TEST: Går det att coronasäka bilen?

PREMIUM Säkerhet är alltid viktigt, och sedan världen lamslogs av den förhatliga pandemin hör luftfiltreringssystem till en säkerhetsfaktor i kupén. Om bilen man äger inte är utrustad med ett särskilt filtersystem kan man köpa mobila apparater som påstås kunna rena luften även från coronavirus. Men fungerar det verkligen?
Annons

Coronapandemin har slagit hårt mot våra liv och påverkat samtliga industrigrenar, inte minst bilindustrin. Framför allt åkerier och taxibolag kämpar fortfarande med minskade intäkter eftersom allt färre vill sitta i en isolerad cell med potentiella smittbärare.

Även privat står man inför ett dilemma: Ska man fortfarande samåka eller hellre ta sin egen bil, de hutlösa drivmedelspriser till trots? Ska barnen fortfarande ta bussen till skolan eller ska man hellre köra själv?

En sak är dock säker: Lägre virushalter i bilen leder till minskad smittorisk. Det vet förstås även bilindustrin och man utvecklar därför nya filtersystem som filtrerar bort olika allergener som pollen, damm och kvalster, och även bakterier och virus. En del tillverkare ligger här ett steg före, medan andra behöver mer tid på sig.

En snabb lösning är mobila filtersystem. Dessa placeras i mugghållaren eller fästs vid nackstödet och ska minska virusnivåerna i kupéutrymmet. Vi har testat tre olika system med hjälp av universitet i tyska Stuttgart.

Den första produkten kommer från företaget Rolfhartge. Systemet Aelus Car är testets dyraste (449 euro) och fästs vid nackstödet med kardborreband. Är bilen däremot utrustad med integrerade eller aktiva nackstöd rekommenderas att man fäster Aelus på passagerarsätet.

Systemet känns högkvalitativt, har tre olika effektsteg och ska kunna rena kupéluften var tionde minut. Ett HEPA-H13-filter tar hand om olika aerosoler, virus, bakterier, sporer samt partiklar och via fotokatalys med UV-C-LED-lampor inaktiveras virus. Flyktiga organiska gaser och oangenäm lukt motverkas med LED-lampor som alstrar UV-A-ljus.

Även Osrams AirZing UV-compact neutraliserar virus, bakterier och mikroorganismer med hjälp av UV-C-sterilisering. Lampornas ultravioletta strålning skadar mikroorganismernas DNA och oskadliggör på så vis virus och bakterier. Tack vare ett litiumjonbatteri kan systemet (cirka 1 700 kronor) användas utan sladd och placeras i mittkonsolens mugghållare.

TEST: Går det att coronasäka bilen?
TEST: Går det att coronasäka bilen?

Här sätter man även testets tredje produkt, Air 8 från företaget R3. Med ett pris på under tusenlappen är det inte bara trions billigaste alternativ utan även det mest kompakta (16 x 7 x 7 cm). Air 8 struntar i UV-ljus och satsar istället på ett HEPA-13-filter med kopparsilverjoner. Enligt tillverkaren filtrerar systemet inte enbart virus och bakterier utan dödar även dessa. En trevlig bieffekt är att joniseraren ska öka koncentrationen och välbefinnandet. Biltillverkare som Porsche och Toyota erbjuder joniserare redan som tillval. Hos Porsche kostar det 3 000 kronor.

Förutom HEPA-filtersystem och UV-C-ljus finns även ozongeneratorer på marknaden. Dessa system är dock hälsovådliga och får inte användas under färd. Därför har vi inte tagit med dessa i testet. 

Frågan kvarstår dock: Hur effektiva är dessa luftreningssystem? Forskarteamet runt Daniel Dobslaw undersökte varje testprodukt samt mätte verkningsgraden och jämförde sedan koncentrationen med värden från luftkvalitetsystemet i Mercedes EQC.

TEST: Går det att coronasäka bilen?

Två av tre produkter infriade våra högt ställda förväntningar. Aelus Car lyckades inte sänka viruskoncentrationen nämnvärt. Dobslaw förklarar att det antagligen beror på placeringen av filtersystemet. Som referens genomfördes därför samma test i passagerarsätet och i baksätet. Men även här var reningsgraden för Aelus Car under genomsnittet.

