TEST: Ojämlika förmånsvärden för laddhybrider!

Vi har tidigare granskat miljöbilars förmånsvärden och visat att dessa ofta saknar koppling till nybilspriset (se ams nummer 15/2019). Då gällde det elbilar. Men det här testet visar återigen på samma problematik.

TEST: Ojämlika förmånsvärden för laddhybrider!

Två av våra testbilar – BMW och Volvo – kostar nära nog lika mycket i grundpris. Trots det skiljer det mer än 30 procent i förmånsvärde för tjänstebilisten. Är det verkligen rättvist och vettigt?

Hur kan det bli så här? Orsaken är en gammal och föråldrad lagstiftning som ligger till grund för beräkning av bilförmånsvärden. Förarbetena till lagen som styr Skatteverkets bedömningar lades fram av Finansdepartementet och Bosse Ringholm (S) i september 1999. Men mycket har hänt i bilbranschen sedan dess.

Kortfattat säger regelverket att förmånsvärdet för miljöbilar ska jämkas ner till samma nivå som hos en vanlig bil utan den fördyrande miljötekniken. Det gör man dels genom att justera ner det förmånsgrundande nybilspriset, och dels genom rabatt på förmånsvärdet.

Det är själva justeringen av det förmånsgrundande priset som ger upphov till de inkonsekventa förmånsvärdena. Skatteverket ska enligt gällande lagstiftning i första hand jämföra med en konventionell bil av samma märke och årsmodell när de gör prisjusteringen.

Eftersom man inte använder bilarnas pris som utgångspunkt, utan gör en justering utifrån en jämförelse med konventionella bilar, blir Skatteverkets bedömningar och priset på den konventionella bilen avgörande för förmånsvärdet.

Resultatet är som vi kan se förmånsvärden som saknar koppling till prislapparna.

"Bra princip att bilar med låg klimatpåverkan får lägre förmånsvärde"

Anders Norén, teknisk chef hos Bil Sweden kommenterar

Hur tycker ni att dagens system för att räkna ut förmånsvärden på miljöbilar fungerar?
– Vi tycker generellt att det är en bra princip att bilar med låg klimatpåverkan får lägre förmånsvärde. Idag får elbilar, laddhybrider och gasbilar 40 procent sänkt förmånsvärde (dock max 10 000 kronor) jämfört med motsvarande jämförbar bil. Det gör att denna typ av bilar kommer ut på marknaden som tjänstebilar för att sedan, vanligtvis efter tre år, komma ut på begagnatmarknaden. Det får stora positiva effekter på det svenska bilbeståndet när det gäller miljö-påverkan och säkerhetsnivå då cirka 50 procent av alla nya bilar säljs till juridisk person. Dessutom är andelen juridiska personer högre när det gäller bilar med sänkt förmånsvärde. När det gäller själva beräkningsmodellen är den ju densamma som för alla tjänstebilar förutom när det gäller nedsättning av förmånsvärdet. Det som har stor betydelse för skillnader i förmånsvärden är ju bilens förmånsgrundande pris och om det hamnar över eller under brytpunkten 7,5 basbelopp.

Är det rimligt med ett regelverk där två klimatbonusbilar (laddhybrider) som kostar nära nog lika mycket och berättigar till nästan lika stor bonus, kan få så olika förmånsvärden att det skiljer mer än 30 %?
– Det kan man alltid ifrågasätta och det kan vara klokt att se över systemet så att det blir så rättvist som möjligt. Anledningen till skillnaden i förmånsvärde är att priset på jämförbar bil skiljer mer än skillnaden i grundpris, samt att den ena bilen hamnar betydligt högre över 7,5 basbelopp.

Vad tycker ni att man ska göra åt detta, hur skulle ett framtida regelverk kunna se ut?
– Givetvis kan man se över hur man fastställer priset för jämförbar bil. Samtidigt är det viktigaste just nu att nedsättningen av förmånsvärdet med 40 procent förlängs och att det kommuniceras omgående. Nuvarande nedsättning gäller till och med 31 december 2020. Vi föreslår att nedsättningen av förmånsvärdena förlängs ytterligare tre år. Ingångna avtal bör dessutom gälla avtalet ut (vanlig leasingperiod är 36 månader).


