsett detta är i princip allt egenproducerat. De gigantiska keramiska skivorna är egna, precis som de delade bromsoken, de solida hjullagerinfästningarna med mera, med mera.

En smart detalj med skivorna är att man har samma keramiska legering rakt igenom, alltså inte bara en slityta. Det gör att skivorna kan svarvas om vid behov, övriga i branschen måste kasseras vid minsta misstanke om skada eller konstigt slitage.

Behållaren för kylarvätska sitter så pass dold att man fck designa ett så här snyggt inspektionsfönster. Läckert!

Min framfart väcker uppmärksamhet. Medtrafikanter går åt sidan och sträcker ut en arm med tummen upp. Andra kör ikapp som dårar och fotograferar för att kunna posta på nätet.

Det finns ett tillvalspaket med ljuddämpande material. Det har inte denna Agera. Att konversera på motorväg kräver hög samtalston. Det finns även ett nytt mittarmstöd med ett litet förvaringsfack. Det saknar denna bil, så telefon och glasögonfodral far hit och dit på passagerarsidans golv. De stora tuberna som utgör del av dörrarnas gångjärn kunde varit förvaring. Men icke, här ligger gigantiska högtalare till det påkostade ljudsystemet. Jag prövar aldrig detta, det finns annat att lyssna till.

Som två överfeta turboaggregat med härligt spolljud och fantastiskt dumpljud. Kompressorn i CC8S må ha varit mer direkt och givit mer linjär effekt. Men när laddtrycket byggts upp är Agera förblindande.

Dubbelkopplingslådan med rattpaddlar är en barnlek att handha jämfört med den manuella lådan i CC8S. Men helt lättkörd är Agera inte, backspeglar och A-stolpar skymmer effektivtsikten snett framåt. Korsningar och rondeller är pulshöjande. Hur lyckas alla "cruisers" i London?!

Backkamera förr och nu. Från fyrkantig låda i bakrutan till minimalt rör under det enorma avgasröret. Sikten snett framåt är dock ett större problem, där är backspeglarna boven i dramat.

På Ljungbyhed blir det några spontana varv på banan. Ny bana, ny bil. Jag har ingen lust att testa gränserna i ett objekt för över 10 000 000 kronor. Men här känns bilen som i sitt rätta element. Den är lätt att placera rätt i kurvorna, med alla system inkopplade är detta ett snällt monster som inte överstyr ut ur kurvor, trots fullgas. E-diffen jobbar bra tillsammans med systemen för antispinn och antisladd vars inverkar inte märks. Bara finns där.

Jag önskar möjligen lite mer städat beteende vid gasuppsläpp, nu blir den manövern tämligen abrupt. Växellådan är prima. Nedväxlingar sker knappt märkbart. I Race-läget under fullgas sker uppväxlingarna på 30 millisekunder, synkringarna i kolfiber får vila – växlarna skjuts in direkt. Brutalt! Oslagbart!

Landsvägar med fartkameror tar oss upp till Hässleholm. Breda däck och dålig asfalt borde ge lite spårningar, men icke. Förutom ljudet är färden ytterst odramatisk, fram till att jag börjar vicka på högerfoten.

Vid fabriken i Ängelholm är det kickoff. All personal har samlats på flygfältet för att få produktkännedom, vilket innebär att man ska få köra Agera. Den Agera som jag sitter i alltså … Vi kommer ut på E4 vid Örkelljunga och nu får de dubbla stressfäktarna göra skäl för sitt namn. Allt är som i en film. Semestertrafikanterna verkar långsammare än vanligt. När jag kört förbi lär det bytas samtalsämne i samtliga bilar.

Ett tankstopp (jo, 70 liter tar slut fort) och 20 mil (det längsta någon journalist kört en Koenigsegg) senare når vi den väntande personalen. Jag stannar kvar för att bevittna lyckliga ansikten efter avslutade körpass. Att jobba med Koenigsegg varje dag är en sak – att få köra en Agera något helt annat. 

Jag nämnde det i början, att jag varit motorjournalist i 15 år. I och med Agera har mina preferensramar förskjutits högst avsevärt. Utomjordiska upplevelser kommer från Sverige.

Triplex, ett stag över bakvagnen som ser till att bakvagnen inte "sätter" sig vid acceleration.

Chassinummer 100. Sifrorna 007 precis före visar att Koenigsegg är sjunde biltillverkaren i Sverige. Kommer du på övriga sex?