Så drabbar halvledarbristen dig som bilköpare

Premium Chipkrisen slår hårt mot bilindustrin. Försenade leveranser, viss extrautrustning går inte att beställa och den globala produktionen beräknas förlora åtta miljoner bilar 2022! Vad betyder det för dig och hur ser det ut på den svenska marknaden?

Så drabbar halvledarbristen dig som bilköpare
Det är lugnare tempo i de flesta biltillverkares fabriker på grund av komponentbristen. Pauser i produktionen förekommer också här och där.

Vi har skickat ut en enkät till alla biltillverkare på den svenska marknaden, samt ställt frågan till er läsare hur ni som bilköpare har blivit berörda, för att försöka få en bättre bild av hur halvledarbristen påverkar branschen och konsumenterna.

De flesta företagen, men inte alla, har svarat. Vad vi ser genomgående är att hela industrin är påverkad, och effekterna av halvledarbristen handlar generellt om produktionsstörningar med stopp i fabriker, lägre tillverkningsvolym, längre leveranstider, samt olika former av extrautrustning som för tillfället inte går att få eller som innebär att man som kund blir tvungen att vänta längre på sin bil. Bara Renault Group uppskattar till exempel att produktionsförlusten under första halvåret 2021 uppgår till 220 000 bilar.

Vad är det som gjort att branschen har hamnat i det här läget? Det finns flera förklaringar.

Till Volvobilar kan kunder på den svenska marknaden inte beställa tillvalet BLIS (dödavinkelvarning) just nu på grund av halvledarbristen.

Biltillverkarna ryckte hårt i handbromsen för chipleveranser när de första Covidnedstängningarna slog till och efterfrågan på bilar minskade i början av 2020, vilket dels gjorde att man förlorade sin plats i kön, dels att chipleveranserna istället gick till de sektorer som gynnades av att folk satt hemma.

Lägg till det en fabriksbrand i Japan, extremt vinterväder i som påverkade flera fabriker i Texas, vattenbrist i Taiwan och Covidutbrott med nya nedstängningar i Sydostasien, nu senast i Malaysia.

Som vi rapporterat om har Volvo varit tvungna att stoppa produktionen i sina fabriker vid flera tillfällen tidigare i år. Det senaste avbrottet skedde i slutet av augusti, då Torslandafabriken fick pausa produktionen för tredje gången sedan i maj. Stoppet omfattade även Volvos fabrik i Gent i Belgien.

Karin Wik, pressansvarig på Volvo Car Sverige, berättar att man arbetar kontinuerligt med att justera eller tillfälligt pausa produktionen i sina fabriker för att anpassa sig till situationen i leverantörsledet och att ambitionen är att återgå till full produktion så snart som möjligt. Viss utrustning går heller inte att få just nu.

Karin Wik på Volvo berättar att man prioriterar tillverkningen av kundbeställda bilar för att hjälpa situationen.

– På den svenska marknaden kan inte kunder välja BLIS och DAB-radio (dödavinkelvarning och digitalradio, red. anm.). Vi har en dialog med kunder som beställer nya bilar, där de kan välja att beställa bilen utan dessa tillval istället för att vänta på dem. Vi arbetar nära våra leverantörer för att minimera påverkan så mycket som möjligt. Vi prioriterar också tillverkning av bilar som är beställda av kund, framför exempelvis demo- och visningsbilar, säger Karin Wik.

Även de andra svenskkinesiska märkena i Geelykoncernen är drabbade men verkar ligga bättre till än just Volvo.

Polestar meddelar att de för tillfället inte har några produktionsstörningar, bortsett från mindre begränsningar vad gäller utrustning. Fotsensorn under den bakre stötfångaren för att öppna bakluckan kommer inte att monteras under en period. Men utrustningen kommer att eftermonteras kostnadsfritt för alla berörda kunder i framtiden.

Företaget förklarar att man nu påbörjar leveranserna av de nya Polestar 2-versionerna med framhjulsdrift och att den som gör en beställning idag troligtvis kan räkna med leverans senare i höst. Brent Ellis, PR-ansvarig på Polestar, säger att anledningen till att man har klarat sig utan större produktionsstörningar är att man lyckats hantera situationen framgångsrikt tillsammans med sina underleverantörer.

