Inför valet 2022: Delade meningar om framtidens trafikpolitik

Premium Bilar och trafik är frågor som berör, så även inför riksdagsvalet 2022.

Inför valet 2022: Delade meningar om framtidens trafikpolitik

Redaktionen har ställt fördjupande frågor i fyra huvudsakliga grundkategorier, alla kopplade mot fordon och trafik, till samtliga av dagens riksdagspartier. Varje parti har mottagit samma frågor vid samma tillfälle. Partierna gavs gemensamt strax över en månad på sig att samla sina svar.

Redovisade svar är, i den mån partierna svarat på enkäten, partiernas egna om inte annat anges. Svaren är således ej omformulerade eller ändrade utan redovisas som partierna själva valt att svara.

Redaktionen har dock tagit sig friheten att skriva ut angivna förkortningar och att emellanåt rätta till rent språkliga detaljer. I det fall där ett parti i sitt svar pekat ut andra partier (oaktat skäl) har redaktionen valt att stryka just detta, då det kräver att utpekat parti annars måste få tillfälle att svara på den kritik som riktats mot dem. I alla övriga avseenden är svaren redovisade exakt som partierna själva valt att svara på de frågor vi ställt, utan tillägg eller strykningar.

Två partier svarade aldrig på redaktionens frågor: Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Av dem utmärker sig Socialdemokraterna som det enda partiet av dagens riksdagspartier som inte återkopplat på något sätt till redaktionen trots två påminnelser. Vi har därför valt att redovisa den hållning i trafikfrågor som Socialdemokraterna presenterar på sin officiella webbsida.

Även Vänsterpartiets redovisning är hämtad från partiets egen webbsida. Vänsterpartiet återkopplade däremot till redaktionen i tidigt skede, med besked om att lämna walkover (se redovisat svar).

Utöver dagens åtta riksdagspartier har frågorna även besvarats av ett lokalt parti: Vägval Stockholm. Vägval Stockholm har fått samma frågor, med samma svarstid tillgodo, som för övriga partier i sammanställningen.

SKATTER

1A Bränsleskatt
Hur ser ni på lösningen med förbestämda tidsbegränsade och tillfälliga skattereduktioner för att få lägre pris vid pump?

1B Konsekvenser
Bränsleskatten består idag av energiskatt, koldioxidskatt samt moms. Utöver det tillkommer det indexsystem och reduktionsplikt, två åtgärder som bidrar till ett ökat literpris vid pump. Sammantaget ger det ett av världens högsta bränslepriser vid pump. Hur ser ni på det och vilka konsekvenser får det för privatbilister och näringslivet med behov av transport?

1C "Hela Sverige ska leva"
Hur anser ni att dagens bränslepolitik rimmar med det politiska mantrat "Hela Sverige ska leva"?

1D Är pris vid pump resultatet av politiska beslut?
Vilken roll/påverkan skulle ni säga att tidigare politiska beslut haft för dagens höga bränslepriser?

1E Kilometerskatt
Hur ser ni på förslaget om att införa kilometerskatt och hur ser ert parti på frågan om detta i takt med att allt fler elbilar når ut på vägarna? Vart ska intäkter för vägunderhåll och utbyggnad av infrastruktur hittas framledes?

1F Fordonsskatt
Ser ni någon anledning att se över dagens system för fordonsskatter? 

2 BIDRAG/ERSÄTTNINGAR

2A Kompensation och bidrag
Drivmedelskompensation till alla bilägare och riktade jordbruksstöd. Hur ser ni på det och hur hållbart anser ni dessa lösningar är i ett längre perspektiv? Är det rimligt att två hushåll med totalt olika hushållsekonomi och beroende av fordon (tätort/glesbygd) får ett ekonomiskt stöd i samma storleksordning?

2B Hur ska hushållens bränsleutgifter reduceras?
Vilken väg anser ni är den rätta för att få ned bränslepriset/mildra hushållens kostnad för drivmedel? 

2C Skattefri milersättning oförändrad sedan 2008.
Reglerna för den skattefria milersättningen (18,50 kr/mil) har varit oförändrad sedan införandet år 2008. Idag innebär det en ren förlustaffär i samband med tjänsteresor. Finns det anledning att se över denna ersättning?

2D Stöd mot glesbygden
Vilka stödåtgärder, förenade mot bilkostnader och bränslepriser, ser ni som nödvändiga för familjer bosatta i glesbygd?

2E Åtgärder för att få vardagslivet att fungera
Hur bör man säkerställa att stöd kopplade mot bilresor även ska täcka övriga vardagsbestyr vid sidan om resor till/från arbetet?

3 DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN

3A Januariavtalet
Hur ser ni på januariavtalets punkt (fastställd av S, C, L och MP) att förbjuda försäljningen av nya fossildrivna bilar år 2030 samt att fasa ut försäljningen av fossila bränslen till år 2040?

3B Definitionen av fossildriven bil
Hur lyder er definition av fossildrivna fordon och hur står det i relation till fordon som kan drivas av olika förnybara råvaror/hållbara biodrivmedel?

3C Bonus-malus
Hur ser ni på dagens gällande bonus-malus-system?

3D Hur ska alla hushåll klara omställningen?
Hur ska det säkerställas att svenska hushåll ska ha råd att ersätta sin fossildrivna bränslebil mot en miljövänlig elbil?

3E Fordonshobby och motorsport
Vilken framtid har svensk fordonshobby och motorsport i ljuset av nuvarande fordonspolitik? Har hobbyn/motorsporten en framtid även fortsättningsvis?

3F Differentierad trängselskatt i storstäder
Vad anser ni om differentierad trängselskatt i landets storstäder? Billigast för elbilar, dyrast för äldre förbränningsmotor-bilar.

3G Problem eller lösning?
Anser ni att bilismen är mer problem än lösningen för landets transporter?

4 INFRASTRUKTUR

4A Infrastrukturplanen
Regeringen aviserade under juni en historiskt hög ekonomisk satsning för den nationella transportinfrastrukturplanen 2022-2033, värd totalt 881 miljarder kronor. 

Grundfördelningen i planen lyder:
165 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar.
197 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar.
437 miljarder kronor till utveckling av transportsystem.
Hur ser ni på denna fördelning?

4B Rätt prioriteringar?
Hur ser ni på de utpekade namngivna investeringarna i den nya infrastrukturplanen?

4C Laddinfrastruktur
Hur ska vi säkerställa att laddinfrastrukturen hänger med den ökade försäljningen (och användningen) av elbilar?

4D Lättat trafikflöde i storstäderna
Mer folk i storstäderna ger en ökad trafikbeläggning på vägsträckor som redan innan har ett ansträngt trafikflöde. Vad är ert recept för en bättre framkomlighet för bilisten?

Så svarar riksdagspartierna

Centerpartiet. Anders Åkesson, talesperson för transportinfrastruktur

1A
Den tillfälliga skattereduktionen kom till med syfte att dämpa den stora kostnadsbörda som framför allt människor och verksamheter utan tillgång till kollektivtrafik, boende och verksamma på landsbygden, med flera fått bära på grund av det osäkra omvärldsläget. Det är en tillfällig åtgärd som Centerpartiet varit för, men som på sikt måste fasas ut och ersättas av mer hållbara reformer. Vi vill sänka bränslepriserna långsiktigt på ett hållbart sätt, genom bibehållen reduktionsplikt med kraftigt sänkt skatt på de förnybara drivmedel som blandas in. På så sätt kan vi sänka priset utan att offra klimatet. 

1B
Klimatkrisen är påtaglig, och vårt samhälle behöver relativt snabbt ställa om för att klara de klimatmål som har brett stöd i såväl riksdagen som hos allmänheten, och som även har internationellt stor uppslutning genom exempelvis Parisavtalet och EU-lagstiftning. Politikens roll är att stimulera omställningen genom att bland annat beskatta de utsläpp som sker och genomföra reformer likt reduktionsplikten som säkerställer en gradvis omställning till hållbara alternativ. Samtidigt är det viktigt att bördan av omställningen inte blir övermäktig för den enskilde. För de människor och företag som är beroende av bil och andra vägtransporter är det avgörande att det skapas plånboksvänliga hållbara alternativ. Därför vill Centerpartiet sänka skatten på förnybara drivmedel, förändra reseavdraget, bibehålla elbilsbonusen inom bonus-malus-systemet och göra det enklare och billigare för människor att installera laddstolpar. 

1C
För oss är det självklart att det ska vara möjligt att kunna transportera sig i alla delar av landet. Jobbpendlare och barnfamiljer måste kunna få vardagen att gå ihop. Utan fungerande transporter stannar Sverige och då försvinner också möjligheten att ta vara på hela landets fulla kraft, inte minst i klimatomställningen. Därför vill vi sänka bränslepriserna genom att sänka skatten på förnybara drivmedel inom reduktionsplikten, samt stödja investeringar i biobaserade fordonsbränslen. Vi vill också göra det enklare och billigare att göra klimatsmarta val, oavsett var i landet man bor.

