Med fyra cylindrar, turbo och kompressor samt åtta växlar ska Volvo V60 T6 AWD tävla med tyska konkurrenter med sexcylindriga motorer. Vi betygsätter alla ronder i första testet.
Det är ingen slump att V60 är så lik sitt 17 centimeter större plattformssyskon V90. Receptet är samma som alla premiumtillverkare har använt det senaste decenniet: homogenisera modellflottan tills de är intill förväxling lika. Men Volvo har lyckats synnerligen väl med V60. Den ser bredare och mer muskulös ut än V90. Linjerna harmoniserar bättre. Den sitter lågt på sina höfter och på bredden.
I början gjorde man sig lustig på Volvos bekostnad över de gemensamma byggstenarna hos de stora och mellanstora Volvomodellerna: SPA-plattformen och endast fyrcylindriga motorer i en klass där konkurrenterna både har sex och åtta cylindrar i programmet.
Men skrattar bäst som skrattar sist. De bilar som hittills byggts på SPA-plattformen (XC90, V/S90 och XC60) säljer så bra att Volvo ligger efter med produktionen. Och utvecklingschefen Peter Mertens, som Volvo stulit från Audi, vet mycket väl vad kunder vill ha från en premiummodell.
Föregångaren till den röda V60 vi har framför oss var ingen storsäljare jämfört med sin suv-namne, XC60. Tvärtom sålde XC60 mer än fyra gånger så bra som sitt lågbyggda syskon. Detta är ett mönster som med all sannolikhet kommer att hålla i sig. Globalt är det XC60 och XC90 som är volymmodellerna.
Gamla V60 var heller ingen storlastare med sina 1 241 liter och även om V60 II rymmer 1 441 liter är är det långt ifrån klassledande. Detta är dock inte huvudanledningen till att köpare väljer V60, tänker vi och letar oss ut till motorvägen.
Riktigt prisvärd i Sverige
I Sverige är nya V60 i det närmaste subventionerad i pris. Grundpriset för vår testbil i Sverige är 397 900 kronor. I Tyskland är priset 49 500 euro, vilket direkt översatt motsvarar cirka 511 000 kronor. Det är väldigt mycket pengar, Mercedes-pengar! Men Volvo är också mitt i en nylansering av sitt varumärke. Borta är den tråkiga präktigheten, nu säljer man på design. Då krävs det att man tar betalt för att kunna vara premium.
Testbilen är extrautrustad för över 200 000 kronor. I ett urval av utrustningen är stolsminnet till passagerarstolen den minsta posten med sina 900 kronor och Teknikpaket Pro den tyngsta posten med 26 900 kronor.
Men det smartaste är Intellisafe Assist med adaptiv farthållare, filhållningshjälp och Pilot Assist för 4 900 kronor. Vill du även att Distance Alert ska ingå kräver detta tillvalet head up-display för 9 900 kronor.
Pilot Assist tillåter semiautonom körning upp till 130 km/h och klarar det riktigt bra, speciellt på motorvägen då avståndet kan kontrolleras med två knappar på ratten, medan kamera och radar håller koll på omgivningen. City Safety med styrsupport är standard på V60.
Det är bra tryck i V60 T6 med sina 310 hästar. Tvålitersbensinaren har en avgasturbo och en Roots-kompressor för kompensera för turbolag innan stressfläkten hinner snurra upp sig ordentligt. Detta ger motorn en sugmotorkaraktär med en följsam gasrespons. Vi har bara gott att säga om prestandan: 0–100 km/h på strax under sju sekunder och bara 3,5 sekunder från 60–100 km/h.
Då gäller det att man också har bra bromsar. Vad sägs om en bromssträcka på 34,4 meter från 100 km/h? Även med varma bromsar från en mycket hög hastighet imponerar V60: 131 meter från 190 km/h.
Men, siffrorna säger dock inte så mycket om hur det faktiskt känns när man kör.
Motorn saknar förfining och låter trist
Tyvärr får T6-motorn inte hjärtat att klappa hårdare för förbränningsmotorer. Den saknar både förfining och ljud. Vid full belastning levererar den bra prestanda men man märker ändå att den får kämpa och samarbetet med den åttaväxlade lådan är inte helt friktionsfritt. I normalläget upplevs lådan som lite för reaktiv och långsam, och när man snurrar Drive Mode-vredet till Dynamic blir lådan nästan stressad. Det saknas dessutom växelpaddlar på ratten.
Vid normal körning märks detta knappt eftersom drivlinan ändå jobbar väldigt diskret. Däremot är förbrukningen anmärkningsvärt hög (10,8 l/100 km), vilket också kan härledas till den höga tjänstevikten på 1 954 kilo. Vid körning märker man detta främst på en tröghet vid instyrning och snabb riktningsförändring. Det märks också tydligt på den begränsade lastvikten för en kombi av denna storlek: 366 kilo.
Alla Volvos motorversioner uppfyller Euro 6d Temp-kravet från och med juli 2018.
På de små landsvägarna far vi genom grönskan. Längs med en liten flod, upp för berget, genom en hårnål vid toppen, ut ur skuggan och in i solen. Från den släta asfalten hamnar vi på en ganska ojämn vägsträcka. Drive Mode-vredet ställs i komfortläget och nu knakar det inte längre i panelerna vid varje liten bula i vägen. Ändå upplevs denna Volvo inte som någon bärstol, även om den rullar hårt med sina 19-tummare. Om den inte hade så bra säten (standard i Inscription) skulle vibrationerna i hjulställen kännas ännu mer.
När vi ändå är inne på sätena kan vi meddela att de är utmärkta även där bak. Utrymmet fram är i nivå med övriga i klassen men bak störs man av den begränsade huvudhöjden samt den breda kardantunneln. Mittsätet blir därför svårt att använda.
Fantastisk interiör
Föraren och passagerarna kan njuta av ett exceptionellt gott hantverk och en smakfull interiör eftersom Volvo nu tillhör den dyrare skaran bilar. Materialen har gott kvalitetsintryck och detaljarbetet är utsökt. Sensus-systemet har vi diskuterat tidigare och det kräver ännu en stunds tillvänjning.
Trots ett utförligt test måste vi fortfarande kolla lite extra för att upptäcka skillnaderna mellan syskonen.
