Alrik: 95 procent i minoritet

"Tänk om alla elbilsälskare bytte taktik, höll med om problemen istället för att alltid försvara sig. Och hur skulle det vara om 'bensinfalangen' hade samma kritiska hållning till olja som till batteritillverkning?"

Detta är ledaren ur auto motor & sport nummer 24/2021.


Att tanka fritt är stort, men att tanka rätt är ännu större. Vad sägs om denna lätta travestering av en omdiskuterad devis som står ovanför ingången till Uppsala universitet?

Det är högst troligt att många som läser meningen blir heligt förbannade. Ska jag tala om vad som är rätt att tanka? Eller för den delen tänka!

Absolut inte, men vad skulle hända om alla som blir arga funderade en stund på vad de tycker "är rätt"?

Vilken typ av energi ska vi tanka i våra bilar om tio år? Vad är det bästa valet – om du fick bestämma?

När jag läser en del elbilsarga kommentarer på vår hemsida kommer nästa travesti per automatik: "Aldrig har väl så många varit så arga för så lite …" 

Zoomar vi ut kan vi konstatera att 95 procent av alla bilar i landet fylls på med bensin och diesel och det kommer att ta många år innan elbilarna kommer upp i tio procents andel. I debatten låter det däremot ofta som att de redan har tagit över. Hotet – om man tycker så – är överdrivet och långt från omedelbart.

Det går alltså att andas ut, eller in om man hellre vill det, i förvissning om att det finns en hel del bilar med förbränningsmotorer även i framtiden. Det är också fritt fram att köpa vilken typ av ny bil man vill.

Men jag har funderat en del på vad det är som är så hotfullt, varför man blir så arg och kommit fram till att de flesta i stort sett tycker likadant, men med den stora skillnaden att vi uttrycker oss väldigt olika.

Häng med!

Elbilar är dyra, alla har inte råd och det är orättvist. Så är det och det försöker politikerna lindra med hjälp av bonus-utbetalningar. De rika har betalat rejält för de första generationerna elbilar, och nu kommer det nya som fler har råd med. Det blir alltså mer rättvist för varje år. Eller tycker de som inte gillar elbilar att subventionerna ska vara ännu större? Jag har inte hört den åsikten.

Elbilar är usla! Har man som krav att de ska gå 100 mil på en laddning, mitt i vintern med en släpkärra, är de riktigt usla. För vissa skulle en elbil försvåra vardagen rejält, medan andra får en enklare tillvaro. Alla kan vara frustrerade över vissa prestanda, men om fem år lär vi inte ha diskussionen om laddhastighet och räckvidd när det kommer en ny bilmodell. Teknikutvecklingen går extremt snabbt. Men alla är överens, ännu bättre elbilar behövs. Samförstånd.

Elbilar är meningslösa när det gäller att rädda klimatet och Sveriges bidrag är … Ja varför ska jag göra något när det inte gör någon skillnad? Med den logiken spelar inget man själv gör någon roll, och om alla 8,7 miljarder människorna på vår planet tänkte likadant hände inget. De är de rika länderna som måste driva den tekniska utvecklingen. Skulle vi i stället lägga våra pengar på att minska utsläppen i Kina drev vi inte på utvecklingen. Utan Norges stora elbilssatsning skulle elbilarna exempelvis inte ha kommit lika långt som de har nu. Framtiden är viktigare än nuet. Kan vi enas om det?

Elen tar slut, så nu startar vi kraftverk som går på olja! Alla håller med om att det är illa. Men elbilshatarna är ironiskt nog argast. Det borde vara tvärtom!

Alla kan inte ladda hemma. Det är ett stort problem. Det behövs fler offentliga laddplatser. Konsensus.

Så här kan man fortsätta att räkna upp små och stora problem med elbilar och övergången till elektrifierat. Det glädjande är att de flesta av oss tycker rätt lika i grunden, även om vi ställer oss i olika ringhörnor. 

Tänk om alla elbilsälskare bytte taktik, höll med om problemen istället för att alltid försvara sig. Och hur skulle det vara om "bensinfalangen" hade samma kritiska hållning till olja som till batteritillverkning?

Vilken kraft det skulle bli, om båda sidor slog ihop sina röster på alla sociala medier och krävde en rejäl och snabb utbyggnad av både snabbladdare och hemmaladdning, för alla. Och om vi outtröttligt efterfrågade en omedelbar utbyggnad av elnätet och eltillverkningen.

Där har vi de största utmaningarna.

Jag tror att de flesta av oss vill kalla sig teknikoptimist, även om man kanske är pessimistisk till mycket som sker just nu, utifrån olika perspektiv.

Kanske är det också fem procent av bilisterna som låter mest i debatten – oavsett sida?

Majoriteten av oss har insett att massbilism med förbränningsmotorer håller på att gå samma väg till mötes som vinylskivorna. Kvar blir entusiastbilarna, på förnyelsebara bränslen.

Zoomar vi ut har vi samma mål i sikte. Att få använda våra bilar och helst tanka rätt. Frågan är hur fort omställningen kan gå.

Så har vi det där med tänkandet: Att tänka efter är nog det största. Fasen, vi tycker ju i princip likadant allihopa!