1D
Det är politiska beslut i Sveriges riksdag och i EU som ligger bakom de skatter och avgifter vi har på bränsle. Men chockhöjningen av bränslepriserna som skedde i våras beror främst på Rysslands invasionskrig av Ukraina och det osäkra omvärldsläget.

1E
Sverige är ett starkt handelsberoende, avlångt, glest befolkat land med stora avstånd inom landet och till/från våra viktigaste marknader. En rak skatt på avstånd, en kilometerskatt, kommer att slå hårt mot massor av människor i hela vårt land, och inte minst mot landsbygden. En skatt på avstånd, en kilometerskatt, skulle heller inte per automatik minska utsläppen eller bidra till klimatomställning. Det är utsläppen som ska beskattas, inte avstånden. Tidigt 1990-tal gjordes det en stor skatteväxling för yrkestrafik från kilometerskatt till att ta ut motsvarande skatt på bränslet. I takt med att mängden biobränslen med flera energislag som inte beskattas ökar, eroderar då en stor skattebas. Det måste hanteras men på ett sätt som både fortfarande styr mot en hållbar omställning och som inte slår ihjäl verksamheter spridda över landet. 

Det finns ett stort behov av investeringar i vårt vägnät, och Centerpartiet vill att satsningar på alla former av transportinfrastruktur ska öka i hela landet. De nationella satsningarna bör finansieras från ordinarie statsbudget. 

1F
Utifrån samma bakgrund som ovan (Punkt 1E, red anm.) vill vi se över dagens system för fordonsskatter. Bland annat vill vi se en slopad fordonsskatt på landsbygden.

2A
Drivmedelskompensationen till alla bilägare är inte ett förslag som Centerpartiet förespråkar, och förslaget stoppades också av riksdagen. 

Det tillfälliga och riktade jordbruksstödet kom till i våras tack vare att Centerpartiet förhandlade med regeringen. Stödpaketet var absolut nödvändigt i och med den dramatiska kostnadskris som svensk livsmedelsproduktion, det vill säga svenska bönder, stod inför, med risk för fallande produktion och självförsörjning av livsmedel i Sverige. På längre sikt vill Centerpartiet genomföra en skatteväxling där skattenedsättningen på diesel ersätts med ett lika stort jordbruksavdrag, som innebär att berörda företags inkomstbeskattning minskar. 

Vi vill även se en biopremie som ska utjämna prisskillnaderna mellan fossil diesel och förnybara alternativ. Mer måste också göras för att stärka lönsamheten och konkurrenskraften inom primärproduktionen och i hela livsmedelskedjan – från jord till bord. Det är på svensk landsbygd, i svenska skogar och på svenska åkrar, som förutsättningen för en hållbar omställning från fossilt till förnybart finns.

2B
Vi vill sänka bränslepriset vid pump genom en skattesänkning på förnyelsebara drivmedel, som blandas in i bensin och diesel. På så sätt sänks bränslepriset för majoriteten av Sveriges bilägare, samtidigt som vi stimulerar till mer hållbara transporter. Vi vill också reformera reseavdraget för att baseras i högre grad på avstånd.  

2C
Vi instämmer i problembeskrivningen av det skattefria resebidraget och vill att den skattefria milersättningen ska höjas till minst 2,50 kr per kilometer.

2D
Centerpartiet har varit för den tillfälliga skattesänkningen på drivmedel som genomförts som svar på de kraftigt höjda priserna vi sett som konsekvensen av Rysslands invasionskrig av Ukraina. Långsiktigt vill vi inte se ånyo tillfälliga stödåtgärder, utan istället genomföra permanenta reformer som ger förutsägbara och långsiktiga villkor som möjliggör för familjer att ställa om till mer hållbara transporter. De senaste åren har vi varit drivande för införandet av bonus-malus-systemet, det gröna avdraget och andra liknande reformer som möjliggör en plånboksvänlig omställning, och det vill vi fortsätta göra genom att bland annat bygga ut produktionen av, samt sänka skatten på, förnyelsebara drivmedel och bygga ut laddinfrastrukturen i hela landet. 

2E
För i stort sett alla människor boende på landsbygden, ofta utan möjlighet att nyttja kollektivtrafik, är bilen nödvändig för att få vardagen att fungera, samtidigt som vi behöver minska utsläppen. Därför behöver vi skapa styrmedel för att gynna bilar med lägre utsläpp och möjliggöra för vanliga barnfamiljer, oavsett var de bor, att ställa om till mer hållbara transporter. Centerpartiet motsätter sig regeringens föreslagna förändring av elbilsbonusen inom ramen för bonus-malus-systemet, vill utöka det gröna avdrag som ger avdrag för laddstolpsinstallation och sänka skatten på förnybara drivmedel. Vi vill också se ett reformerat reseavdrag samt stödja ökad produktion av förnybara drivmedel, vilket i längden ger lägre konsumentpriser. 

3A
Vi står bakom punkten. 

3B
Det är inte helt enkelt att rent tekniskt definiera en helt fossildriven bil, eftersom bilar med förbränningsmotorer som huvudsakligen tankas med bensin eller diesel även kan tankas med andra rena biobränslen eller inblandade bränslen. 

3C
Som en följd av bonus-malus-systemet för inköp av nya bilar har rena elbilar och laddhybrider i mellanprisklass nu intagit en allt starkare position i bilförsäljningen i Sverige. Fortfarande är dock bara några få procent av bilparken elbilar. Vi anser därför att regeringens förslag att minska bonusen för de bästa bilarna är en onödig och förtida broms på omställningen till en eldriven bilpark. Toppbonusen på 70 000 kronor bör därför få finnas kvar. Vi tycker också att det är viktigt att regeringen följer anslagen till bonusen noga och föreslår förstärkningar (för förutsägbarhet och rättvisa) vid behov för att säkerställa att alla köpare av bonusberättigade bilar får del av bonusen.

3D
Tack vare bonus-malus-systemet toppar nu familje-elbilar försäljningslistorna i Sverige. Genom införandet av bonusar och ett grönt avdrag som gör att det lönar sig att göra rätt, får alla svenskar ökade möjligheter att i vardagen konsekvent välja det klimatsmarta. Centerpartiet vill bibehålla systemet med bonus för elbilsköp i sin nuvarande form, vilket är en slags subvention av elbilspriset. 

3E
Den svenska motorhobbyn har en rik tradition och spänner över många olika inriktningar. Den är en del av det svenska kulturarvet, och skapar dessutom många arbetstillfällen runt om i Sverige. Vi ser fortsatt positivt på fordonshobbyns framtid, och vi är beredda att på olika sätt underlätta för fordonshobbyn att ta större hänsyn till miljö och klimat i sitt utövande.

3F
Vi är positivt inställda till en differentierad trängselskatt. Vi vill att beslut om trängselskatter – samt hur intäkterna fördelas – i större utsträckning än idag ska kunna fattas lokalt.

3G
Bilen är en nödvändig del av många svenskars vardag, och så kommer det vara under en överskådlig framtid. Vi vill se ett framtida Sverige där den fossilfria bilen är ett naturligt inslag i vardagen där den behövs. Samtidigt vill vi se fler valmöjligheter i beslut om vardagens transportmedel oavsett var man bor och större möjligheter till lokala variationer där t.ex. större städer lokalt kan fatta beslut kring gatu- och markanvändning för att utveckla stadsmiljön. 

4A
Ja, det var en historiskt stor satsning men likväl otillräcklig vilket i synnerhet riskerar tas ut som ett eftersatt underhåll på det lågtrafikerade vägnätet. Även nödvändiga nyinvesteringar i både väg och järnväg ligger långt bort i planen och några saknas helt. Centerpartiet vill därför öka totalanslagen till byggande, bland annat genom att kraftigt öka inslaget av alternativ finansiering i stället för direkt över statsbudget, av objekt som passar väl för detta. Det ger mer utrymme att sköta den anläggning vi har, att rymma nyinvesteringar i budget och få dem på plats tidigare.

4B
Historiskt har motsvarande beslut, Nationell transportplan som fastställs vart fjärde år, resulterat i att objekt som tidigare legat med i plan kastats ut till förmån för något nytt. Tilltron och förutsägbarheten har skadats av detta. Därför drev Centerpartiet framgångsrikt principen "lagt kort ligger" i direktiven till Trafikverket avseende denna plan. Vi konstaterar att alla objekt som nu finns i planen är angelägna men att det saknas ekonomiskt utrymme för flera andra underhållsåtgärder som därför inte kommit med i det senaste beslutet. Vi vill därför se en utökad ram (se ovan (punkt 4A, red anm.)). 