Markus Thomasfolk är Kommunikationschef på Volkswagen Group Sverige där Audi, Porsche, Seat, Skoda och VW ingår.

Kajsa Apelqvist, kommunikationsspecialist på Lynk & Co, berättar att man är påverkade av halvledarbristen, men att man tack vare lanseringen ges prioritet av ägaren Geely. I dagsläget har man därför en stadig leverans av bilar som täcker de planerade lanseringsvolymerna i Europa, även om man får något färre bilar än man har efterfrågat.

Med sina fem varumärken är Volkswagengruppen den största aktören i Sverige med en total marknadsandel på mer än 27 procent fram till augusti i år.

Man lämnar ett gemensamt svar via Markus Thomasfolk, Kommunikationschef på Volkswagen Group Sverige. Han säger att koncernen är påverkad av halvledarbristen, samt att situationen har försvårats i och med covidutbrott i Sydostasien där flera leverantörer finns.

– Vi har haft en mycket stark orderingång, men produktionen kan inte möta de beställningar som finns fullt ut på grund av komponentbrist och i vissa fall kan viss extrautrustning leda till längre leveranstider. Exakt hur det ser ut varierar mellan koncernens märken och modeller. Återförsäljarna ska kunna upplysa respektive kund om vad som gäller, säger Markus Thomasfolk.

Polestar rapporterar "mindre begränsningar gällande utrustning."

Några märken ger trots allt någorlunda ljusa rapporter och skiljer sig på så vis från majoriteten.

– Vi på Kia har bara drabbats av marginella störningar, samt har bra support från fabriken och får näst intill den tillgång vi behöver, vilket innebär att vi kan leverera bilar ur de flesta modellserier snabbt, säger David Lilja, Informationschef på Kia i Sverige.

Suzuki medger att man är påverkade, även om det bara gäller ett fåtal modeller i form av utebliven produktionsvolym eller problem med viss utrustning.

– Men vi har hittills inte drabbats så hårt tack vare att vi har haft och har så pass gott om bilar i lager att vi just nu kan erbjuda omgående leverans av exempelvis nya Swace och ACROSS laddhybrid, säger Håkan Engström, Informationsansvarig på Suzuki Louwman Sverige.

Tesla har vidtagit en annorlunda åtgärd för att kunna bibehålla sina produktionsnivåer. Företagets chef, Elon Musk, berättade i juli för den amerikanska teknikbloggen The Verge att man har lyckats ersätta chipen med alternativa modeller och skriva om mjukvaran för det här ändamålet på bara några veckor.

Suzuki Sverige meddelar att man har god tillgång på bilar just nu. Av den anledningen kan den som snabbt vill ha en suv och laddhybrid kika på deras ACROSS (som egentligen är en Toyota RAV4). Tesla verkar ha relativt normala leveranstider på sin Model 3.

Hur länge tror man att halvledarproblematiken kommer att fortsätta påverka bilbranschen? Renault bedömer att situationen kommer att vara fortsatt mycket svår i det tredje kvartalet, med en gradvis återgång till normalt läge från och med det sista kvartalet. Flera andra tillverkare antyder liknande uppfattningar.

Kanske är dock biltillverkarna lite för optimistiska. Enligt informations- och prognosföretaget IHS Markits senaste analys den 17 september spår man att produktionen av personbilar kommer att påverkas en bra bit in i 2022. Även om de totala produktionsvolymerna ökar från år till år, har man ändå kapat prognosen för 2021 med 6,2 procent eller 5,02 miljoner bilar, samt med 9,3 procent eller 8,45 miljoner bilar för 2022.

Om det här blir utfallet tror å andra sidan IHS Markit att en starkt uppdämd efterfrågan och ett tryck på att bygga upp lagernivåer, kommer att leda till förhöjda produktionsnivåer under 2024 och 2025.


