Detta är chefredaktörens ledare ur auto motor & sport nummer 1/2022.
Regler och traditioner är inte till för att följas. Det vet alla framgångsrika företagare. Nu talar jag inte om den svåra konsten att fuska, där det exempelvis gick åt helvete för VW och deras ”rena” dieselbilar.
Den här krönikan ska istället handla om hur farligt det kan vara att ha lagkrav – regler – som kravspecifikation och hur illa det kan vara att ha politiker som går i industrins ledband.
Just nu står dörren på vid gavel till den europeiska bilmarknaden där det normalt säljs runt 14 miljoner nya bilar årligen.
Gissa vilka som bjuds in – av tandlösa utsläppsregler och kortsiktiga bilföretag? Rätt svar: de nya kinesiska biltillverkarna.
”Kinesiska bilföretag har under de kommande fyra åren en unik möjlighet att ta för sig av marknaden och motståndet kommer att vara klent.” Så säger Julia Poliscanova som är ansvarig för fordon och e-mobilitet på tankesmedjan Transport & Environment.
Enligt henne har kinesiska bolag just nu ett unikt tillfälle att utveckla sina affärer, hitta kunder och att bygga upp sitt nätverk och sina serviceverkstäder.
Bakgrunden är att EU-regelverket gällande koldioxidutsläpp från nya bilar, som verkligen fått bilindustrin att ställa om till eldrift, just nu är inne i en så ”snäll” fas att i princip alla tillverkare klarar kraven fram till 2025 utan att anstränga sig mer än vad man har gjort. Tillverkarna klarar kraven med dagens försäljningsmix. Slappnar av…
Julia Poliscanonva, som jag träffade på en elbilskonferens i Oslo, fortsätter:
”Om europeiska tillverkare inte sätter fart nu kan de vara riktigt illa ute om några år. De kanske vaknar upp och inser att det är för sent. Till exempel gör Stellantis och BMW bara ett minimum av vad de måste för att klara utsläppsreglerna, man satsar på att maximera sina inkomster med gårdagens teknik.” Man betalar av på lån för gamla investeringar.
Redan i år säljs det fler kinesiska elbilar i Europa än japanska, och mer laddbara bilar än dieselbilar. Omställningshastigheten är högre än vad många önskar eller tror och Julia gissar att de kinesiska tillverkarna kan ha 15–20 procent av marknaden om fem år. Det skulle betyda uppemot tre miljoner bilar från märken som de flesta kanske inte har hört talas om. Men är det dåligt, undrar kanske någon?
Är de kinesiska bilarna bättre och driver på utvecklingen gillar jag dem, men … ”Vill vi skydda arbetstillfällen i Europa måste vi ha strängare utsläppskrav, så att alla tillverkare ställer om nu. Visst lär de kinesiska tillverkarna bygga bilar i Europa så småningom, men de som är rädda för att omställningen ska kapa jobb ska veta att det största hotet just nu är att jobben försvinner till Kina”, fortsätter Julia.
Boston Consulting har pekat på att antalet arbetstillfällen inte kommer att minska på grund av elbilarna, Visst går det åt färre bilbyggare i fabrikerna men det kompenseras av fler jobb inom infrastruktur, elproduktion, råmaterial till bilar och batterier samt givetvis batterifabriker.
Den stora utmaningen lär bli omskolningen av arbetskraft. Över två miljoner människor sägs behöva vidareutbilda sig de närmaste åren. Northvolt är ett bra exempel, som har svårt att hitta folk med rätt kompetens.
Men då gäller det att det finns jobb i Europa.
Det stora problemet kan alltså vara lama utsläppsregler som redan är passé. De flesta bilmärken har aggressivare mål än vad regelverket föreskriver. Volvo är ett bra exempel på att reglerna borde skärpas, 2025 ska man sälja 50 procent elbilar, trots att det skulle räcka med 25 procent för att klara kraven.
Volvo tillhör också de tillverkare som inte behöver de konstruerade kryphålen för att nå ner till gränsvärdet, som viktkompensation, så kallade eco-innovationer och dubbelräkning av elbilar. Det gör däremot BMW och Mercedes.
Fanns inte de här lättnaderna, som kan kännas sköna just nu, skulle det enligt beräkningar ha sålts närmare en miljon fler elbilar i Europa under 2021.
Politiker måste sporra, ställa krav och ge ekonomiska förutsättningar. Inte vara snällmesiga föräldrar som tror att det fixar sig.
Allt handlar till sist om kunderna, och vad kan få närmare tre miljoner européer att köpa en ny kinesisk elbil om fyra år? Svar: att de gamla europeiska varumärkena inte kan leverera en lika bra och spännande elbil till konkurrenskraftigt pris.
Jag hoppas att racet verkligen tar fart, för då blir konsumenterna de verkliga vinnarna. Bjud inte in kinesiska tillverkare med öppen dörr, bjud upp till kamp. Må bästa bil vinna!