Billigalternativet Air 8 från R3 uppnår ett betydligt bättre resultat. När vi jämför mätdata ligger Air 8 nästan uteslutande under referensmätningen. Det visar att Air 8 lämpar sig utmärkt för en förbättrad luftkvalitet i kupén. Detsamma gäller även Osrams AirZing UV-compact. Förutom en avvikelse ligger samtliga mätpunkter märkbart under referensmätningen.

Aelus Car kan alltså inte infria förväntningarna, där-emot kunde vi fastställa en tydlig effekt av konkurrenterna. Verkningsgraden för Air 8 anges till 35,5 procent och AirZing UV-Compact uppnådde hela 54,1 procent. 

”Air 8 och AirZing UV-Compact leder till en märkbar förbättring av luftkvaliteten”, förklarar Dobslaw resultatet. I samspel med bilarnas kraftiga luftreningssystem sjunker alltså infektionsrisken.

TEST: Går det att coronasäka bilen?
TEST: Går det att coronasäka bilen?
TEST: Går det att coronasäka bilen?

Mercedes EQC

Mercedes luftreningssystem Air Balance kan köpas till när man beställer sin nya EQC. Att det inte bara är ett PR-trick bevisar mätningen.

Kupéluften renas som standard med hjälp av ett aktivt kolfilter i EQC. I tillvalslistan finns ytterligare ett aktivt kolfilter med förbättrad filtrering. Systemet kallas Air Balance och består av en joniserare, en doftgivare samt ovan nämnda kolfilter som ska minska mängden virus och bakterier. Vårt test visar att tillverkaren inte lovar för mycket.

För att mäta halten av skadliga, atmosfäriska ämnen genomfördes ett test som för de mobila luftrenarna. Testets första delmoment utfördes med kupéfläkten avstängd. Därefter gjordes tre nya cykler med aktiverad fläkt.

TEST: Går det att coronasäka bilen?
Bilens naturliga förhållande med kupéfläkten avstängd och med systemet aktiverat (tre testcykler).

Testserien visar att mängden skadliga aerosoler hade förhöjda värden med fläkten avstängd. Koncentrationen sjönk med 20 procent efter fem minuter, efter ytterligare 15 minuter med 55 procent och efter 30 minuter med nästan 100 procent.

”Jämfört med vanliga rum har kupéutrymmet i ett fordon en mycket stor, textil yta”, berättar Dobslaw. Förhållandet mellan ytor och luftvolym är alltså mycket gynnsam. Dessutom har bilens textila ytor en sådan beskaffenhet att många aerosoler hänger kvar.

I nästa steg genomfördes mätningen med aktiverad kupéfläkt (20 grader, steg tre av sju). Här fastställdes en starkt desinficerande effekt. ”Kupéfläkten reducerar bakteriekoncentrationen radikalt inom ett par minuter”, berättar han. Inom fem minuter sjunker koncentrationen med cirka 98,5 procent.

TEST: Går det att coronasäka bilen?
Aerosolkoncentrationen i EQC-kupén med aktiverad kupéfläkt (steg tre av sju) och intervallstyrd kontaminering av passagerarutrymmet.

Därefter kontamineras kupéutrymmet kontinuerligt enligt fastslagna intervall. Där den initiala kontamineringsnivån sjönk snabbt, stabiliserades koncentrationen i kupén efter den tredje mätningen.

”Koncentrationsskillnaden är ett resultat av yttertemperaturen, eftersom den påverkar fuktigheten av kontamineringen och därmed även har effekt på den slutgiltiga koncentrationen”, förklarar Dobslaw.

På svenska betyder det att redan standardsystemet i EQC håller bakteriekoncentrationen på en låg nivå, även efter återkommande kontaminering.


Filtersystem från BMW, Tesla & Co

Sedan coronapandemin slog till har utvecklingen av kupéreningssystem tagit fart. Biltillverkare erbjuder sådana med mer eller mindre fantasieggande namn som Bioweapon Defense Mode, Energizing Air Control Plus och IAPS. Vi har sammanställt en översikt.

TEST: Går det att coronasäka bilen?

I det eldrivna flaggskeppet EQS går Mercedes ett steg längre än i EQC: tillvalet Energizing Air Control Plus innehåller ett HEPA-filter som sitter under fronthuven och optimerar filtreringsförmågan ytterligare. Upp till 99,75 procent av alla partiklar i olika storlekar ska fastna i filtersystemet.