4C
Försäljningen av elbilar har ökat i snabb takt, och infrastrukturen och laddmöjligheterna måste följa med i den positiva utvecklingen. Vi har länge varit drivande för att utbyggnadstakten av laddningspunkter ska snabbas på, och i våras presenterade vi en satsning på 100 miljoner kronor under två år för att skapa fler laddmöjligheter i hela landet. Vi har dessutom infört det gröna avdraget, där privatpersoner kan investera i laddstolpar och få avdrag direkt på fakturan. 

4D
I städerna är det inte fordonen i sig som är problemet, det är snarare ytan de upptar vid färd och uppställning. För Centerpartiet är det viktigt att användningen av klimateffektiva och ytsnåla fordon stimuleras. Vi är därför öppna för att man ställer krav på detta i stadsmiljöavtal. Centerpartiet anser också att alla fordon som bidrar till ökad framkomlighet bör få använda bussfiler, exempelvis buss, bilpool, taxi och MC/moped klass I.

Kristdemokraterna. Magnus Jacobsson, trafikpolitisk talesman

1A
KD förordar en helt annan beskattningsmodell där skatten tas ut när bränslet förbrukas istället för när det tankas. På det sättet kan skatten bli lägre på landsbygd och under tider när det är lite trafik.

1B
Vi har motionerat i riksdagen att reduktionsplikten skyndsamt behöver sänkas radikalt och att reduktionspliktens kontrollstation 2022 utvidgas så att tillgång, efterfrågan och kommande produktionsökning kan ge en rimlig nivå för reduktionsnivån framåt. När efterfrågan är så extremt hög jämfört med tillgången blir priserna så onödigt höga som vi har nu, det måste rättas till.

1C
Just för att få en rättvisare kostnad för drivmedel vill vi ha den annorlunda beskattningsmodell som tar hänsyn just till var bränslet används.

1D
Utöver reduktionsplikten som driver upp priset så är det politiska beslut inom de andra områdena som gör att bränslet i Sverige är dyrare än på andra håll. Till exempel skatter men även miljö- och arbetsmiljöregler driver upp priset.

1E
I den beskattningsmodell vi föreslår ska alla bilar ingå, oavsett el-, bensin-, diesel eller annat bränsle. 

1F
Som nämnt tidigare tror vi att en helt annan modell skulle bli betydligt mer rättvis och hållbar över tid. Dock viktigt att den personliga integriteten kan upprätthållas.

2A
KD anser att en skattemodell som gör att staten behöver betala tillbaks bidrag till alla är helt förkastlig. 

2B
Vi ser i första hand att bränslepriserna kan sänkas genom att justera i reduktionsplikten men även via skatteinstrumentet. Grunden för vårt välfärdssamhälle är att bidrag betalas ut till dem som behöver, inte till alla. När det gäller kostnader för bränsle är bidrag inte en modell vi förordar. Vi löser hellre grundorsaken (som inte är Putin i den här frågan).

2C
Vi har agerat för att höja den övre gränsen för reseavdrag, så att de som pendlar längre kan få göra ett större avdrag. Avseende resebidraget på 18,50 kr/mil så har Kristdemokraterna ännu inte tagit ställning om detta bör räknas upp.

2D
Kristdemokraterna har drivit igenom en permanent skattesänkning på drivmedel genom vår budget som röstades igenom hösten 2021 och en tillfällig skattelättnad. Tillsammans innebär dessa att skatten sänktes med 1,80 från 1 maj. Vi pressar nu på regeringen för att få EU-undantag så skatten kan sänkas ytterligare. Vi vill även sänka den så kallade reduktionsplikten då den bidragit till de höga prisnivåerna på drivmedel, vilket medfört att Sverige har bland världens dyraste diesel. Vi har också agerat för att utöka reseavdraget.

2E
Den modell för beskattning vi förordar skulle minska resekostnaderna för boende i landsbygd.

3A
Tal om att förbjuda förbränningsmotorer tror vi inte på. Det är drivmedlet som ska vara fossilfritt, motortekniken är underordnad. Om det går att lösa bränslekvaliteter som även äldre motorer kan använda, och det finns fossilfritt bränsle så det räcker till kan fossila bränslen fasas ut.

3B
En fossildriven bil är en bil som körs på bensin, olja eller naturgas men även en elbil ifall elen producerats med fossil energi. Det kan vara samma motor, som nämnt tidigare är det bränslet som avgör om det är fossildrift eller ej, inte motortypen.

3C
Vi anser att nuvarande system avskaffas till förmån för vårt tidigare nämnda system för fordonsbeskattning. Genom att olika typer av bilar har olika skattesats, beroende på miljöpåverkan, kommer en rättvis beskattning även innebära en form av subvention till elbilar/miljövänliga bilar.

3D
Vi anser att det under överskådlig tid kommer att finnas en mångfald av motoralternativ och redan den befintliga miljöbilspremien överkompenserar om man räknar vad varje kg sparat koldioxidutsläpp kostar.

3E
KD har ingen politik specifikt för fordonshobby men ser ett stort värde i att unga och äldre samlas med ett gemensamt intresse. Vår politik kring bilar, infrastruktur och skatter i stort bör underlätta snarare än försvåra för motorhobby.

3F
Samhällskostnaden för trängsel/rusningstrafik är oberoende av hur bilen drivs. Vi fångar upp kostnaden för de olika utsläppen genom vår vid flera tillfällen nämnda modell för fordonsbeskattning.

3G
Sett till klimatutsläpp är det drivmedlet, inte bilen i sig, som är problemet. Att bilar medför olika typer av problem utöver klimatutsläpp är ett faktum och det arbetas med dessa frågor. Vi måste se att bilen medför väldigt många fördelar. Självklart är inte mer bilåkande ett självändamål.

4A
Sett till antalet personkilometer får vägarna väldigt lite tilldelning. Järnvägsnätets längd är ungefär 9% av statlig och enskild väg. Framförallt vill vi avbryta planeringen för höghastighetståg då kostnaden riskerar att sluka alla tillgängliga ekonomiska resurser. Vi tror pengarna kan användas till större samhälls-, miljö- och klimatnytta.

4B
Ostkustbanan vill vi prioritera, den är en viktig länk i att få en godskorridor på räls genom landet.

4C
Vi vill stötta utbyggnaden av snabbladdningspunkter längs de stora vägarna, men även för privata snabb- och normalladdstolpar (Till exempel företag, bostadsrättsföreningar, privata och kommunala bostadsföretag).

4D
Det är viktigt att cykelinfrastruktur och kollektivtrafik hela tiden är välordnad och attraktiv så att många människor har möjlighet att undvika bilen för korta resor i staden så att bilvägarna inte korkas igen av "onödig" trafik.

Liberalerna. Helena Gellerman, talesperson för klimat, trafik och digitalisering.

1A
De snabbt stigande bränslepriserna till följd av Rysslands krig mot Ukraina drabbar både hushåll och företag hårt. Därmed är det rimligt att sänka skatten. Det höga priset dämpar konsumtionen och vi är därmed inte oroliga för att den miljöstyrande effekten ska utebli. Vid så här höga priser försöker alla att minska sin förbrukning och övergången till elektriska fordon accelererar. Den tillfälliga skattereduktionen är kopplad till osäkerheten i bränslepriserna, vi får se hur de utvecklar sig. Vi står även bakom ansökan om att kunna sänka skatten mer i dagsläget genom ett undantag från EUs regler.

1B
Dagens bränslepriser slår hårt mot hushållens ekonomi och riskerar att slå ut sunda företag. Därför vill vi sänka skatten. Samtidigt behöver koldioxidutsläppen från våra transporter upphöra. Reduktionsplikten tillsammans med elektrifieringen ser till att vi når klimatmålen 2030. Det pågår en kontrollstation, klar 15 september, som Liberalerna tagit initiativ till. Den ser över nivåerna, inte minst kopplat till den mycket snabba elektrifieringen vilket troligtvis kommer att sänka reduktionspliktskurvan. Liberalerna driver på elektrifieringen och la tre miljarder mer än regeringen på laddinfrastruktur i budget 2022. Genom att byta ut fossila bränslen mot biobränslen kan vi fortsätta använda de bilar vi redan äger.

1C
Alla utsläpp av fossil koldioxid ska bort, i Sverige och i andra länder. Liberalerna menar samtidigt att utfasningen av fossil bensin och diesel behöver göras gradvis så att människor har möjlighet att anpassa sig. Därför sänker vi skatten på bränsle vid dagens höga priser.

Elektrifieringen av transportsektorn går nu snabbt, men behöver accelerera ytterligare. Det är viktigt att vi snabbt bygger upp en begagnatmarknad av elbilar, så att inköpspriset blir rimligt för personer med vanliga inkomster. Elbilarna sänker kraftigt de rörliga kostnaderna för att köra. De som kör ofta och långt gynnas mest. Liberalerna driver på för elektrifiering, då det är bra för klimatet, elbilen är billigare i drift samtidigt som elektrifieringen sänker kraven på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel och därmed också sänker priset på bränsle.