Upp till 14 månaders väntetid på nya bilar (i Tyskland)

Våra kollegor på den tyska sajten carwow.de har gjort en sammanställning av hur länge man måste vänta på olika bilmodeller just nu. Observera att tiderna gäller för den tyska marknaden, men det ger ändå en fingervisning om läget i branschen.

Elbilar 

Ungefärlig väntetid

Audi e-tron GT

14 månader

Audi Q4 e-tron

12 månader

Dacia Spring

12 månader

BMW i4

9 månader

BMW iX

9 månader

Opel Zafira-e Life

9 månader

Audi e-tron

8 månader

Tesla Model S

8 månader

BMW iX3

7 månader

Ford Mustang Mach-E

7 månader

Opel Mokka-e

7 månader

Toyota Proace Verso Electric

7 månader

Honda e

6 månader

Hyundai Ioniq 5

6 månader

Kia e-Niro

6 månader

Mazda MX-30

6 månader

Mercedes EQC

6 månader

Skoda Enyaq iV

6 månader

VW ID.3

6 månader

VW ID.4

6 månader

Opel Corsa-e

5 månader

Nissan Leaf

4 månader

Renault Zoe

4 månader

Tesla Model 3

4 månader

Förbränningsbilar/laddhybrider 

Ungefärlig väntetid

Mercedes A 250 e

12 månader

Peugeot 3008

8 månader

Audi A6 Avant TFSI e

7 månader

Mercedes C-klass

7 månader

BMW X3 laddhybrid

6 månader

Opel Mokka

6 månader

Opel Grandland

6 månader

Renault Captur

6 månader

Skoda Octavia

6 månader

Toyota RAV4

6 månader

VW Tiguan

6 månader

Kia Ceed

5 månader

Kia Sportage

5 månader

Mazda CX-5

5 månader

Mini

5 månader

Nissan Qashqai

5 månader

Ford Kuga

4 månader

Hyundai i30

4 månader

Mercedes GLB

4 månader

Mercedes GLC

4 månader

VW Golf

4 månader

VW Passat

4 månader

Audis elbilar verkar vara särskilt hårt drabbade av långa leveranstider. Vi kan se det på den information vi har fått från den tyska marknaden, men vi har även uppgifter som tyder på att det ser ungefär likadant ut för svenska kunder.

SÅ HÄR HAR NI LÄSARE BLIVIT DRABBADE

Vi bad er läsare att kontakta oss och berätta om era erfarenheter och om hur ni som bilköpare har blivit påverkade av halvledarbristen.

Ni som har hört av er vittnar om och bekräftar den information vi har fått från tillverkarna. Det rör sig om längre leveranstider, framflyttad produktion, ibland till och med flera gånger, samt extrautrustning som helt enkelt inte går att få just nu eller som skulle innebära ännu större förseningar.

Flera läsare säger att de struntat i utrustning de velat ha för att slippa vänta väldigt länge på sin nya bil. Philip är ett exempel. Han beställde en VW T-Cross sommaren 2020 och avstod flera av de tillval som han allra helst ville ha, eftersom han då hade varit tvungen att vänta på bilen i drygt åtta månader.

"Vem klarar av att vara utan bil så länge? Jag fick ta den utrustning som det gick snabbast att få bilen levererad med", skriver Philip.

I en del andra fall har tillverkarna inte kunnat leverera någon bil alls på grund av halvledarbristen. Marcus beställde en nya Skoda Octavia iV i våras men var tvungen att ta en lagerbil istället, vilket blev en dyrare Superb iV. Tur att han rapporterar att han är nöjd med den.

Per berättar att han beställde en BMW X5 45e. Några månader innan han skulle få bilen fick han ett meddelande om att BMW inte kunde leverera den med den utrustning han hade beställt. Han blev erbjuden en grundutrustad bil men tackade nej till det.

I några fall har problematiken fått tråkiga och dyra konsekvenser. Tomas skriver att han beställde en Mercedes EQC i mars och ursprungligen skulle få bilen i juni.

