NY RUTT FÖR LADDHYBRIDTESTET!
Ska man på ett rättvist sätt mäta förbrukning och elektrisk räckvidd för laddhybrider vill det till att vara så noggrann som möjligt. Så här gör vi:
Alla bilar i testet tillbringar natten innan förbrukningsrundan i vårt cirka tjugogradiga garage. Laddsladdarna är självklart i så att bilarna garanterat startar rutten med både full bränsletank och fullt batteri. Eventuella förvärmningsfinesser av kupén används inte i någon bil.
På kommando rycks laddsladdarna ur och testbilarna ger sig ut i karavan på en identisk förbrukningsrunda. Klimatanläggningarna är redan från start inställda på samma temperatur (21 grader) och även andra strömförbrukare som stols- och rattvärme används – i den mån de används – enligt principen ”lika för alla”.
Vi tvingar bilarna att gå på ren eldrift så länge de förmår. Efter hand slår de själva över i hybridläge. Rutten inleds med långsam stadstrafik, i drygt två mil där farten sällan når över 50 km/h. Efter det kommer cirka två mil med 90-begränsning, följt av 26 mil med ömsom 70- och 110-vägar.
Vi använder oss numera av Solna stad istället för Stockholm city för stadstrafik, för att sedan leta oss upp mot Roslagen, mot tidigare Sörmland.
Ungefär var tredje mil byter förarna bil med varandra för att eliminera eventuella skillnader i körsätt. Totalt rullar vi cirka 30 mil.
För att få så jämförbara resultat som möjligt även mellan olika testtillfällen följs hastighetsbegränsningarna slaviskt. Men om man vill göra sådana jämförelser ska man komma ihåg att i synnerhet yttertemperaturen är en betydelsefull faktor när det kommer till batteribilars räckvidd. Vi kan inte påverka temperaturen – men vi kan visa vad termometern pekade på längs rutten.
Däckens rullmotstånd påverkar också och vilka däck testbilarna har syns på Testfaktasidorna.
Efter målgång räknar vi inte bara på tankade litrar och körda elsträckor. Vi kompenserar också för eventuella, ologiska avvikelser i bilarnas instrument. Orsakade av exempelvis vinterdäck med annan rullomkrets.
Men att svara på hur mycket bensin respektive diesel och hur många kilowattimmar en laddhybrid drar är som att svara på hur långt ett snöre är. Mer så än för alla andra biltyper. Det beror nämligen mest på hur ofta föraren laddar sin bil.
I vår begagnatdatabas har vi ett utmärkt underlag för hur mycket den genomsnittliga laddhybridägaren kör på el. Det är oftare än vår enda laddning på 30-milarundan här och därför sänker vi numera schablonmässigt bränsle- och elförbrukningen efter målgång med 40 procent, att använda i ekonomikalkylen. Detta görs i samtliga laddhybridtester.
| Ombordladdaren i A6 är på 7,4 kW. Kontakten sitter på förarsidan ovanför det bakre hjulhuset. Belysning hade varit bra, det är trots allt en bil för närmare 700 000 kr. | Mercedes fortsätter att ha laddluckan på högerkanten av bakstötfångaren. Smutsigt område vintertid plus risk för P-skador, Ombordladdare på 7,4 kW. | Svagast ombordladdare i trion har Volvo, 3,7 kW. Men den sitter bra placerad (beroende på hur du brukar parkera så klart) på höger framskärm och är smidig utan extralock. |
OFÖRÄNDRADE RÄCKVIDDER
Det finns nu två kategorier av laddhybrider på marknaden. De som ska gå runt 50 km på el enligt tillverkarna – och som klarar 40–48 km i våra tester. Som denna trio.
Det senaste halvåret har det kommit laddhybrider med större batterier. Mercedes A-klass gick 64,3 km (ams 12/2020), BMW X5 45e tog sig 68,4 km (ams 22/2020) och Toyota RAV4 Plug-In Hybrid AWD-i imponerade med 74,8 km (ams 23/2020). Vi lämnar överdängaren Polestar 1
(92 km) utanför denna ”topplista” med tanke på dess pris.
Men den som hade hoppats på att E-klass och V90 skulle ha fått större batteripaket i samband med sommarens ansiktslyftningar blir givetvis besviken. Det räcker så klart med att titta på databladen för att inse att så inte har skett. Men på en marknad som går framåt räckviddsmässigt känns det ganska fattigt att bara uppdatera grannlåten. Bilarna ska trots allt kännas moderna ytterligare några år efter kirurgin.
Att E-klass och V90 gick några kilometer längre än senaste respektive test tillskriver vi alltså den högre yttertemperaturen och det faktum att stadskörningen bjöd på mindre trafik den här gång. Inga utropstecken denna testvecka, således.