Konkurrenten Volkswagen har sedan några år tillbaka ett aktivt kombinationsfilter i Air Care Climatronic-systemet som filtrerar bort partiklar, pollen, mögel, kvävedioxid, ozon och även virus. Från och med slutet av 2020 finns det i samtliga nya VW-bilar i Europa. 

Sedan många år utrustar Tesla modellerna X och S med ett filtersystem som enligt egen utsago även används vid rymdfärder. Ödmjuk som alltid har Elon Musk kallat sin HEPA-filterteknologi ”Bioweapon Defese Mode” och påstår i ett pressmeddelande att passagerarna skulle kunna överleva ett militärt angrepp med biovapen.

I sina nya bilar satsar BMW inte på HEPA- utan på nanopartikelfilter:

”BMW erbjuder inga HEPA-filter. Nanofiltrering är systemet med högst effektivitet”, får man veta av den pressansvariga. Beroende på modell, utrustningsnivå och land används alltså kombinationsfilter som består av aktivt kolfilter och partikelfilter, samt finpartikelfilter och just nämnda nanopartikelfilter. Från hösten 2020 är nanopartikelfilter standard hos Rolls-Royce. I början av följande år flyttade tekniken även in hos modellerna X5, X6 och X7 samt i 7- och 8-serien. Parallellt kan utrustningen beställas till de flesta BMW-modeller mot en merkostnad.

Även Honda har utvecklat ett bättre skydd för sina kunder på grund av coronapandemin. Den så kallade Kurumasken är ett mycket finmaskigt tyg som spänns över kupéfiltret. Tyget innehåller zinkfosfater som skapar en ruggad yta som i sin tur fångar coronavirus effektivt. Enligt tillverkaren ska Kurumasken filtrera bort 99,8 procent av coronavirusaerosolerna. Dessvärre finns lösningen inte i Europa än.

Geelykoncernen vill naturligtvis inte vara sämre och har därför utvecklat klimatsystemet IAPS som sägs vara lika effektivt som FFP2-masker (94 procents effektivitet). Om Volvo kommer att utrustas med systemet är dock inte klart än.

TEST: Går det att coronasäka bilen?

SÅ TESTADE VI

TEST: Går det att coronasäka bilen?
Luften strömmar via ett torkningstorn och en pump till gasklockan som registrerar volymen i början och i slutet av testet.

För auto motor & sport har forskarteamet runt Daniel Dobslaw utvärderat reningsförmågan hos mobila luftfiltreringssystem. Man använde sig av bakteriofagen phi6, ett ofarligt virus som angriper bakterier men som har liknande egenskaper som coronaviruset (storlek, UV-dos). Produkterna installerades enligt tillverkarens beskrivning och drevs med maximal strömstyrka.

TEST: Går det att coronasäka bilen?
Kaskadimpaktorn laddas med sex petriskålar som innehåller en specifik näringslösning. Ofarliga virus angriper sedan bakteriekulturen och skapar hål i näringslösningen. Dessa hål är grunden i utvärderingen.

Sedan kontaminerade man kupén med ett viralt testaerosol i fem minuter. Mätningen av bakteriekoncentrationen skedde med hjälp av två sexstegade kaskadimpaktorer av Andersen-typ som placerades i passagerar- och baksätet. Varje steg bestod av en petriskål med en tvålagers näringslösning. Provtagningen i kaskadimpaktorn följde ett mätintervall anpassat till bakteriekoncentrationen. Volymströmmen uppgick till en kubikfot per minut vilket motsvarar 28,3 l/min.

Därefter förslöts petriskålarna. Inkubationstiden angavs till maximalt 48 timmar i 25 grader. Förekomsten av virus kunde därefter bevisas genom hål i näringslösningen, så kallade plaque. Viruskoncentrationen kunde därmed bestämmas genom att räkna hålen i alla de sex stegen. 

Reningseffektiviteten mättes sedan genom ett riktat följdkontamineringsintervall. Det innebar att efter det första kontamineringsintervallet (som varade 30 sekunder) och följande mätcykel (60 sekunder) följde det alltid en ny kontamineringssekvens efter sex minuter.

Försöket upprepades två gånger, oberoende av varandra. Vid den tredje provtagningen följde en valideringsmätning. Mätning-arna genomfördes med såväl bilens vanliga klimatanlägg-ning som med luftrenaren. Fokus låg alltid på passagerarsätet snarare än på baksätet eftersom passagerarsätet används oftare.

 

Annons
Annons
Rulla till toppen