"Tekniken utvecklas i snabb takt"

Finansdepartementet kommenterar via en av sina pressekreterare

Hur tycker Finansdepartementet och regeringen att dagens system för att räkna ut förmånsvärden på miljöbilar fungerar?
– Principen är att förmånsvärdet ska avspegla faktiska kostnader. Reglerna om nedsättning av förmånsvärde för miljöanpassade bilar infördes bland annat för att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka. Om en bil har ett högre nybilspris på grund av att den är utrustad med teknik för drift med el eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller diesel, ska förmånsvärdet sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan den fördyrande tekniken.

Är det rimligt med ett regelverk där två klimatbonusbilar (laddhybrider) som kostar nära nog lika mycket och berättigar till nästan lika stor bonus, kan få så olika förmånsvärden att det skiljer mer än 30 procent? Är detta rättvist? Vad vill regeringen/socialdemokraterna göra åt detta?
– Inom detta område utvecklas tekniken i snabb takt. Bedömningen av vilken bil som är den närmast jämförbara bilen utan miljöteknik görs av Skatteverket och ytterst domstolarna.


Systemet fungerar inte – gör det lika för alla!

Testredaktören kommenterar Finansdepartementets svar

Svaret visar tyvärr att regeringen duckar frågan och att systemet inte fungerar. Man hävdar att "förmånsvärdet ska avspegla faktiska kostnader", men vårt reportage visar med tydlighet att så inte är fallet när två bilar som kostar lika mycket får förmånsvärden som skiljer mer än 30 procent. När man väljer miljöbil som tjänstebil spelar ju uppenbarligen prislappen – kostnaden – väldigt liten roll.

Regelverket behöver vara konsekvent och enhetligt. Det är inte rätt och rimligt med ett system som medger att bilar som kostar lika mycket kan få så olika förmånsvärden. Vi föreslår en schablonmässig procentuell nedsättning av det förmånsgrundande priset på alla laddhybrider och elbilar upp till ett maxbelopp. I övrigt fortsätter man att beräkna förmånsvärdet som vanligt.

Det skulle göra att systemet blir konsekvent och lika för alla. Ett sådant regelverk är också enkelt och förutsägbart för alla inblandade.

John Eriksson


TJÄNSTEBILSKALKYL

Märke
BMW
Mercedes
Volvo 
Modell
530e xDrive
E300 de Kombi
V90 T8

Drivmedel/teknik

Laddhybrid

Laddhybrid

Laddhybrid

Klimatbonus

 558 300 kr 

 590 900 kr 

 554 900 kr 

Listpris

 26 442 kr 

 32 154 kr 

 26 442 kr 

Kalkylpris

 531 858 kr 

 558 746 kr 

 528 458 kr 

Förmånsvärde

 63 506 kr 

 58 147 kr 

 47 919 kr 

Företagskalkyl kr/månad   

TCO (exkl. bränsle)

10 546

11 197

10 746

Drivmedelsersättning

1 188

1 188

1 188

Sociala avgifter

1 658

1 518

1 251

Totalt kr/månad

13 392 

13 903

13 185

Märke
BMW
Mercedes
Volvo 
Förarkalkyl kr/månad

Förmånsvärde brutto

5 292

4 846

3 993

Förmånsvärde netto (50 % skatt)

2 646

 2 423

1 997

Drivmedelsförbrukning, l/mil (kWh)

0,20

0,16

0,20

Drivmedelspris, kr/l (kWh)

16,50

16,50

16,50

Drivmedelskostnad
privat körning

413

330

413

Drivmedelskostnad
tjänstekörning

- 776 kr

- 858 kr 

- 776 kr

Totalt, kr/månad

2 283

 1 895

1 634

TCO 36 månader, 1 500 mil i tjänst, 1 500 mil privat 4 % ränta

Fordonskatt (ingår i TCO och förmånsvärdet)

360

360

360

Källa: Ynnor AB

Mikael Mesch på tjänstebilskonsulten Ynnor kommenterar kalkylen

När det gäller förmånsvärdena är det mycket mannamån i det systemet. Generalagenterna är inte riktigt säkra på hur de ska välja ut jämförbar konventionell bil, och de vill ju naturligtvis att just deras bil ska komma så bra ut som möjligt.

Tittar man på kostnaderna för företaget kommer de ut ganska lika. Mercedes blir dyrast men den kostar också mest. BMW har lägre TCO än Volvo på grund av billigare service, men Volvo tar igen det på lägre förmånsvärdeskostnader. I det stora hela är dock alla tre ganska jämförbara för företaget rent kostnadsmässigt.

Som förare är däremot Volvo billigast tack vare sitt låga förmånsvärde. Det beror på att den jämförs med en billigare konventionell bil och därför blir det förmånsgrundande priset bäst.