1D
Vi har sedan oljekriserna vetat att vårt beroende av importerad olja är en risk. Att priset på drivmedel snabbt kan stiga är något både hushåll och företag har behövt räkna med i årtionden.

De höga skatterna på bensin och diesel i många europeiska länder och EUs utsläppskrav har varit avgörande för att moderna bilar är långt mer bränsleeffektiva än bilar var förr.

Regeringens oförmåga att säkra ett robust energisystem bestående av vatten-, vind-, sol- och kärnkraft har gjort oss känsligare för världsmarknadspriserna på bränsle.

1E
Liberalerna motsatte sig förslaget om vägslitageskatt eller kilometerskatt för tung trafik som regeringen föreslog för några år sedan då det skulle innebära stora kostnadsökningar för en redan tyngd transportsektor. Motivet för skatten var att flytta över godset från väg till järnväg. Istället för att ställa trafikslag mot varandra vill vi öka attraktiviteten för järnvägen.

När elbilarna tar över och skatteinkomster från bränsle kraftigt minskar, behövs ett nytt system. En geografiskt differentierad vägskatt är ett intressant förslag som vi tittar på, där det ska vara dyrare att köra där det finns utbyggd kollektivtrafik. Det återstår dock flera delar att lösa, inte minst kopplat till personlig integritet.

1F
Vi har inga planer på att göra större förändringar av dagens system. Vi har dock föreslagit att krisanpassa fordonsskatten. Dagens glesbygdsavdrag på 32 kronor i månaden är otillräckligt för att kompensera för bilens roll i gles- och landsbygd. Avdraget bör minst fördubblas. Till skillnad från förslag om sänkt bensinpris gynnar förändringar i denna riktning alla bilägare på gles- och landsbygd, oavsett om det är en elbil eller en bensin/dieselbil. Därmed motverkas inte Sveriges förpliktelser enligt Parisavtalet.

Vi skulle vilja undersöka möjligheterna för ett separat bonus-malus system för lätta bussar och lastbilar, för att driva på omställningen till eldrivna fordon i den fordonskategorin.

2A
Liberalerna är motståndare till den här typen av riktade stöd. De löser inget, de sminkar bara över de egentliga orsakerna till de höga kostnaderna. Någon betalar alltid. Staten har inga egna pengar, alla bidrag betalas av oss skattebetalare. 

Jordbruket är viktigt för Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap. Vi vill dock förändra dagens dieselstöd till jordbruket genom att i stället ge stöd för fossilfria bränslen i ett första steg och samtidigt se över hur jordbruket kan få betalt för till exempel arbetet med öppna kulturlandskap.

Liberalerna är helt emot att regeringen delar ut tusenlappar till människor vare sig de behöver dem eller ej och dessutom gör det precis innan valet. Någon betalar för röstköpen.

2B
Vi har ställt oss bakom att temporärt sänka skatterna på drivmedel. Det är rimligt att skattesänkningen består så länge de höga världsmarknadspriserna håller i sig. Den långsiktiga lösningen är dock att minska beroendet av importerad olja genom elektrifiering, fortsatt effektivisering och genom ökande inblandning av fossilfria bränslen.

2C
Ja, det skattefria resebidraget bör anpassas till dagens kostnadsnivåer. Liberalerna föreslog en ökning av reseavdraget under en treårsperiod för resor till och från jobbet från 18,50 till 23 kr i våras. Det är rimligt att en motsvarande ökning också bör genomföras för det skattefria resebidraget. 

2D
Skattereduktionen riskerar till och med att bli större än kostnaden för resorna. Man får då betalt av skattebetalarna för att pendla långt. Det är helt orimligt. Liberalerna hade istället velat se ett system som gav större skattelättnader för människor som inte har tillgång till frekventa buss- och tågavgångar. Liberalerna föreslår även en förändring av fordonsskatten. En snabb översyn och krisanpassning krävs. Inom ramen för denna översyn bör glesbygdsavdraget minst fördubblas. Sänkt skatt på bensin och diesel vid dagens höga bränslepriser. Det gynnar framför allt de som har långa avstånd som bilägare på gles- och landsbygd. Liberalerna tog initiativ till översynen av reduktionsplikten som ska vara klar 15 september i år. Den ser över nivåerna, inte minst kopplat till den mycket snabba elektrifieringen vilket troligtvis kommer att sänka reduktionspliktskurvan och därmed priset på bränsle. Det är reduktionsplikten tillsammans med elektrifieringen som ser till att vi når klimatmålen 2030.

2E
Vi vill öka dagens glesbygdsavdrag, sänka skatten på bensin och diesel kopplat till dagens höga bränslepriser och bygga laddinfrastruktur för att driva på övergången till eldrivna bilar. De ger både lägre driftskostnader, vilket är viktigt på gles- och landsbygden och samtidigt lägre krav på inblandning av biodrivmedel i diesel och bensin, vilket ger lägre bränslepriser.

3A
Liberalerna förespråkade ett förbud för försäljning av nya bensin- och dieselbilar inom EU till 2030. EU har nu beslutat att försäljningen istället kommer att upphöra 2035.

De fossila bränslena kan förhoppningsvis fasas ur transportsektorn innan 2040. Det kräver en snabb elektrifiering och en ökad produktion av fossilfria bränslen i kombination med att kostnaden för att släppa ut koldioxid sakta men säkert fortsätter att stiga. Liberalerna menar att stigande kostnader för utsläppen är mycket bättre än förbud.

3B
EU:s förbud 2035 avser bilar med förbränningsmotorer. De lätta vägtransporterna är möjliga att elektrifiera och därmed är det rimligt att förbränningsmotorerna (med vissa undantag) fasas ut. De fossilfria bränslena är viktiga under omställningen av vägtransporterna, men är mer betydelsefulla för andra sektorer, som flyg och sjöfart, som är svårare att elektrifiera. 

3C
Liberalerna anser att det behövs stöd initialt för att få igång klimatomställningen på olika områden eftersom det är bråttom. Bonus-malus-systemet har spelat en viktig roll för att få igång försäljningen av laddhybrider och elbilar. Nu är mer än varannan såld bil eldriven och runt 2025 beräknas en elbil kosta ungefär som en fossildriven. Därför vill vi fasa ut bonusdelen till 2025. Vi vill i stället satsa på laddinfrastruktur, för om du inte kan ladda där du bor, arbetar eller reser, riskerar vi att elektrifieringen av fordonsflottan stannar av. 

Bonus-malus-systemet ska vara självfinansierande. Malusdelen behöver därför finnas kvar så länge det säljs fossildrivna bilar för att betala av den skuld till skattebetalarna som byggts upp. Vi skulle vilja utreda hur ett separat bonus-malus-system skulle kunna se ut för lätta bussar och lastbilar för att driva på omställningen för de fordonskategorierna.

3D
Elektrifieringen går snabbare än många hade räknat med. Mer än 30 procent av de nya bilarna är rena elbilar, mer än hälften är laddbara. Den här mycket positiva utvecklingen kommer mycket snart att få effekt och bygga upp en begagnatmarknad till rimliga priser. Det gör att personer med normala inkomster kan köpa en begagnad elbil och kunna dra nytta av de låga driftskostnaderna. Priset på elbilar har också fallit i takt med att det har dykt upp fler enklare modeller. Det är denna samlade effekt som gör att Liberalerna driver på elektrifieringen och uppbyggnaden av laddinfrastruktur, så att fler ska ha råd med en elbil med dess låga driftskostnader och vi samtidigt når klimatmålen.

3E
Motorsporten och inte minst fordonshobbyn fyller en viktig social funktion särskilt för många unga i glesbygd. Fordonshobbyn betyder mycket för det lokala näringslivet, till exempel verkstäder och servicestationer. Vi uppskattar lokal samverkan och ett gott exempel är där polis och unga som är aktiva i fordonshobbyn samverkar för att öka tryggheten. Hobbyn ger en hantverksskicklighet som senare kan underlätta för att få jobb och försörjning då Sverige behöver fler bilmekaniker och lastbilschaufförer.

Inom motorsporten pågår ett aktivt arbete med att ta fram miljövänliga drivmedel, vilket är mycket positivt. Det kommer även framöver att gå att få tag på bränsle som fungerar i förbränningsmotorer. Vi behöver dock skapa fossilfria bränslen som kan ersätta dagens bensin och diesel för att minska utsläppen och vår klimatpåverkan. I framtiden kommer det samtidigt att finnas en mix av fordon, där även eldrivna och vätgasdrivna fordon ingår.

3F
Vi har inte föreslagit någon differentiering av trängselskatten då syftet förutom att minska utsläppen är att minska trängseln. Vi vill däremot att trängselskatten blir mer dynamisk, det vill säga bättre än idag justeras utifrån trafikflödena för att uppnå bättre framkomlighet. I praktiken betyder det att trängselskattens nivå förändras i förhållande till det aktuella trafikflödet just då.