På grund av komponentbristen fick han den levererad först i augusti, vilket gjorde att han åkte på ett mycket dyrare förmånsvärde eftersom regeringen skruvade upp de nivåerna vid halvårsskiftet. Trist.

Men det finns oväntade ljusglimtar, i alla fall för somliga.

Ulf säger att han har påverkats positivt av halvledarbristen. Han har just nu en Mercedes EQC som förmånsbil som han efter 18 månaders innehav ska göra sig av med. Trots att den har 3 000 mil på mätaren, rapporterar han att han vid inbyte kommer att få endast 5 000 kronor mindre än vad en ny bil med likvärdig utrustning kostar, inklusive avdragen miljöbonus.

Lång leveranstid och det faktum att viss utrustning inte går att beställa till nya bilar gör tydligen att lättare begagnade bilar är riktigt heta på andrahandsmarknaden.


Intresseorganisationen BIL Sweden kommenterar situationen: ”Bekymmersamt”

Vi kontaktade bilindustrins branschorganisation för att få deras syn på läget. Dan Jormvik som jobbar med opinion och kommunikation berättar om effekter och framtidsprognoser.

Hur ser ni att halvledarbristen påverkar bilindustrin i Sverige?

– Läget är bekymmersamt då vi förutom halvledarbristen även har brist på andra komponenter med ett logistiksystem som inte är i balans. Allt detta lär påverka utbudet av fordon under en längre tid. Vi kommer att se en högre efterfrågan än utbud, vilket leder till längre leveranstider än normalt.

Går det att se effekterna i registreringsstatistiken och i så fall hur?

– Ja, vi kan se effekterna i registreringsstatistiken, men det är svårt att härleda och separera vad som beror på de förändrade förmåns- och Bonus-malusreglerna. Halvledarbristen påverkar de laddbara bilarna mer än bilar med förbränningsmotor då det behövs fler halvledarkomponenter i en laddbar bil. Även styrmedelsförändringarna som har införts under året har framför allt påverkat de laddbara bilarna negativt. De justerade förmånsvärdena och försämringar för laddhybriderna i Bonus-malussystemet har främst påverkat tjänstebilsmarknaden. Företagen går i bräschen för teknikomställningen då närmare 75 procent av de laddbara bilarna köps av en juridisk person.

Har ni någon prognos för hur länge ni tror att branschen kommer att fortsätta vara påverkad?

– Fordonsindustrin har långa ledtider, så tyvärr finns det en risk att vi kommer att få leva med brist på halvledare även stor del av 2022. När det gäller de aviserade förändringarna i Bonus-malussystemet kommer det att ha stor påverkan på första halvåret 2022.

STATISTIK: Märkena som klarat chipbristen bäst och sämst

De tyska biltillverkarna tappar på den svenska bilmarknaden i år. Samtidigt vinner de japanska, koreanska och franska mark – för att inte tala om kinesiska MG.

Årets bilmarknad har präglats av tre stora trender: mer laddbart, högre skatter för bilar utan laddsladd samt brist på halvledare.

Därmed borde de tillverkare som har ett stort utbud av laddbara bilar ha gynnats rejält (över 40 procent av augustiförsäljningen var laddbara bilar), men vår genomgång visar på motsatsen. Kanske är det trots allt halvledarbristen som påverkat mest?

Volvo och de tyska varumärkena, som har en hel del laddbara bilar på sina modellprogram, är totalt sett förlorare på den svenska marknaden. Däremot kan man se att både japanska och franska tillverkare generellt sett har gått bra, trots att många av dessa inte är med i elektrifieringsvågen.

Exempelvis borde Mazda och Subaru ha tappat och även storspelaren Toyota – som bara ha några få modeller med laddsladd. Fordonsindustrin har långa ledtider, så tyvärr finns det en risk att vi kommer att få leva med brist på halvledare även stor del av 2022. När det gäller de aviserade förändringarna i Bonus-malussystemet kommer det att ha stor påverkan på första halvåret 2022.

De koreanska tillverkarna går däremot starkt för att inte tala om de kinesiska, där MG och Polestar ökar.

