Allt sker mycket överraskande. Vi har låtit bilen styra och köra själv men efter en trång kurva, helt plötsligt, utan förvarning, börjar ratten röra sig snabbt, fram och tillbaka. Bilen vaggar från sida till sida, på väg rakt mot en fyrvägskorsning inne i Autoliv City i Vårgårda.
Samtidigt som ams utsände på förarplats tvingas att ingripa manuellt – alltså att bromsa med foten på vanligt vis samt ta tag i ratten och styra – hörs ett tydligt, men dämpat skratt från baksätet.
VIKTIGT I LIV 2.0-TEKNIKEN
• Kamera för förarkontroll
• Alla bälten haptiskt aktiva samt mikrofon
• 5 x radar, 3 fram 2 bak
• 2 x stereokamera, fram och bak
• GPS med RTK (Real Time Kinematic)
• STT, TTS text/tal, bil – människa – bil
• V2V: bil till bil-tvåvägskommunikation
”Hmm, nja, jag förstår att några av våra yngre ingenjörer har haft en alldeles för rolig stund på jobbet. De visste sannolikt inte att det skulle komma en journalist och provköra bilen just idag. I så fall hade den varit betydligt mer väluppfostrad …”, ler Ola Boström, forskningschef hos Autoliv.
Han har suttit i baksätet medan vi kört – eller omväxlande låtit bilen köra helt själv. Nu berättar han om den nya tekniken och om det förtroende som behöver skapas mellan förare och fordon för att autonom körning eller mer vardagligt, självkörande bilar, ska fungera.
Den tekniska utvecklingen har lite i tysthet rullat på under flera år på Autolivs forskningscenter i Vårgårda. Nu kan ams alltså – som första tidning – få en kort provkörning i en bil utrustad med den teknik som redan inom några år kommer att finnas i ett antal nya bilar.
Utvecklingen är snabb och den accelererar, menar Ola Boström.
”Vi är övertygade om att redan inom ett par år, runt år 2020 eller 2021, kommer flera nya modeller att vara försedda med självkörande funktioner där bilen emellanåt tar ansvar för körningen.”
Han tillägger att den nya tekniken med största sannolikhet kommer att få samma snabba genomslag och utbredning som exempelvis låsningsfria bromsar eller antisladdsystem fick för många år sedan.
Precis som med elektroniken i övrigt sitter även komponenterna för autonom körning någonstans i bilens innanmäte. Att den kan köra själv syns inte på utsidan.
Men vi har noterat kameralinser på olika ställen varav en finns inne i kupén riktad mot föraren, och på bakluckan på den blå forskningsbilen finns olika antenner.
Förutom ratt, pedaler och växelspak styrs testbilens övriga funktioner via en stor pekskärm på mittkonsolen där de många olika programmen är utmärkta med lätt begripliga symboler. Ungefär som olika appar på en surfplatta.
Vad som är ovanligt med denna ”surfplatta” är att man med några tryck på rätt symboler kan få bilen att köra iväg helt på egen hand. Etthundra procent autonom körning, alltså.
Framtiden är därmed redan här. Många års intensiv forskning och utveckling har nu lett fram till att testbilen kan välja färdväg och köra till en utvald adress.
”Föraren behöver inte göra något. Elektroniken gör allt och den styr allt: gas, broms och styrning. Bilen ’ser’ gatan och medtrafikanterna, och den hämtar alla digitala kart- och trafikdata via sin uppkoppling till nätet. Om det visar sig nödvändigt, på grund av köer eller andra hinder, kan bilens dator (efter samråd med föraren) ta ett nytt beslut och ändra färdvägen”, berättar Ola Boström.
Blotta tanken på att en bil ska köra helt på egen hand känns lite overklig. Än märkligare blir det när den verkligen kan göra det. Köra själv, styra själv, reka färdvägen själv, svänga, stanna vid rödljus, starta igen.
Dessutom klarar bilen samtidigt att hålla stenkoll på övrig trafik. Den ”pratar” med övriga bilar i närheten och kommunicerar. Dess kameror ser sin omvärld och datorn tolkar synintrycken.
”Redan inom ett par år kommer nya bilar att vara försedda med självkörande funktioner”.
Ett uppkopplat, satellitbaserat GPS-system fixar resten. Tekniken idag är pålitlig, noggrann och mycket exakt. Den kommer dessutom bli både billigare och säkrare över tid. Så den uppkopplade, självkörande bilen ska aldrig ens komma i närheten av att nudda vid något. Varken andra fordon eller fasta föremål.
Den invändiga kameran ser och tolkar också föraren och kan inte bara avgöra om han/hon är trött utan även upptäcka om föraren är stressad eller har tankarna på annat håll.