3D
Liberalerna har inget mål om att bilismen ska minska. Det är utsläppen och trängseln i städerna som ska minska. Vi är för mobilitet och ställer inte olika transportslag mot varandra. Vi menar att välfungerande kommunikationer och modern infrastruktur är grundläggande förutsättningar för individens möjlighet att själv välja lämpligt transportmedel och en ekonomi i tillväxt. Här spelar bilen en självklar roll. 

4A
Vi anser att grundfördelningen i stort sett är bra. Det behövs stora satsningar på underhåll av vår infrastruktur och det är samtidigt den samhällsekonomiskt bästa investeringen. Det är viktigt att tillräckligt med pengar investeras i vägunderhåll, då vi har en stor underhållsskuld, inte minst på de mindre vägarna. 

Det är snarare inom utveckling av transportsystem som vi vill se en annan prioritering. Liberalerna är skeptiska till de nya stambanorna då de riskerar att tränga ut andra nödvändiga investeringar och upprustningar.

4B
Vi vill se fokus på investeringar som underlättar arbetspendling och godstransporter, eftersom det är viktigt för Sveriges ekonomiska tillväxt och för jobbmöjligheterna. Samtidigt ska Sverige nå klimatmålen. Fordonsflottan kommer att vara fossilfri redan 2035. Då duger det inte med satsningar som exempelvis nya stambanor som beräknas vara färdigställda 2050 och genom det tillgodoräkna sig klimatargumentet. Stambanorna ska prioriteras på samma samhällsekonomiska grunder som andra investeringar. Det finns en rad väg- och järnvägsprojekt som har ett betydligt större samhällsekonomiskt värde. Regeringen borde tydligare ha pekat ut satsningar på att snabbt bygga bort flaskhalsar för att förbättra för pendlingen och godstransporterna. 

I övrigt har Liberalerna lyft fram satsning på isbrytare för att underlätta för näringslivet i norr samt en näringslivspott. Vi behöver anpassa vägarna för längre och tyngre lastbilar. Vi anser också att det är viktigt att bygga ny infrastruktur till Danmark och Norge. Slutligen måste kostnadskontrollen i projekten öka dramatiskt, så att kostnadsökningar inte tränger ut andra, mer lönsamma projekt. 

4C
Man ska kunna ladda sin elbil där man bor, arbetar och reser. Liberalerna avsatte tre miljarder mer än regeringen i budget 2022 för laddinfrastruktur för personbilar. Liberalerna har också drivit på för ökade krav på antalet laddstolpar i befintliga och nya flerbostadshus och på övriga parkeringar. Regeringen har i stället valt en betydligt lägre kravnivå som inte möter det framtida behovet.

Liberalerna initierade Elektrifieringskommissionen med uppdrag att påskynda elektrifieringen av de tunga vägtransporterna. I centrum står utvecklingen av  laddinfrastruktur i depåer, omlastningscentraler och längs vägarna samt elvägar längs högtrafikerade vägar. 

Laddinfrastrukturen för vägfordon ska påskyndas genom ändrade byggregler, initiala investeringsstöd och kreditgarantier samt en leveranssäker elförsörjning. EU-kommissionens förslag till utbyggnad av snabbladdstationer längs viktiga europeiska vägar behöver skyndsamt implementeras.

4D
Trängselskatterna är ett viktigt ekonomiskt incitament för att minska utsläppen och trängseln. De bör kunna beslutas och användas lokalt och de bör kunna bli mer dynamiska för att anpassas till det rådande trafikläget.

Dessutom bör man satsa på samhällsekonomisk infrastruktur runt städerna, så att bilar som inte har ett ärende till staden kör runt staden. 

Miljöpartiet. Emma Berginger, trafikpolitisk talesperson.

1A
Miljöpartiet vill inte sänka bränsleskatten. Vi vill istället hjälpa hushållen på andra sätt, genom exempelvis sänkt matmoms. 

1B
Reduktionsplikten är absolut avgörande för att Sverige ska nå sitt klimatmål för transportsektorn. Naturvårdsverket har tydliggjort att även en pausning av reduktionsplikten skulle leda till så stora utsläpp att Sverige inte kommer nå sina klimatmål. Det slår dessutom undan benen på de företag som står redo att investera i ny produktion av biobränslen. Utan långsiktiga och förutsägbara spelregler kommer Sverige aldrig lyckas öka sin produktion av hållbara biobränslen, vilket är det enda sättet att pressa priserna.

1C
Miljöpartiet vill stödja hushållen på landsbygden utan att sänka priserna på bensin och diesel. Vi föreslår en skattesänkning för alla på landsbygden på 4 000 kronor per år. Och föreslår dessutom en tillfälligt sänkt matmoms för att möta den ökade inflationen och de stora ekonomiska svårigheter som många hushåll står inför. 

1D
De höjningar vi nu ser av bränslepriser drivs framförallt av ett högre världsmarknadspris på olja. 

1E
I ett första steg bör en avståndsbaserad skatt införas för lastbilar. Miljöpartiet anser att det behövs en bredare översyn av skattesystemet som rör transporter. I en sådan översyn vore det bra om avstånd och ökad differentiering mellan stad och land kan få ett större genomslag i hur beskattningen utformas. På så sätt kan skattesystemet bli både mer klimatsmart, mer miljövänligt och mer rättvist. 

De exakta utformningarna på framtidens transportrelaterade skatter behöver utredas och i det arbetet behöver hänsyn tas även till personlig integritet och möjlighet till snabb utfasning av fossila bränslen. 

1F
Se svar på frågan ovan (punkt 1E, red. anm.).

2A
Miljöpartiet anser inte att fossila subventioner är långsiktigt hållbara lösningar. Vi måste stödja hushållen och de företag som befinner sig i utsatta sektorer på sätt som inte spär på klimatkrisen. 

2B
Miljöpartiet anser inte att fossila subventioner är långsiktigt hållbara lösningar. Vi måste stödja hushållen och de företag som befinner sig i utsatta sektorer på sätt som inte spär på klimatkrisen och som går till Sveriges mest utsatta hushåll. Många av Sveriges allra fattigaste har inte råd att äga en bil och får därför inte ta del av dessa stöd. Vi måste hitta stöd som går till fler. Exempelvis genom att sänka momsen på livsmedel, vilket Miljöpartiet föreslår. 

2C
Riksdagen fattade i våras beslut om att reseavdraget ska ändras. Tidigare har detta system framförallt subventionerat bilpendlande i storstadsregioner. Systemet blir nu mer rättvist och förändringen kommer framförallt gynna boende i lands- och glesbygder. 

2D
Miljöpartiet vill inte subventionera fossila bränslen. Vi vill istället satsa på en generell skattesänkning för boende i glesbygd. Inget hindrar förstås en familj att använda dessa pengar för att täcka bilkostnader. 

2E
Miljöpartiet vill inte subventionera fossila bränslen. Vi vill istället satsa på en generell skattesänkning för boende i glesbygd. Men också sänka priset på mat tillfälligt, som en åtgärd för att stödja hushållen i denna tid när väldigt mycket blir dyrare. Inget hindrar förstås en familj att använda dessa pengar för att täcka bilkostnader. 

3A
Allting pekar på att eldrivna bilar kommer vara regel snarare än undantag för svensk transportsektor. Att förbjuda försäljning av nya fossildrivna bilar skapar tydlighet för biltillverkare. Men undviker också att fler individer riskerar att investera i en fossilbil, när utrymmet för dem i våra samhällen krymper. 

3B
Miljöpartiet vill få bort de bilar som drivs av bensin och diesel. Vi är positivt inställda till hållbara drivmedel, som olika former av biobränslen. Exempelvis biogas. 

3C
Miljöpartiet vill först och främst införa en extra bonus för boende i landsbygd. Vi vill också exkludera lyxbilar från dagens stödsystem. För övriga bilar vill vi i dagsläget inte minska bonusen. 

3D
Nyckeln till att sänka de ekonomiska trösklarna för elbilar är att få igång en fungerande andrahandsmarknad. Här är även leasing och former för delat ägande en lösning, som ofta blir billigare än att äga en egen fossilbil. Miljöpartiet vill införa en skrotningspremie som kan användas till både köp av en begagnad miljöbil, leasing av miljöbil eller medlemskap i en bilpool.

3E
Fordonshobby och motorsport är långt ifrån det största problemet med utsläppen från svenska transporter. Det viktigaste är att vi sänker utsläppen från vägtrafiken. Vi ser också en stor potential i att även fordonshobby och motorsport kan ställas om, exempelvis finns redan idag goda exempel på hur hållbara biobränslen används inom motorsport och fordonshobby.

3F
Trängselskatten är ett viktigt verktyg för att minska trafiken i våra storstäder. Storstadsbilism leder till luftföroreningar, buller och äter upp nästan allt utrymme i våra stadskärnor. Trängselskattens syfte är att minska den trängsel som ett fordon, oavsett om det körs på el eller på flytande drivmedel, bidrar till.