Beror skillnaderna på vilka tillverkare som har bäst kontakter bland halvledarföretagen eller på vilka som lagt in beställningar i tid?

Alrik Söderlind

MARKNADSANDELAR

Bilmärke 

2020

2021 (jan–aug)

Förändring

Volvo

18

16,8

−1,2

VW

14,6

13

−1,6

Kia

8,6

9,2

0,6

Toyota

7,8

8,6

0,8

Audi

6,2

5,6

−0,6

Mercedes

6,2

5,9

−0,3

BMW

6,1

5,6

−0,5

Skoda

4,9

4,7

−0,2

Peugeot

3

3,6

0,6

Renault

2,8

2,1

−0,7

Seat

2,8

3,2

0,4

Hyundai

2,2

2,5

0,3

Ford

2

2,3

0,3

Tesla

1,7

1,6

−0,1

Nissan

1,6

1,9

0,3

Fiat

1,5

1,7

0,2

MG

1,1

1,1

Citroën

1

1,5

0,5

Mini

1

0,9

−0,1

Porsche

0,8

0,8

0

Mazda

0,7

0,8

0,1

Dacia

0,6

0,8

0,2

Opel

0,6

1,4

0,8

Subaru

0,6

0,8

0,2

Polestar

0,5

0,7

0,2

ANALYS OCH KOMMENTAR

Det är olyckligt att regeringen ännu en gång på kort tid aviserat nya förändringar av Bonus-malussystemet och beräkningen av förmånsvärden, eller i alla fall att man väljer att göra det just nu när läget i bilindustrin är minst sagt utmanande på grund av extraordinära omständigheter. Politikerna uppvisar här en dålig förståelse för hur branschen fungerar och för den framförhållning som krävs.

Den som tänker köpa en ny bil kan nu nämligen se fram emot långa och osäkra leveranstider, samt extrautrustning som inte går att få eller som riskerar att försena leveransen ytterligare. Med ett nytt regelverk runt hörnet kan detta strula till det och få oönskade konsekvenser för kunderna.

John Eriksson

Låt oss säga att den nya elbilen kostar över 700 000 kronor och alltså tappar rätten till bonus av staten från 1 januari 2022. En försenad leverans som gör att bilen registreras först på andra sidan årsskiftet kan då stjälpa kalkylen.

Samma sak för alla som vill skaffa en ny bil innan nya Bonus-malus- eller bilförmånsregler träder i kraft. Vågar man byta om beräknad leverans ligger nära ett ändringsdatum? Om det dessutom blir rusning efter bilar för att undvika sämre villkor lär förseningarna bli ännu värre och många få sin bil på fel sida om gränsen.

Hur ska man tänka som kund? Man behöver nog vara förberedd på att acceptera strul vid nybilsköp just nu, speciellt vid fabriksbeställningar. Att avtala om leveranstid är förmodligen omöjligt med tanke på omständigheterna.

Därför skulle jag personligen dra mig för att beställa en elbil för över 700 000 kronor om den riskerar att dröja till efter årsskiftet. Generellt skulle jag helst försöka hitta en lagerbil eller lättare begagnad bil som jag kunde känna mig nöjd med, för att undvika så mycket strul som möjligt. Det betyder dock att jag skulle vara tvungen att ha ett öppet sinne för modeller och märken som inte ligger högst upp på min önskelista.

Halvledarbristen riskerar också att slå mot återförsäljare. De behöver bilar att leverera för att hålla intäkter och kassaflöden uppe. Förra året fick de en smäll när efterfrågan minskade på grund av Covid och nu får de en ny smäll av komponentbrist och leveransproblem.

Situationen, tillsammans med nya Bonus-malusregler, kan dessutom göra att de höga priserna på begagnatmarknaden fortsätter att hålla i sig, kanske hela vägen bort till 2023. Väntetiderna för nya bilar och möjligheterna att få all den extrautrustning man önskar påverkar utbudet. Många köpare kanske väljer att titta på lättare begagnade exemplar istället, vilket då driver upp priserna.

En sak är i alla fall säker: osäkerheten på marknaden kommer att bestå den närmaste tiden.