Vi testkör sakta runt i – ett för tillfället snöfagert – Autoliv City. Bilen styr verkligen själv, den bromsar själv, gasar själv och stannar helt på egen hand.
Bilen kan själv välja hastighet, styra in och ut ur kurvor – allt som föraren normalt gör. Den bromsar på rätt ställe och tillräckligt hårt eller mjukt.
Och återigen: datorn kan göra allt detta utan att föraren rent fysiskt har sina händer på ratten eller fötterna på pedalerna.
Föraren skulle lika gärna kunna vila, eller ha ett videomöte. En främmande tanke, eller hur?
Men tekniken finns. Vi kör den och vi låter bilen köra själv. Inte alls konstigt därmed att verklig autonom körning nu har blivit något av bilindustrins heliga graal.
Vem kommer först? Vem vinner?
”Ja, detta är naturligtvis, precis som alltid i bilvärlden, en form av tävlan mellan olika företag. Alla vill vara först med ny säkerhetsteknik och vi (läs Autoliv) är inget undantag. Vi lägger ner stora ansträngningar på att utveckla ny teknik”, berättar Ola Boström.
Förutom chansen till inkomster finns det en ännu bättre anledning till all kostsam forskning och utveckling: ökad säkerhet räddar liv och minskar aktivt antalet olyckor.
Statistiken över trafikolyckor på alla världens gator och vägar är ingen munter läsning i dag.
I alla olika typer av trafikolyckor världen över dödas varje år cirka 1,4 miljoner människor, alltså en befolkning motsvarande ett helt Storstockholm.
Ungefär hälften omkommer inuti en bil, den andra hälften utanför, de blir alltså påkörda. Med ny teknik i framtiden, exempelvis självkörande säkra bilar, ser Autolivs forskare och ingenjörer möjligheten att rädda många liv.
”Om vi skulle stanna upp och bli kvar vid dagens tekniknivå, alltså med antisladd, krockkuddar och alla varningssystem, kommer dödstalen att ligga kvar på nuvarande nivå, runt 1,4 miljoner trafikdödade per år eller lite mer. Men med autonom körning, där det finns system som skapar tillit och samarbete mellan förare och fordon, som i LIV 2.0, kan vi snabbt få ner olyckstalen och minska antalet dödade och svårt skadade. Vi kan alltså med teknikens hjälp vända utvecklingen trots att – notera gärna det – antalet bilar i världen samtidigt kommer att öka”, säger Ola Boström.
Detta kräver förstås att alla nybilsköpare litar på den nya tekniken som kommer om några år. Hur ska förtroendet skapas?
”Du litar säkert redan på din busschaufför. Eller lokföraren. Och ofta startar eller landar flygplan med hjälp av autopiloten, den teknik som oftast också flyger hela sträckan om det är lugnt och inget stör flygningen. Men piloterna kan välja att ta över och flyga manuellt när som helst. Så vill vi ha de nya systemen i bilarna också.”
Autolivs system för autonom körning är i princip inte mycket annorlunda än flygets motsvarighet. Många miljarder flygtimmar har avverkats under de senaste decennierna men trots det har bara ett mindre antal olyckor inträffat och alla har inte berott på tekniken.
”Man kan tycka att det börjar bli dags även för vägtrafiken att bli säkrare med teknikens hjälp. Kan flyget nå en så pass hög säkerhet med hjälp av relativt sett enkel teknik, borde vägtrafiken kunna klara det också. Vi tror att våra nya system kan komma att rädda många liv i framtiden.”
EXEMPEL PÅ HUR LIV 2.0 KAN JOBBA
1. Bilens dator och kamera registrerar att föraren bara ser åt vänster i en korsning. Kameran ”ser” både åt vänster och åt höger och datorn registrerar ett fordon kommande från höger. En impuls från datorn bromsar bilen samtidigt som en ljudsignal varnar föraren.
2. I en tunnel utan belysning eller i värsta dimman: med hjälp av infrarött ljus eller radar ser bilens dator vägen framför och man kan därmed köra vidare fast med reducerad fart, trots att föraren inte ser mycket mer än motorhuven.
3. Bilen körs i höger körfält i en tunnel. Via kameran noterar datorn ett stillastående fordon i högerfilen flera hundra meter längre fram. Snett bakom kör samtidigt en bil i vänster körfält. Datorn tar beslutet att med både ljud- och ljussignal uppmärksamma föraren på situationen samt föreslå ett filbyte. Föraren observerar faran och byter fil.
4. Sensorerna som är riktade mot förarens huvud har (via ögonrörelser, ansiktsuttryck samt reaktioner) observerat – samt konstaterat – att denna är trött eller har tankarna på annat håll. Datorn föreslår en övergång till autonom körning. Föraren kan trycka på en okejknapp och sedan släppa ratten och vila sig när bilen kör autonomt.