3G
För att vi ska kunna ställa om hela samhället på ett sätt som gör att vi når målet om noll utsläpp av växthusgaser behöver vi hushålla med den förnybara energin och använda den effektivt. Även transportsektorn måste effektiviseras, det räcker inte att byta till en elmotor eller biobränslen, biltrafiken måste minska. Det gäller framförallt i våra storstäder, där det finns goda alternativ till bilen. Utanför våra storstäder kommer bilen fortsatt vara viktig. 

4A
Miljöpartiet hade velat se en mer än 200 miljarder kronor större ram för transportinfrastrukturplanen. Framförallt hade vi velat se en utökad satsning på järnväg. Vi behöver rusta upp och bygga ut våra järnvägar för att kunna flytta transporter av såväl människor som gods från väg till järnväg. Miljöpartiet ser också behov av bättre underhåll av vägnätet, framförallt på landsbygden.

4B
Miljöpartiet är djupt kritiska till fortsatta satsningar på att bygga nya motorvägar. De allra viktigaste prioriteringarna är satsningarna på hållbar mobilitet, som exempelvis satsningarna på järnväg. Vi hade velat skynda på byggandet av de nya stambanorna för höghastighetståg, bygga färdigt järnvägen längs med Norrlandskusten inom planperioden (det vill säga dubbelspår på Ostkustbanan Gävle-Härnösand samt färdigställande av Norrbotniabanan till Luleå). Vi menar också att insatser för att förbättra restiden mellan Stockholm och Oslo behöver komma igång (det räcker inte att enbart starta en utredning tillsammans med Norge). Utöver detta vill vi också bygga ut de regionala järnvägarna.

4C
Miljöpartiet vill att staten tar ett ökat ansvar för utbyggnaden av laddstationer i Sverige, framförallt där de inte kan byggas på marknadsmässiga grunder. Men vi vill också införa regelförenklingar och en "rätt-att-ladda", för att fler boende i flerbostadshus ska få tillgång till laddinfrastruktur. 

4D
Miljöpartiet vill främja överflyttning från vägtrafik till mer effektiva transporter. Allt eftersom att fler använder kollektivtrafik, gång och cykel så kommer även de som behöver använda sina bilar få bättre framkomlighet.

Maria Stockhaus. Trafikpolitisk talesperson

1A
Det viktigaste är att omställningen till fossilfria transporter är rättvis. Ett absurt högt drivmedelspris drabbar människor som behöver bilen, ofta boende utanför storstäderna, betydligt hårdare än människor som bor i städerna med god tillgång till kollektivtrafik. Givet detta får inte drivmedelspriserna skena iväg som skett under våren. Moderaterna har förslagit förändrade regler för reduktionsplikt och sänkt bensin- och dieselskatt. Detta tillsammans med en bred satsning på att bland annat elektrifiera hela transportsektorn och säkerställa tillgången till bland annat vätgas och el till rimliga priser gör att vi kan ställa om utan att vissa grupper drabbas orimligt hårt. Tillgången till el förutsätter satsningar på sol, vind, vatten och utbyggd kärnkraft.

1B
Det absurt höga drivmedelspriset drabbar jobb, tillväxt och människor som måste ta bilen för att komma till jobbet och hämta barn. Därför har Moderaterna lagt olika förslag både avseende skatt och reduktionsplikt för att sänka priset och göra omställningen till fossilfrihet mer rättvis.

1C
Dagens politik rimmar mycket dåligt med detta. Elektrifieringen av transportsektorn går för långsamt, bränslepriserna är för höga, elpriserna för höga, kärnkraften ska byggas ut, inte läggas ner. Vidare behöver vi utforma en infrastrukturpolitik som förstår att inom ett decennium kommer sannolikt alla färdslag att vara fossilfria. Därför ska vi satsa på de färdslag som ger mest samhällsekonomisk nytta i respektive del av landet. Vi måste komma bort från den gamla omoderna föreställningen att bara tåg och cykel är bra för miljön och att alla andra färdslag är dåliga. Detta kommer inte vara sant år 2030 och är bara delvis sant idag. Sverige kan – med rätt politik – bli världsledande i omställningen av fordonsflottan.

1D
Sverige har under lång tid haft mer ambitiösa mål och högre skatter och avgifter än andra länder. Det är orsaken till dagens absurda bränslepriser.

1E
Moderaterna har inget sådant förslag idag.

1F
Vi behöver ett skattesystem som gynnar svensk omställning samtidigt som vi säkrar jobb och tillväxt rättvist över hela Sverige. Bonus Malus har exempelvis visat sig vara mycket trubbigt och inte gynnat andrahandsmarknaden av elbilar i Sverige.

2A
Det är inte hållbart i ett längre perspektiv – men olika stöd behövs idag givet pandemin och Putins krig. Men generellt ska politiska beslut vara förutsägbara och gälla över lång tid.

Moderaterna var drivande i majoriteten som körde över regeringen just utifrån de skäl som anges i frågeställningen.

2B
Moderaterna var drivande i majoriteten som körde över regeringen just utifrån de skäl som anges i frågeställningen. Regeringen förslag var på många sätt orimligt. Vi har t.ex. föreslagit förändrade regler för reduktionsplikt och sänkta skatter på bensin och diesel.

2C
Varje bidrag och skatt måste kontinuerligt ses över för möjlig justering över tid. Att det gått snart 15 år sedan dagens reseavdrag blev beslutat gör att en översyn kan bli aktuell.

2D
Se till att bränslepriserna sänks och att man kan ladda bilen över hela landet.

2E
Genom rimliga bränslepriser idag och god tillgång till laddinfrastruktur i morgon.

3A
Moderaterna har inte satt något datum men vill att EU skärper kraven som innebär att vi i praktiken når nollutsläpp av fossila växthusgaser 2030.

3B
Fossilfritt drivna bilar är fordon som inte bidrar till den fossila uppvärmningen av jorden. Exempelvis är el från sol, vind, vatten och kärnkraft bra – el producerad med hjälp av olja och gas dåligt. Biodrivmedel producerad av restavfall från svensk skogsbruk och jordbruk är bra – biodrivmedel från skövlad regnskog mycket dåligt.

3C
Bonus Malus behöver reformeras så det gynnar inte minst andrahandsmarknaden av elbilar.

3D
God tillgång till el till rimliga priser och vissa subventioner behövs för att hushållen ska kunna ställa om. Erfarenheten visar att vi fasade ut den fossila uppvärmningen av våra hem på drygt ett decennium – motsvarande utveckling kommer att kunna ske även inom transportsektorn det närmaste decenniet.

3E
Moderaterna har – som enda parti – skrivit en hel kommittémotion om det rullande kulturarvet. Här tar vi upp både bränsletillgång och rörelsens betydelse för människor men även för jobb inom besöksindustrin.

3F
Vi är öppna för olika differentierade avgifter för att gynna omställningen till fossilfritt.

3G
Bilen är nödvändig och en frihetssymbol. Den fossilt drivna förbränningsmotorn ska fasas ut men bilen är helt nödvändig nu och i framtiden.

4A
Moderaterna vill satsa 33 miljarder mer på underhåll av väg och järnväg – och minska nybyggandet i motsvarande grad. Den sistnämnda besparingen handlar om att säga nej till dyra och helt onödiga höghastighetståg.

4B
Moderaterna vill prioritera gods- och pendlingsflöden – underhåll – jobb och tillväxt.

Vi vill rusta vägarna, bygga bort flaskhalsar och beta av underhållsskulden. Med regeringens politik kommer Sverige år 2033 ha en underhållsskuld på över 100 miljarder kronor på väg och järnväg. En nyligen presenterad studie visar på 30% kostnadsökningar vid byggnation kopplat till inflationen. Detta gör det ännu viktigare att prioritera rätt och inte bygga exempelvis höghastighetståg för lågt räknat 400 miljarder kronor.

4C
Genom att tydligt prioritera elektrifieringen av det svenska vägnätet över hela landet och säkerställa tillgången på el till rimliga priser genom att bland annat bygga ut kärnkraften.

4D
Vi behöver både bygga ut kollektivtrafiken, bygga bort flaskhalsar, förlänga stationer men också bygga moderna parkeringshus och leder/ broar/ tunnlar kring städerna för att framtidens moderna fossilfria bilar ska kunna köra och parkera.

Socialdemokraterna utmärker sig i denna sammanställning genom att vara det enda av dagens riksdagspartier som inte återkopplat på något sätt till redaktionen, trots totalt tre mail i frågan till partiets presstjänst. Vi har därför sammanfattat det som berör infrastruktur och trafik från vad som finns att hitta på partiets egna webbsida.

Infrastruktur, trafik och bränslepolitik

Vägar, järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik ska fungera över hela landet. Partiet vill investera 900 miljarder kronor i infrastrukturen fram till år 2033 (nationella infrastrukturplanen), varav 500 miljoner per år på vägar på landsbygden.

Partiet vill också ha säkrare trafik och "schyssta" villkor inom transportbranschen (vi återkommer till det).

Partiet vill skapa förutsättningar för att laddinfrastrukturen av elbilar ska fortsätta och ske i en snabb takt över hela landet. Begreppet "räckviddsångest" ska upphöra att existera, var man än bor i landet, vilket tillsammans med önskade satsningar inom järnväg och kollektivtrafik bygger på parollen "Hela Sverige ska leva".

När det kommer till löftet om "schysstare" villkor inom transportbranschen ska det ske genom skärpt lagstiftning som ska stoppa de som systematiskt använder sig av dumpade löner inom branschen. Partiet understryker också att det under deras nuvarande regeringsperiod infört sanktionsavgifter, böter för brott mot kör- och vilotider samt gett polisen möjlighet att låsa fast de lastbilar som bryter mot svenska lagar.

Partiet håller fast vid målsättningen att nå en fossilfri fordonsflotta år 2030. Partiet öppnar också upp för att fortsätta pausa reduktionsplikten på bränslen även nästa år, men framhåller att reduktionsplikten är ett viktigt verktyg för Sverige att nå partiets uttalade mål om en fossilfri fordonsflotta år 2030.

På partiets förslagsbord finns förändringar i reseavdrag, där dagens 18,50 kronor per mil ersätts med en skattereduktion på 25 kronor/mil.

Källa: Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna. Thomas Morell, trafikpolitisk talesperson

1A
Sverigedemokraterna vill permanenta den tillfälliga sänkningen som trädde i kraft 1 maj. Detta ger en permanent sänkning av bensin- och dieselpriset med ca 1,31 kr vid pump, när mervärdesskatten räknas in. Skatten för diesel är nu sänkt till EU:s miniminivå och givet att Sverige inte erhållet ett undantag från EU:s energiskattedirektiv menar vi att det är där Sverige bör ligga även framöver. Att tillfälligt sänka skatten är ingen långsiktig lösning för alla dem som är beroende av bilen i vardagen för att kunna ta sig till jobbet, affären eller vårdcentralen. Vår paroll för landsbygdspolitiken är ju "Hela Sverige ska leva" och i stora delar av vårt land är bilen det enda till buds stående färdmedlet. Det kommer den vara i framtiden också och därför kommer Sverigedemokraterna aldrig att beskatta landsbygdsbornas transporter hårdare än vad EU-reglerna tvingar oss till.

1B
Sverigedemokraterna vill minska reduktionsplikten på bensin och diesel till EU:s miniminivå. Sverige har länge haft en betydligt högre inblandning av biodrivmedel i bränslet än vad vi egentligen behöver ha, dessutom till högst oklar klimatnytta. En sänkning till EU:s miniminivå skulle resultera i en permanent minskning av dieselpriset med 3-4 kr/litern och för bensin ca 1 kr/litern. Vi vill även att indexuppräkningen på energiskatten på bränsle slopas helt.

Det är ju helt uppenbart att om Sverige har högre drivmedelspriser än många andra länder inom EU så försvagar det ju allvarligt svenska företags konkurrenskraft. Dessutom minskar det ju köpkraften hos vanligt folk, som redan är tyngda av skenande matpriser och stigande räntor i ljuset av den högsta inflationen på 30 år.

1C
Vi menar att det ju är en orealistisk och förljugen hållning. Om man på allvar menar att "Hela Sverige ska leva" så kan man ju inte samtidigt beskatta folks enda tillgängliga sätt att transportera sig så hårt att folk inte har råd att bo kvar på landsbygden. Regeringens "antilandsbygdspolitik" delar ju också upp Sverige i ett A-lag och ett B-lag, där landsbygdsborna redan sedan länge har levt i en ond spiral av fördyrade levnadsomkostnader, avflyttning, minskad samhällelig service, färre arbetstillfällen. Denna utveckling måste brytas och ett steg i den riktningen är att i vart fall inte göra det dyrare än vad det måste vara för folk att tanka bilen.

1D
Samtliga de beslut som har resulterat i att Sverige har högre skatt på bränsle än vad EU tvingar oss till och att vi har en högre inblandning av biodrivmedel än vad EU-reglerna kräver är ju naturligtvis politiskt motiverade. 

1E
Sverigedemokraterna är inte för införandet av en kilometerskatt i närtid. I en framtida situation, där en väldigt hög andel fordon har eldrift och de uteblivna skatteintäkterna för staten blir omfattande, kan en ny strategi för att behålla skattebalansen behöva övervägas.

1F
Sverigedemokraterna vill att det så kallade bonus/malus-systemet ska avskaffas. Vi ska istället återgå till det system för fordonsskatt som rådde före 2017. Bonus/malus har inneburit en höjd fordonsskatt på de flesta nya bensin- och dieselbilar och bonus för premiumbilar som drivs med el.

I realiteten innebär bonus/malus att pengar överförs från familjer, ofta på landsbygden, till höginkomsttagare i tätort. Bonus/malus ska ses i en större kontext, där regeringen konsekvent lägger allt större pålagor på bilister i glesbygd. 

2A
Sverigedemokraterna röstade mot regeringens föreslagna drivmedelskompensation då vi menade att förslaget var felkonstruerat. Bidraget var i grunden ett kontantbidrag för den som var innehavare till en eller flera bilar och hade ingenting att göra med kostnaden för användandet av bilen. En person som körde 1 mil om året skulle få samma ersättning som en person som körde 10 000 mil.

Tunga remissinstanser som bland annat Konjunkturinstitutet var också kritiska till utformningen av kompensationen och menade, liksom vi, att den istället borde ha en direkt koppling till konsumtion av drivmedel och faktisk användning av en bil.

2B
Vi menar att den mest verkningsfulla åtgärden mot de höga bränslepriserna är att sänka de strukturellt höga skatterna på bränsle. Alla temporära lösningar med tillfälligt sänkta skatter eller tillfälliga bidrag är sämre, därför att de minskar förutsägbarheten för folk när man ska planera sin ekonomi.

2C
Sverigedemokraterna vill att milersättningen höjs från 18,50 kronor per mil till 23,50 kronor per mil. Denna ersättning avser att täcka kostnader för bensin och andra drivmedel, slitage, underhåll och service. Ersättningen har legat på samma nivå sedan 2007, då den ökade med femtio öre. Inflationen har sedan dess urholkat beloppet med mer än 10 procent. Dessutom har skatten på drivmedel ökat betydligt, vilket sammantaget innebär att milersättningen har urholkats över tid. Löntagare med stora avstånd till arbetsplatsen bör nu kompenseras för detta genom en avvägd höjning av milersättningen.

2D
Vi menar att våra förslag om sänkt skatt på bränsle, minskad reduktionsplikt, slopat bonus/malus-system och höjd milersättning framför allt kommer att gynna dem som kör mycket, det vill säga ofta personer som bor på landsbygden och som behöver bilen i sin vardag för att kunna ta sig till och från jobbet eller affären.

2E
Våra förslag om sänkt skatt på bränsle, minskad reduktionsplikt och slopat bonus/malus-system gynnar alla som kör bil och inte bara dem som använder bilen i tjänsten. Den sverigedemokratiska landsbygdspolitiken syftar på allvar till att man ska kunna bo, jobba och ha ett innehållsrikt liv på landsbygden. I det livet har bilen en självklar plats.

3A
Ett försäljningsstopp av fossildrivna fordon likväl som att fasa ut försäljning av fossila bränslen är inte realistiskt. Idag omöjliggör tillgången på exempelvis elbilar att införa denna typ av mål. Produktionen av basel liksom laddinfrastruktur måste byggas ut först.

3B
Vi har inga egna definitioner av bilar. En förbränningsmotor kan drivas av olika bränslen beroende på om det är en Ottomotor (gnisttänd) eller en kompressionständ motor. Antingen drivs bilar på fossila drivmedel, helt eller delvis eller så drivs de av biodrivmedel.

3C
Sverigedemokraterna vill att det så kallade bonus/malus-systemet ska avskaffas. Vi ska i stället återgå till det system för fordonsskatt som rådde före 2017. Bonus/malus har inneburit en höjd fordonsskatt på de flesta nya bensin- och dieselbilar och bonus för premiumbilar som drivs med el.

I realiteten innebär bonus/malus att pengar överförs från familjer, ofta på landsbygden, till höginkomsttagare i tätort. Bonus/malus ska ses i en större kontext, där regeringen konsekvent lägger allt större pålagor på bilister i glesbygd. 

3D
Vi låser oss inte vid en typ av fordon, utan ser hellre att det ska vara en teknikneutral omställning. Elbilar kan med fördel användas i mer tätbefolkade områden och utmed de stora stråken i vägnätet. I stora delar av landet kommer det att dröja länge innan ett fullgott nät av laddstolpar är utbyggt. Där kommer förbränningsmotorn att vara enda alternativet. Vi anser inte att subventioner är den bästa vägen, vilket dagens svenska system visat. Vi anser istället att tillgången på laddinfrastruktur och planerbar elproduktion i form av kärnkraft är det centrala i övergången från fossildrift till eldrift.

3E
Vi ser att motorhobbyn har en viktig uppgift i att bevara vårt motorhistoriska arv. Få aktiviteter samlar så många människor över generationsgränserna som just motorhobbyn. Verksamheten är en viktig del i vårt samhälle och många ungdomar finner en plats att vara på och får mycket kunskapsutbyte från andra entusiaster. Detta vill vi värna.

3F
Vi vill på sikt avskaffa trängselskatten helt och har föreslagit att det tillsätts en utredning för hur detta kan åstadkommas och vilka effekter det medför för berörda regioner och infrastrukturprojekt.

3G
Nej, bilen är en nödvändighet och möjliggörare i vardagen för många medborgare, både på landsbygden och i städerna. 

4A
Vi delar inte beskrivningen om att det skulle vara en "historisk" satsning. Den nationella infrastrukturplanen bedöms vara underfinansierad med 130 miljarder och urholkas nu snabbt av den skenande inflationen på 8,5 procent. Vi anslår i vårt budgetalternativ 500 miljoner kronor mer än regeringen årligen rörande investeringar i infrastruktur gällande järnvägar och vägar. Vi anslår vidare 500 miljoner kronor mer än regeringen årligen rörande för underhåll av järnväg och vägar. Även 50 miljoner mer årligen till enskilda vägar.

4B
Vi ser att det centrala är att säkerställa det vi i svaret ovan pekat på det vill säga underfinansieringen samt att inflationssäkra de ekonomiska medel som avsatts till just investeringar. Vi kan redan se att Trafikverket stoppar och senarelägger beläggningsarbeten runt om i landet på grund av de höga asfaltspriserna. De "historiska" satsningarna räcker sålunda inte.

4C
Vi satsar även på detta område mer än regeringen – 350 miljoner kronor. Syftet är just att stödja utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elfordon vid hem och i andra lokala miljöer. Viktig att påpeka för utbyggnaden av laddinfrastruktur är betydelsen av tillgång på el och då planerbar kraft det vill säga kärnkraft, vilken vi är för.

4D
Vi delar inte problembeskrivningen att bilen i sig skulle vara ett problem. Bilen är en nödvändighet och möjliggörare i vardagen för många medborgare, både på landsbygden och i staden. Receptet är ökad framkomlighet, inte minskad framkomlighet.

Vänsterpartiet. Biträdande kommunikationschef Örjan Rodhe:
Det är viktiga frågor, men vi kommer tyvärr inte hinna besvara era frågor. Vi får väldigt många enkäter nu inför valet, men har begränsade resurser under sommaren, vilket gör att vi inte har möjlighet. Jag beklagar det.

Redaktionens fotnot:

Frågor skickade 23 juni. Total svarstid: 1 månad. Svaret ovan från Vänsterpartiet inkom till redaktionen redan nio dagar efter att frågorna skickades ut.

På partiets webbsida finns varken trafik eller infrastruktur som angivna punkter i partifrågornas A-Ö. Däremot finns stycken som avser kollektivtrafik.

I denna finns att läsa: "Flera saker måste göras samtidigt för att öka andelen resor med kollektivtrafik och minska bilismen i våra städer. Exempelvis måste samhällsplaneringen ge mer utrymme för kollektivtrafik och tillgången till kollektivtrafik måste öka. För att fler ska kunna klara sig utan bilen behöver kollektivtrafiken utvecklas, byggas ut och anpassas så att den kan tillgodose transportbehoven både i städer och i landsbygderna. Därför behöver lösningarna se olika ut på olika håll i landet. Där det är glesare bebyggt vill vi gärna se mer beställningsstyrd kollektivtrafik."

Partiet har också en tydlig politik för järnvägen, som de vill se en fortsatt satsning på. Både för att i högre utsträckning än idag styra om logistiska transporter till järnvägen, men också för att persontrafiken på järnvägen ska bli bättre, mer tillförlitlig och vill se ett fokus på att resor ska kunna ske klimatsmart och billigt.

Någon fördjupning när det gäller bränslepolitik, reseavdrag eller biltrafik i övrigt anges inte på partiets webbsida.

Vägval Stockholm. Lena Rolén, vice ordförande.

1A, 1B, 1C
Vägval Stockholm anser att all skattesänkning på bränsle är positivt, även tillfälliga sådana. Naturligtvis vill vi hellre se ett bränslepristak anpassat efter till exempel medianlön och att momsen på skatten samt indexsystemet för reduktionsplikten tas bort.

Att med skatter och pålagor belägga hela svenska folket, transportbolag och bönder med kostnader för att kunna ta sig till och att utföra sitt arbete är i vår mening horribelt. Det ger ingen märkbar effekt på världsklimatet utan ökar bara levnadskostnader för våra invånare.

1D
De politiska beslut som fattats gällande skattepålagor på bränsle, har i vår mening endast används som extra kassako för skatteintäkter. Bara för att bränslet kostar mer blir det inte miljövänligt.

1E
Kilometerskatt drabbar vår landsbygd hårt och bör inte införas. Intäkter till och för underhåll och utbyggnad bör istället läggas på den statliga skatten. Alla har behov av vägtransporter även om man inte har ett eget fordon.

2A
Bränslekostnaderna bör anpassas så att alla i Sverige kan förflytta sig efter behov och att exempelvis jordbruket har råd att utföra sitt arbete.

2B
Vägval Stockholm föreslår en generell sänkning och att inte införa nya bidrag.

2C
Resebidraget är bra och ger landsbygden motsvarande förmån som städerna med sin kollektivtrafik. Detta bör definitivt spegla dagens kostnad.

2D
Ett resebidrag för jobbresor som motsvarar kostnaden samt ett bränslepristak. Detta bör ge alla i Sverige en någorlunda rättvisa.

3A
Vårt klimat och miljö är naturligtvis viktiga frågor. I Sverige har vi en generellt sett ny fordonspark som därigenom ger lägre utsläpp till skillnad mot andra länder. Vägval Stockholm anser att utfasningen av fossildrivna fordon kommer att göras självmant allt eftersom nya typer av bränslen blir tillgängliga.

3B
En fossildriven bil är ett fordon som drivs av ett bränsle som ger skadliga utsläpp. Man måste även titta på miljöpåverkan vid framställning av både fordonet och bränslet. Vi bör heller inte låsa oss fast vid de bränsletyper vi känner till idag då utvecklingen på detta område går raskt framåt. 

3C/3D
Att ha ett incitament med ett bonussystem är positivt. En stegvis bonus som ökar i takt med miljövänlighet. Malus kan vi ta bort. Som vi svarat tidigare, tycker vi att utfasningen av fossildrivna fordon ska ske naturligt och på så sätt tvingar vi ej folk att byta fordon som inte har råd att köpa senaste nytt.

3E
I Sverige har vi en stark kärlek till fordon och motorsport. Denna måste få fortgå oavsett bränsle. Vi kommer troligen se en konvertering av dessa motorer framöver då tillgången på fossila bränslen minskar.

3F
Trängselavgifter ska endast användas för att fördela trafiken över tid och har inget med bränsletyp att göra. Alla typer av nyttotrafik ska dock vara helt undantagna såsom taxi och färdtjänst, och för till exempel hantverkare som måste ha med sig sitt fordon för att kunna utföra sitt jobb. Behovet kan finnas i storstäder.

3G
Vägval Stockholm är för individuell framkomlighet och ser inget positivt med att inskränka i folks fordonsval. Sverige är ett avlångt land med transportbehov och landets totala påverkan på världsklimatet gällande trafiken är endast 0,03%. Det finns andra områden där vi kan förbättra och förändra som skapar verklig klimatnytta både för Sverige men också världen i stort.

4A/4B
Infrastruktursatsningar är bra, det behövs. Vägval Stockholm undrar vad 437 miljarder för utveckling av transportsystem egentligen innebär. Vi säger nej till politiska experiment som inte är grundade med konsekvensanalys gällande fakta och forskning.

Järnvägen har varit eftersatt i många år så frågan är om det räcker med 165 miljarder. Att underhålla vägnätet räddar liv då bra vägar minskar olyckor. Här behövs mer än 197 miljarder.

4C
På ett sätt kan man jämställa laddstationer med andra tankställen och undrar varför vi nu ska ha en pump vid varje parkeringsplats. Utvecklingen går snabbt så varför låsa oss till en typ av bränsle?

4D
Se svar 3F och 3G. Det måste byggas fler parallella vägar då vårt vägnät i storstäder men också vårt motorvägsnät är väldigt sårbart. Detta är både farligt och samhällsmässigt kostsamt när en väg blir blockerad.